Per Johan Böklin

Född:1796-03-22 – Osby församling, Kristianstads län
Död:1867-08-05 – Köpinge församling, Kristianstads län

Präst, Journalist, Skolrektor


Band 07 (1927), sida 135.

Meriter

Böklin, Per Johan, f. 22 mars 1796 i Osby, d. 5 aug, 1867 i Köpinge. Föräldrar: bonden Jon Andersson och Ingegerd Hemmingsdotter. Genomgick Växjö skola och gymnasium; student i Lund 5 okt. 1818; disp. 10 mars 1819 (Flora Hallandica, p. 1, sect. VIII; pres. E. M. Fries); filol. kand. 14 juni 1819; fil. kand. 10 maj 1820; disp. 13 juni 1820 (Principia calculi differentialis ex theoria functionum derivata, p. IV; pres. K. E. Kjellin); fil. magister 22 juni 1820. Kollega vid Kristianstads skola 18 sept. 1820; deltog i startandet av tidningen Skånska posten 1830 och medverkade i dess redaktion 1830—40; prästvigd i Lund 10 dec. 1830; avlade pastoralexamen 15 dec. 1830; redigerade Magasin för blandad historisk sällskapsläsning jan.—febr. 1831; rektor vid Kristianstads skola 24 okt. 1832; kyrkoherde i Köpinge och Lyngsjö 21 dec. 1840 (tillträdde 1843); medarbetare i Barnavännen 1841—43; prost 6 juni 1844.

Gift 23 okt. 1835 med Karolina Nilsson, f. 14 mars 1807, d. 3 nov. 1863, dotter till v. pastorsadjunkten Sven Nilsson i Bjärshög.

Biografi

Som gymnasist i Växjö hade B. till lärare dåvarande lektorn i filosofi, sedermera biskopen K. J. Heurlin, om vilken en annan av hans lärjungar, P. Wieselgren, i »Biographiskt lexicon» berättat, att han »växlade med en och annan yngling meningar under föreläsningar om både filosofiens och livets högsta problem». Det är sålunda förklarligt, att B: s filosofiska intresse väcktes redan under skoltiden, liksom han då skaffade sig grundläggande insikter i de klassiska språken. Efter tvenne studieår i Lund promoverades han 1820. Sedan dess närde han ständigt i sitt bröst en låga, som, efter vad Fredrika Bremer berättar i ett brev till Esaias Tegnér 4 jan. 1843, tänts av dennes berömda epilog: »Livet i hela dess allvar och härlighet hade då strålat in i hans själ — hans högre liv, hans högre medvetande fick liv i denna stund, och du var solstrålen, som tände det.» Man får antaga, att han främst gripits av; de tegnérska orden om parnassen, som, vigd och renad, flyttat in i den kristna kyrkan. Ty han var en from natur, för vilken icke ens E. G. Geijer, av honom högt beundrad som skald och historiker, tedde sig nog religiös. Helt naturligt drogs han till den romantiska teosofiska spekulation, som var tidens filosofiska huvudströmning. Hans favorit var under tidigare år F. B. von Baader, längre fram gick han upp i studiet av Hegel, »tidevarvets tankställare», som han beundrande kallade honom. Hos båda sökte han stöd vid genomträngandet och uttolkandet av de kristna troslärorna. Att B. verkligen, som Fredrika Bremer säger, som ung magister mottagit ett varaktigt intryck av den fria och ädla tegnérska humanismen, betygas av hela hans följande verksamhet. Han blev en av de mest nitiska och framsynta skolman, vårt land ägt. Under hans tioåriga rektorat omdanades och utvecklades undervisningsväsendet i Kristianstad på ett enastående sätt. Lärdomsskolan, som arbetade under lokala och andra svårigheter, erhöll genom en på hans initiativ stiftad »skolförening» ett nytt skolhus, vilket invigdes 3 maj 1835 under namn av »Hertig Karls skola». I sin inbjudningsskrift hävdade B., »att staten icke utan fara för sitt självbestånd kan överlämna uppfostringen åt enskilt godtycke». För att fylla ett nyväckt behov av ordnad folkundervisning inrymdes i det nya skolhusets flygel en »allmän barnskola», förenad med ett seminarium för bildande av lärare för växelundervisningsskolor. Genom en storartad donation av handlanden J. H. Dahl i Kristianstad möjliggjordes upprättandet av en apologistskola för tillgodoseende av realbildningen. Denna öppnades på nyåret 1840, och samma år tillkom även ett gymnastikhus. Ännu märkligare är inrättandet av en borgarskola för hantverkslärlingar, vid vilken undervisningen började 1835 och som alltså är den första i sitt slag i vårt land. Det var B: s tanke, att människan bildas bäst inom en bestämd verkningskrets och att »skola och yrke måste sluta sig tillsamman», som han skrev till Fredrika Bremer 1836. Aftonbladet, som efter Skånska posten 18 nov. 1835 avtryckte B: s plan till borgarskolan, förklarade den förtjänstfulla idén »värd att omfattas av ett allmänt deltagande och efterföljd». B:s framstegsvänliga uppfattning i undervisningsfrågan kom även till uttryck i några artiklar »Om folkbildningen», utgörande en kritik av fattigvårdskommitténs betänkande 1839 i vad det rörde folkuppfostran (Skånska posten 1840, N:o 5, 7—8, 10—11). Sin liberalism lade han även annars i dagen. Sä var han med om att grunda den frisinnade tidningen Skånska posten, och när en »förening av sanna fosterlandsvänner» 1833 öppnade insamling till en hedersgåva åt kaptenen Anders Lindeberg, skrev B. sitt namn först på listan. Hans rykte som »arg radikal», som Tegnér säger i ett brev, torde ha försenat hans prästerliga befordran.

