Meriter

Carlson, Karl Gustaf, f. 9 maj 1850 i Väne-Åsaka. Föräldrar : lantbrukaren Oskar Carlson och Sara Johanna Mellbin. Elev vid Vänersborgs h. elementarläroverk ht. 1863; avlade mogenhetsexamen därstädes 27 maj 1869; student vid Uppsala universitet 14 sept. 1869; fil. kand. 19 apr. 1873; student vid Lunds universitet ht. 1873; disp. 30 maj 1874; fil. doktor 3 juni 1874; avlade hovrättsexamen 29 maj 1875. Auskultant i Göta hovrätt 1 juni 1875; e. o. notarie därstädes 7 juni 1875; förvaltade häradshövdingeämbete under fyra månader och' höll sju allmänna tingssammanträden (första domarförordnandet 27 sept. 1876); v. häradshövding 31 maj 1877; tf. kronofogde, ett år och tre månader 1877—78; tjänstgjorde i Göta hovrätt som notarie, som fiskal ett år och sex månader, som adjungerad ledamot två år och tre månader och bestred litterat rådmanstjänst i sex månader; tf. revisionssekreterare 21 jan. 1884—19 mars 1886; fiskal 14 mars 1884; uppförd å tredje förslagsrummet till assessor 2 maj 1884; assessor 30 jan. 1885; ledamot av kommittén angående beredande av förlagskapital för jordbruksidkare 15 febr.—23 sept. 1886; tf. revisionssekreterare och byråchef för lagärenden i justitiedepartementet 19 mars 1886 samt tillika i denna egenskap ledamot av nya lagberedningen 19 mars 1886—14 dec. 1889; revisionssekreterare 13 juli 1887; ordförande i styrelsen för Stockholms sjukhem från 1889; justitieråd 5 aug. 1889; sakkunnig vid återbesättandet av professuren i processrätt i Uppsala 1911; erhöll avsked från justitierådsbefattningen 26 okt. 1917 fr. o. m. 5 nov. RNO 1887; KNO1kl 1890; KmstkNO 1898; jur. hedersdoktor vid Uppsala universitet 31 maj 1900; fil. jubeldoktor 31 maj 1924.

Gift 21 aug. 1888 med Ingrid Barbara Carlson, f. 9 sept. 1852, d. 22 juni 1936, dotter till häradshövdingen Karl Peter Carlson.

Biografi

Under den tid, C. var byråchef för lagärenden i justitiedepartementet, ålåg det honom att såsom ledamot bevista den då fungerande nya lagberedningens arbete. Av sådan anledning deltog lian i utarbetandet av nya lagberedningens förslag av 30 dec. 1887 till ändring i vissa delar av strafflagen, ett förslag som innefattade en allmän revision av strafflagen ehuru med bibehållande av grunderna för den förut gällande rätten, och som i allt väsentligt upphöjdes till lag 20 juni 1890. Vidare var han med om nya lagberedningens 14 dec. 1889 avgivna förslag angående bevisning inför rätta. Till större arbeten under hans byråchefstid kan även räknas det inom departementet utarbetade förslag till ny tryckfrihetslag, som förelades 1889 års riksdag men som till följd av riksdagsupplösningen samma år icke kom under vidare behandling. Redan tidigare hade han på grund av särskilt förordnande deltagit i den under presidenten O. V. Staél von Holsteins ordförandeskap arbetande kommittén för lagstiftning till underlättande för idkare av jordbruksnäringen att anskaffa erforderligt förlagskapital (betänkande avgivet 23 sept. 1886).

