Meriter

Friedrich von Börstell, friherre till Plotsko, f. i Sachsen, d. 7 sept. 1679 i Göteborg. Son till furstliga anhaltska geheimerådet och presidenten i Bernburg Henrik von Börstel. Löjtnant i svensk tjänst (med majors rang) vid konungens livgarde 1656; deltog i polska och danska krigen 1656—60; löjtnant (med överstelöjtnants rang) vid änkedrottningens livgarde till fot 3 dec. 1661—1664; överstelöjtnant över sex kompanier vid det av general Paul Wirtz kommenderade regementet svenska hjälptrupper till de allierades krig mot turkarna 5 apr. 1664, men deltog ej i fälttåget; överste för Skaraborgs regemente 10 mars 1665; kommendant i Göteborg 1666 —våren 1673 samt ånyo 21 sept. 1674—6 febr. 1675; tf. guvernör i Göteborg 1674—75; deltog i bohuslänska fälttåget 1675 och i skånska och halländska fälttågen 1676—77; erhöll donation på 800 dir smt: s ränta i Ingermanland 2 okt. 1676 (konfirmerad 16 jan. 1678); svensk friherre 29 dec. 1676; verkställde utskrivningar i Skaraborgs län och Dalsland apr.—maj 1678; över kommendant på Bohus juni—juli 1678 (K. fullmakt 3 juni); generalmajor av infanteriet 10 aug. 1678; överkommendant i Göteborg; deltog i bohuslänska fälttåget 1679. — Ogift.

Biografi

B: s far och farfar beklädde framskjutna ämbetsposter i Bernburg i Armalt. Själv tjänade han sina sporrar i svensk krigstjänst under Karl Gustavs krig och nådde under den följande fredstiden överstebeställningen vid Skaraborgs regemente. Med detta deltog han i slaget vid Halmstad (17 aug. 1676), där han anförde den brigad skaraborgare, som ställts i främre träffen av slagordningens mitt. Samma plats intog B. och hans regemente i det blodiga, slaget vid Lund (4 dec. 1676), där han blev sårad, och i slaget vid Landskrona (14 juli 1677). Kort efter det danskar och norrmän (maj 1678) börjat belägra Bohus, förordnades han av Gustav Otto Stenbock till överkommendant på fästningen och ledde här försvaret på ett glänsande sätt. Omedelbart efter sin ankomst till Bohus i juni lät han garnisonen edligt förpliktiga sig att försvara sig till sista man. Med aldrig svikande mod och uthållighet och under det bästa samarbete med sina underordnade mötte B. sedan fiendens talrika och kraftiga anfall, och man kan säga, att denna episod utgör ett av de vackraste bladen av svenskt fästningskrig. Sedan Bohus (21 juli 1678) blivit undsatt, fick B. erfara många bevis på erkänsla. Han blev sålunda som direkt följd av sitt förhållande i Bohus utnämnd till generalmajor och fick från Karl XI mottaga skrivelse (31 juli 1678), där konungen bl. a. säger: »Wir haben mit freuden vernommen, was mässen ihr aus Euerer ausgestandenen badtstube erlöset worden». Det var också med fullt skäl, konungen tillskrev B: s goda conduite och tapperhet fästningens räddning.

Efter belägringens upphävande fick B. någon tid bestrida överkommendantstjänsten i Göteborg. I början av år 1679 förrättade han utskrivningar i Skaraborgs län och var beordrad att därefter avgå till skånska armén. Förhållandena vid norska gränsen förhindrade dock detta. Han befalldes, då anfall här hotade, att i mars avgå till den vid Göta älv under generallöjtnant H. G. Horners befäl stående armén men sändes inom kort att ordna försvaret av Värmland, där man även fruktade ett fientligt anfall. Redan i slutet av apr. var B. tillbaka i Göteborg. Han deltog sedan i Gustav Otto Stenbocks marsch mot Uddevalla men insjuknade i den »starka passion av durchlopp», som här härjade inom armén och som även krävde hans liv. Stenbock underrättade (9 sept. 1679) konungen om B:s död med följande ord: »Eljest är generalmajor Börstel i förrgår afton i Göteborg med döden avgången, det jag sa myckit mer beklagar, som Ers Kongl. Maj: t uti honom mist en myckit trogen och zelé tjänare.»

Författare

H. E. Uddgren.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr., biographica, militära meritförteckningar, skrivelser till konungen från överstarna vid Skaraborgs regemente, från kommendanter (Bohus) och från G. O. Stenbock samt skrivelser till G. O. Stenbock, K. G. Wrangel och Per Brahe (Skoklostersaml., fol. vol. 31), allt i RA. —Underd. betänkande af kommitterade för granskning af inskriptionerna å arméns fanor och standar. Afg. d. 2 apr. 1892 (1893); C. Grimberg & H. Uddgren, Svenska krigarbragder (1914); V. Ljungberg, Göteborgs befästningar och garnison (Skrifter utg. till Göteborgs stads trehundraårsjubileum, 8, 1924); W. Ridderståd, »Gula gardet» 1526—1903 (1903); Hakvin Spegels dagbok, utg. av S. Hildebrand (1923).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Friedrich Börstell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16297, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. E. Uddgren.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16297
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Friedrich Börstell, urn:sbl:16297, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. E. Uddgren.), hämtad 2024-04-24.