Mest känd har B. blivit genom sin förbindelse med Fredrika Bremer (se denna). Den fem år äldre skolrektorn blev 1831 den redan ryktbara författarinnans lärare i filosofi — en kurs som sträckte sig från Platon till Hegel — och därtill hennes litteräre rådgivare och nära vän. På samma gång som hans undervisning hjälpte henne till en djupare livsuppfattning, kom den hennes romaner att tyngas av filosofiska diskurser. Härtill har emellertid B. ingen direkt skuld. Han hade mycket klart för sig, att hon som berättare löpte fara antingen att komma lärostolen för nära, såsom i »Nina», eller också att få ombord en för dryg last av »romantisk spiritus», såsom i »Grannarna». Överhuvud visar han sig i brev till Fredrika Bremer och i anteckningar om henne som en sund kritiker. Det var hennes hopp, att han skulle kunna förmås att göra sin gedigna humanistiska bildning litterärt fruktbringande och så komma att inta en central ställning icke endast i sin orts utan också i sitt lands kulturella liv. Men han fyllde de plikter, som lågo honom närmast som skolman och präst, och den tid, han fick över, ägnades åt studier. »Han studerade under hela sin levnad, och studerade nästan allt», säger en hans biograf.

Författare

A. Werin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De accentu graeco. Lund 1829. 20 s. (Diss., prass. B., resp. C. G. Engeström.) — Theses pro munere rectoris obtinendo. Lund

1829. 4 s. — Lineamenta psychologia; pythagoricaa. Lund 1830. 39 s. (Diss., prass. B., resp. J. C. Nordström & Erlandsson.) — [Inbjudningsskrift till invigningen af Christianstads nya skolhus d. 3 maj 1835.] Kristianstad 1835. Fol. 7 s. (Även i: Tal vid invigning af det för hertig Carls skola i Christianstad nybygda lärohus, hållet d. 3 maj 1835 af W. Faxe, Kristianstad 1835, s. I—XII.) — Predikan på trettondagen (Predikningar öfver de nya högmässotexternas 2: a årgång, utg. af prester i Lunds stift, Lund 1863, s. 114—126). — Artiklar i av B. redigerade publikationer samt i Barnavännen (1841—43).

