Erik Cainberg

Född:1771-09-04 – Finland (på Kaino i Nedervetil)
Död:1816-03-31 – Finland (i Åbo)

Skulptör


Band 07 (1927), sida 205.

Meriter

Cainberg, Erik, f. 4 sept. 1771 på Kaino i Nedervetils socken i Österbotten, d. 31 mars 1816 i Åbo. Föräldrar: bondemågen Erik Mattsson och Anna Eriksdotter. Elev vid K. konstakademien 1793—97; erhöll akademiens andra medalj 24 jan. 1795, dess första medalj 26 jan. 1796, dess första medalj för egna kompositioner i modellering 24 jan. 1797 samt dess guldjeton 24 jan. 1798; stipendiat i Rom 1802—09. AgréFrKA 1798; LFrKA 1811. — Ogift.

Biografi

C. visade redan som gosse goda anlag för modellering och förhjälptes av konstförståndiga gynnare till Stockholm, där han blev elev av J. T. Sergel, som länge ansåg honom som den mest lovande av de yngre bildhuggarna. Vid akademiens pristävling 1797 modellerade han ämnet »Gustav II Adolfs samtal utom rikets gräns med Johan Banér, för att i honom försona en fiende och vinna en vän». 1799 utförde han »Gustav Vasa vid budskapet om Stockholms blodbad» och 1801 för akademiens tävlan »Gustav III som de fria konsternas och vetenskapens beskyddare»; hors concours i sin egenskap av agrée, erhöll han intet pris. Från hans tidigare år före den Romresa, han 1802 sattes i stånd att företaga, äro också några porträtt kända, 1799 av landshövdingen Erik af Wetterstedt, den österbottniske byggmästaren Jakob Riif, C: s förste läromästare, och professor K. Fr. von Schulzenheim, 1802 av överstelöjtnant Francis Sheldon. 1795 och 1796 hade han fått en större beställning, tre dussin avgjutningar av Sergels medaljong av Gustav IV Adolf.

Om C:s vistelse i Rom (1802—09) är mycket litet bekant; han torde här alltmer förfallit i dryckenskap och o verksamhet, så att de stora förhoppningar, man fäst vid honom, icke gingo i uppfyllelse. 1807 hemsände han några crayonteckningar med antika ämnen, och han torde även ha utfört en marmorstaty, föreställande Jupiter och Tellus. Efter hemkomsten mottogs han till en början, trots sitt oordentliga, liv, med välvilja av Sergel, som anlitade honom som medhjälpare. 1811 utförde C. en stor basrelief, »Sveriges skyddsängel lämnande Svea åt en hjältes beskydd», och följande år en allegorisk framställning av Karl Johans landstigning i Sverige. Från denna tid omtalas också några porträtt av C, bl. a. av rektor K. 13. Broocman och av kronprinsen. Efter Sergels gipsmodeller högg han även i marmor brukspatronen Wahrendorff och professor Henrik Gabriel Porthan, men förstörde genom vårdslöshet i synnerhet det förstnämnda arbetet.

Det var utan tvivel för landsmanskapets skull, som C. likväl, efter tävlan med E. G. Göthe, 1813 fick mottaga uppdraget att pryda Åbo akademis festsal med några skulpturverk. Beställningen utfyllde de sista åren av hans liv; andra arbeten av honom äro ej kända från denna tid. De blott i gips utförda sex relieferna framställa, epoker och händelser i Finlands historia: Den hedniska kulturen, Kristendomens införande, Reformationen, Åbo akademis inrättning, Det nya akademihusets grundläggning 1802 och Alexander I: s besök i akademien. Åborelieferna äro, i stort sett och på ett par obetydliga porträtt när, det enda som bevarats till vår tid av C: s verk, och det är till dem vi få hålla oss för en uppskattning av honom som konstnär. Visserligen måste man dock härvid räkna med, att han var starkt bunden av uppdragsgivarnas föreskrifter och att hans förfall under de sista levnadsåren var djupt. Bilderna utmärka sig i hög grad genom neoklassicismens stelhet och styvhet, genom brist på blick för rytm i grupperingen och utfyllande av rummet, för skildringen och kompositionen av en handlings olika moment och för helhetsverkan. Vill man söka en förklaring till den uppskattning, samtiden stundom skänkte konstnären, kan man finna den i några enskilda vackra och uttrycksfulla gestalter, i vilka en återklang framträder av Sergels ädla formkänsla och friska naturlighet.

I Finlands konsthistoria betecknar C: s verksamhet dock, i likhet med hans samtida landsmäns, Alex. Lauréus' och G. V. Finnbergs, gryningen av en ny tid, visserligen mera kanske genom konstintressets uppvaknande och fördjupande än genom deras egna arbeten. Det dröjde dock efter skilsmässan från Sverige och de tre konstnärernas tidiga bortgång länge, innan detta konstintresse medförde en rikare blomstring, inom skulpturen ända till framträdandet av K. E. Sjöstrand på 1850-talet.

Författare

K. K. Meinander.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: T. Carpelan, Till Erik Cainbergs biografi (Finsk tidskr., Bd 59, 1905); C. G. Estlander, Ur Sergels själshistoria (Finsk tidskr., Bd 4, 1878); K. Leino, Aleksander Lauréus ja hanen ympäristönsä (1908); L. Looström, Den svenska konstakademien under första århundradet af hennes tillvaro (1887—91); Hj. Öhman, Erik Cainberg (Finsk tidskr., Bd 58, 1905).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Erik Cainberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16317, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. K. Meinander.), hämtad 2019-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16317
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Erik Cainberg, urn:sbl:16317, Svenskt biografiskt lexikon (art av K. K. Meinander.), hämtad 2019-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se