Efter inträdet i högsta domstolen har C. haft till åliggande, utom den rent dömande verksamheten, även den att deltaga i granskningen av remitterade lagförslag. I detta hänseende har C. fått göra sin insats i en mängd frågor, tillhörande vitt skilda områden av lagstiftningen. Bland lagförslag av större betydelse, i vilkas granskning C. sålunda deltagit, kunna nämnas: förslag till lagstiftning angående kyrkotukt, enskild själavård, konfirmation m. m. (högsta domstolens utlåtande 26 apr. 1893), till lag angående vad som är att hänföra till fast egendom (utlåtande 6 nov. 1894, lag 24 maj 1895), till lag angående hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring (utlåtande 3 dec. 1895, lagar 27 juni 1896), till checklag (utlåtande 12 jan. 1897, lag 24 mars 1898), till lag angående ändring i vissa delar av giftermålsbalken, innefattande nya bestämmelser angående äkta makars inbördes egendomsförhållanden (utlåtande 12 okt. 1897, lag 1 jan. 1898), till lag angående ersättning för skada till följd av olycksfall i arbete (utlåtande 23 nov. 1899, lag 5 juli 1901), till lag om inteckning i fartyg (utlåtande 3 dec. 1900, lag 10 maj 1901), till lagstiftning angående behandlingen av minderåriga förbrytare (strafflagsändringar, utlåtande 17 okt. 1900, lag 27 juni 1902), till lag om samäganderätt (utlåtande 22 apr. 1903, lag 30 sept. 1904), till lag angående vården av enskildes skogar, skyddsskogar m. m. (utlåtande 1 maj 1902, lag 24 juli 1903), till ändringar i väglagen (revision av bestämmelserna angående väghållning sbesväret på landet, utlåtande 3 nov. 1904, lag 20 juni 1905), till lag angående stadsplan och tomtindelning (utlåtande 23 okt. 1906, lag 31 aug. 1907) samt till lag angående arrende av jord och uppsikt å vissa jordbruk i Norrland och Dalarne (utlåtande 22 mars 1909, lagar 25 juni 1909). År 1909 övergick laggranskningen till det då inrättade lagrådet, vari C. icke varit tjänstgörande.

C: s verksamhet som jurist har, såsom av det förut sagda framgår, alltjämt varit av kollegial natur. I fråga om dylikt arbete är det alltid svårt, oftast omöjligt att av de officiella handlingarna bilda sig ett omdöme om den personliga insats, som en var av de i arbetet deltagande däri gjort. Man är i detta hänseende hänvisad till den uppfattning, som samtida, i arbetet deltagande eller eljest därmed förtrogna personer därom haft. Och denna uppfattning har enstämmigt varit — det kan utan fara för misstag sägas — att C. städse framstått såsom en betydande och synnerligen värdefull kraft. Som vittnesbörd härom må nämnas, att i förordet till professor J. Hagströmers föreläsningar i »Svensk straffrätt», 1 (1905) C. omnämnes i främsta rummet bland dem, som genom tankeutbyte främjat detta arbete, och att C. 1911 anlitades såsom sakkunnig vid återbesättandet av en professur i processrätt vid Uppsala universitet. C. var av en utpräglat kritisk, något skeptisk läggning och ägde ett orubbligt lugn, som under inga situationer bragtes ur jämvikt, och' en godmodig humor, som ofta kunde liva den stundom trista enformigheten med någon alltid kvick och träffande, aldrig sårande anmärkning, som städse livligt senterades. Alltid röjde han i sitt arbete en lika snabb som säker uppfattning: gällde det beskriven lag eller ett föreliggande lagförslag, var han snart klar på dess innebörd och konsekvenser, även om dessa senare sträckte sig till mera avlägsna områden av lagstiftningen; gällde det ett föredraget mål, såg han vanligen genast, var den springande punkten låg. Under tjänstgöringen i högsta domstolen kunde det hända, att han under pågående föredragning av ett mål läste handlingarna i ett annat nyss förut föredraget utan att några luckor i uppfattningen av vare sig det ena eller andra kunde förspörjas — en förmåga att syssla med två problem samtidigt, som torde vara ganska enastående. I det enskilda umgänget var C. vänfast, godhjärtad, gladlynt och intresserad för dagens små eller stora händelser, över vilka han alltid förstod att breda humorns försonande skimmer.

Författare

Albert Petersson.

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Om rätliniga asymptoter. Lund 1874. 34 s. (Gradualavh.) Ang. C: s andel i Nya lagberedningens förslag m. m. se texten.

Källor och litteratur

Källor: Tust.-dep. handl. 30 ian. 1885 och 25 juli 1884 (meritförteckn.), RA.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Gustaf Carlson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16432, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Petersson.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16432
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Gustaf Carlson, urn:sbl:16432, Svenskt biografiskt lexikon (art av Albert Petersson.), hämtad 2024-04-25.