Översatt och utgivit: Historiskt bibliothek. D. 1—11. Kristianstad 1830 —36. (Tills, med C. G. Hjertman.) 1. Rysslands historia af [J.] Galletti.

1830. 297, (1) s. 2. Nordamerikas förenade fristaters historia af Ferd. Philippi.

1831. V, 392 s. 3. Polens historia af Alex. v. Bronikowski. 1832. 475, (1) s.

4. Fristaten St. Domingos (Haytis) historia af Ferd. Philippi. 1833. 414 s.

5. Tyska Hanseförbundets historia af [G. P.] Rauschnich. 1833. III, 204 s.

6. De förnämsta munkordnarnes historia af Moritz Döring. 1834. 250, (1) s.

7. Konungariket Sachsens historia af K. H. L. Pölitz. 1834. (6), X, 242 s.

8. Columbiens historia af Ernst Münch. 1834. (6), 212 s. 9. Spaniens historia af Alphons Rabbe. Fritt bearb. af Belmont [H. A. Schiimberg]. 1835. 236 s. 10. Englands historia i sammandrag af [O.] Goldsmith, från Julius Caasars infall till Georg II :s död, och fortsatt till år 1833. 1836. 539 s. 11. Fransyska revolutionens historia från 1789—1830 af Carl v. Rotteck. 1836. VI, 532 s. — [F. O. Lange], Öfningar i grekiska formläran för begynnare. Kristianstad 1831. 60 s. 3:e uppl. Lund 1847. 62 s.

Utgivit: [F. O. Lange], Grekiska språkets grammatik till skolungdomens tjenst. 2: a omarb. uppl. Kristianstad 1831. 219, (1) s. 5:e uppl. Lund 1846. 240 s. (1: a uppl. övers, av J. Faxe. Lund 1826.) — M. Tullii Ciceronis, Orationes pro S. Roscio, pro lege Manilia, in Catilinam, pro Archia poeta, pro Milone, pro Marcello, pro Ligario, pro Deiotaro, pro Murena. Textum rec. J. B1. Steinmerz. In usum scholarum accomod. P. J. Böklin. Kristianstad 1835. 394, (1) s. — C. Crispi Sallustii Bellum Catilinarium atque Jugurthinum, ad codices Parisinas nuper recensitum. Adolescentibus literarum studiosis explicavit P. J. Böklin. Kristianstad 1836. 12: o 172 s. — Homeri Uias, Rhaps. I—VI; med grammatikalisk explication, för gymnasier och skolor utg. Kristianstad 1836. 88, 194, (3) s. 2: a uppl. Kristianstad 1843. 88, 191, (3) s. (Tills, med J. Centerwall.) — Dessutom redigerat Magasin för blandad historisk sällskapsläsning, Kristianstad 1831 (jan.—febr.) samt deltagit i redigeringen av Skånska posten, Kristianstad 1830—40.

Källor och litteratur

Källor: Fredrika Bremers Brev, saml. och utg. av Klara Johansson & Ellen Kleman, 1—4 (1915—20). — S. L—d Adlersparre & Sigrid Leijonhufvud, Fredrika Bremer. Biogr. studie, 1—2 (1906); [L. Feuk], Hist skizzer och silhouetter från Christianstad, af Larifari (1882); dens., Biogr. skizzer och anekdoter från Willands härad, af Larifari, 2: a uppl. (1883); dens., Miniatur-bilder af bemärkta prestmän i Lunds stift på 1800-talet (1893); C. Westdahl, Lunds stifts och universitets matrikel (1867).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Johan Böklin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16282, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-03-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16282
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Johan Böklin, urn:sbl:16282, Svenskt biografiskt lexikon (art av A. Werin.), hämtad 2019-03-25.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se