Christian Eberstein

Född:1829-05-12 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län
Död:1898-04-09 – Norrköpings Sankt Olai församling, Östergötlands län

Affärsman, Kommunalpolitiker, Bankdirektör


Band 12 (1949), sida 21.

Meriter

4. Christian Eberstein, f. 12 maj 1829 i Norrköping, d. 9 april 1898 där. Föräldrar: grosshandlaren Carl Christian Eberstein och Carolina Elisabeth (Betty) Moselius. Gick först i Hillska internatskolan å Barnängen; överflyttades till Uppsala realgymnasium 1844; student vid Uppsala univ. 13 juni 1848; fortsatt utbildning utomlands, först i England, sedan i Tyskland; studerade historia, politik och tyska språket vid univ. i Bonn juni 1850–maj 1851; vid hemkomsten anställd i familjefirman Eberstein & Co.; grosshandlarebrev 1860; in- och utländska resor, däribland till Egypten 1862–63 för sin hälsa; direktör för Norrköpings enskilda bank 1870 (dess ordf. 1892); styrled. i Norrköpings sparbank 1866 (ordf. 1876), för Tekniska elementarskolan och Ebersteinska söndags- och aftonskolan; hedled. av Östgöta nation i Uppsala 1885; led. av stadsfullmäktige (ordf. 1882–88) och drätselkammaren; medlem av Hedvigs förs: s i Norrköping kyrkoråd, kyrkonämnden, skolrådet. RVO 1876; RNO 1883; KVO2kl 1889; KVO1kl 1897.

G. 8 okt. 1868 i Ö. Eneby sn (Ög.) m. Anna Charlotta Sjögren, f. 12 aug. 1846 i Norrköping (Hedvig), d. 15 aug. 1933 i Norrköping, dotter av prosten och kyrkoherden i Ö. Eneby Mårten Gustaf Sjögren och Christina Sofia Moselius.

Biografi

E. hörde som ledare av firman Eberstein & Co. till den grupp av framstående och initiativrika affärsmän, som på 1860-talet övertog ledningen av Norrköpings kommersiella och industriella liv. Sina största insatser gjorde han emellertid inom vårt bankväsen, där han genom sin mindre vanliga begåvning och sin erfarenhet om utländska affärsförhållanden blev en av våra allra främsta bankledare.

Den nämnda gruppen, av yngre affärsmän blev efter 1860 allt mera missbelåten med det sätt, på vilket Norrköpings enskilda bank leddes, och de skapade därför ett nytt kreditinstitut, Enskilda industribanken i Norrköping, för vilken E. efter någon tid blev chef. Oktroj erhölls 1864, och banken trädde i verksamhet i april nästa år. Utmärkande för densamma var, att den rörde sig med utländska medel i nästan lika hög grad som inhemska. Då Enskilda industribanken 1870 uppgick i Norrköpings enskilda bank, utsågs E. till denna banks direktör. Kvantitativt sett blev Norrköpings enskilda bank icke av större omfattning, och dess rörelse växte relativt långsamt. Den blev emellertid av betydelse genom sina moderna principer och arbetsmetoder och blev under E:s ledning en pionjär för växelrörelsen, och likaså skilde den sig från nästan alla andra landsortsbanker genom att den köpte och sålde utländska valutor. Av vikt var även genomförandet av principen att skapa en fast kundkrets, vars kreditbehov banken tillgodosåg även under svåra tider. Den var även en av de första, som tillämpade »enbankssystemet», vilket var märkligt på en tid, då ett företag kunde ha krediter i mer än ett tiotal banker. Den uppträdde som industrifinansierande bank och gick därvid ofta långt utom sitt egentliga område. Banken var även en av dem, som gingo i spetsen för systemet med obligationsemissioner för industriella företag. Däremot avhöll den sig med anmärkningsvärt förutseende från deltagande i de för våra förhållanden väldiga emissioner av järnvägsobligationer, som beredde de andra bankerna stora, förluster. Den deltog blott i en dylik transaktion, nämligen Bergslagsbanans stora obligationslån. Men medan många andra banker sålde ut dessa till halva värdet eller mindre, behöll banken sina, till dess de stigit till nära pari. Överhuvud var E. en god konjunkturbedömare, som det visade sig också vid andra transaktioner. Även i ett annat avseende gick Ers bank i spetsen för utvecklingen, i det den var en av de första, som genom stora avskrivningar skaffade sig dolda reserver. Stor klokhet synes även ha visats vid kreditgivningen. Vissa större förluster kunde banken icke undgå att göra, men E. hade en märklig förmåga att tjäna in dessa och mer till. Bankens genomsnittliga utdelning var sålunda ej oväsentligt högre än för våra banker i allmänhet. Den fick även av bankinspektionen upprepade gånger högt erkännande för sin skickliga och samvetsgranna ledning. Ehuru E. naturligtvis icke var allsmäktig inom banken,, synes han dock ha utövat ett avgörande inflytande, och bankens ovan nämnda förtjänster torde därför huvudsakligen böra tillskrivas honom. – Inom sin fädernestad Norrköping gjorde E. en betydande personlig insats ej blott merkantilt utan även socialt. En nekrolog framhåller »hans ädla människovänliga sinnelag, hans beredvillighet att bispringa med råd och dåd, att räcka behovet stödet av sin offervillighet») och på det ekonomiska området »den blide mannens benägenhet att stödja, uppehålla och avveckla, utan våldsamma rubbningar, då brydsamma finansiella situationer inträdde». En i religiös livssyn bottnande omutlig rättrådighet var ett av grunddragen i hans personlighet.

Författare

S. Brisman.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: S. Brisman, Östergötlands enskilda bank aktiebolag 1837–1937 (1937); P. B. Du Chaillu, Midnattssolens land, 2 (1883), s. 453; H. Ericsson, Hillska skolan å Barnängen 1830–1846 (1885); Ingrid Fogelqvist, Minnen från Hedvigs prästgård (Linköpings stifts julbok, 34, 1939), s. 21; C. G. Laurin, Minnen, 1 (1929); K. G. Oden, Östgötars minne (1902); [C. A. Ramström], Aktiebolaget P. A. Norstedt & Söner 1904. Minnesblad med anledning af firmans 80-åriga tillvaro... (1904); E. Ringborg, Norrköpings sparbank 1824–1924 (1924); T. Uggla & V. Ljungfors, Svenska släkter, 1 (1908); nekrologer i Norrköpings tidningar och Östergötlands dagblad. – Meddel. av professor G. Eberstein, Djursholm.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Christian Eberstein, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16564, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Brisman.), hämtad 2019-09-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16564
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Christian Eberstein, urn:sbl:16564, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Brisman.), hämtad 2019-09-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se