Selma Ek

Född:1856-09-03 – Klara församling, Stockholms län
Död:1941-05-03 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Operasångare


Band 12 (1949), sida 565.

Meriter

Ek, Selma, f. 3 sept. 1856 i Stockholm (Klara), d. 3 maj 1941 där (Engelbr.). Moder: Brigitta Ek; fosterdotter till ståthållaren Carl Eric Lagerstråle. Studerade sång vid Musikaliska akademiens konservatorium ht. 1873–ht. 1878 för Ellen Bergman och J. Günther samt senare privat för Louise Hériette-Viardot; debuterade på K. teatrarna 1878 som Agata i »Friskytten» 27 febr., Mathilda i »Wilhelm Tell» 2 sept. och Grevinnan i »Figaros bröllop» 18 okt.; engagerad där (enl. J. Svanberg) 1 nov. 1878–30 juni 1887 och 15 aug. 1888–30 juni 1890 (i K. teaterns arkiv bevarade kontrakt gälla 1 nov. 1878–28 mars 1882; 1 juli 1882–27 nov. 1884; okt. 1884–utgången av spelåret 1886 samt 15 aug. 1888–13 maj 1889). Ararjämte hon (enligt Svanberg) gästspelade där 27 febr.–13 juni 1888 (11 ggr), 26 nov. 1891 och 4 april 1892, 11–28 maj 1893 (4 ggr) och slutligen 30 dec. 1895–26 jan. 1896 (5 ggr); medföljde 1883 som medlem av K. teaterns solist- och körpersonal samt hovkapellet på en turné till Göteborg och Köpenhamn, i vilken sistnämnda stad hon även konserterade 1886. – Ogift.

Biografi

Selma E:s debuter lyckades väl. Redan under hennes första år vid K. teatern anförtroddes en rad maktpåliggande uppgifter åt henne. År 1880, två år efter debuterna, vann hon sin första stora framgång i titelpartiet i »Aida». Under 1880-talets förra hälft tillkommo hennes övriga främsta rollskapelser, Margareta i »Faust» och »Mefistofeles», Julia i »Romeo och Julia», Elsa i »Lohengrin» och Elisabet i »Tannhäuser»; dessutom sjöng hon Donna Anna och Donna Elvira i »Don Juan», Nattens drottning i »Trollflöjten», Constance i »Vattendragaren», Rezia i »Oberon», Valentine i »Hugenotterna», Katarina i »Nordens stjärna», Inez i »Afrikanskan», Philine i »Mignon», Eva i »Mästersångarna i Nürnberg», Anika i »Karpaternas ros», Isaura i »Vikingarne» och Desdemona i »Othello» samt i den svenska repertoaren Kristina Gyllenstierna i »Gustaf Wasa», Micheline i »Advokaten Pathelin», titelpartiet i »Blenda», Sigrun i »Harald Viking» och titelpartiet i »Neaga».

E:s röst var en mjuk, ljus sopran; vackrast voro enligt F. Hedberg »de fylliga djup- och mellantonerna»; koloraturen »lämnade i säkerhet och färdighet intet över att önska». Pressad tonansats och vibratomaner voro sångtekniska brister, som kritiken anmärkte på både i början och senare, och som E., enligt Hedberg, »framgångsrikt» bekämpade; helt synes hon dock aldrig ha övervunnit dem. Samme skribent ansåg henne vara lika mycket skådespelerska som sångerska, ja mera skådespelerska – »åtminstone i vissa moment och i särskilda fall» – och har karakteriserat henne som »en dramatisk sångerska av framstående betydelse». Han har framhållit hennes förmåga att karakterisera genom ansiktsuttryck, åtbörder och uppträdande samt att ge varje roll individuell prägel och organiskt sammanhang utan någon som helst, överdrift i vare sig sång eller spel. Debutantens lutande hållning samt en viss tröghet och bundenhet i spelet synes den mogna konstnärinnan ha lyckats bortarbeta helt. »Bäst lyckas ... Selma Ek i framställande av det jungfruligt rena, det djupt och sant kvinnliga, på vars botten .vilar en stark fond av återhållen glöd och en handlingskraft, som när den slutligen tages i anspråk kan utmynna i en entusiasm och ett mod, som icke vet av några betänkligheter» (Hedberg).

E. förde efter sitt tidiga avsked från scenen ett mycket tillbakadraget liv. I största tysthet utövade hon en icke obetydlig välgörenhet. Testamentariskt gjorde bon flera stora donationer. Artisternas och litteratörernas pensionsförening fick sålunda 100,000 kr. (»Operasångerskan Selma Eks fond»), av vars årliga avkastning hälften användes till förstärkning av delägar- och lika mycket till förstärkning av familjepensionerna. Engelbrekts församling erhöll ett belopp, som (1948) utgör 58,185 kr. (»Systrarna, Selma och Maria Eks fond»), vars ränta årligen skall utdelas till behövande i församlingen. Dalarö kommun fick mottaga två fastigheter, som Selma E. ägde där och som hon avsett till ålderdomshem. De ansågos dock mindre lämpliga därtill och försåldes, och av försäljningssumman, 21,700 kr., bildades »Fröknarna Selma och Maria Eks fond», vars avkastning årligen av. kyrkoherden utdelas till behövande i kommunen.

Författare

G. Törnbom.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

 

Källor och litteratur

Källor: Handlingar i K. teaterns arkiv; personliga upplysningar av donationsfondernas förvaltare. – F. Hedberg, Svenska operasångare (1885); T. Norlind, Allmänt musiklexikon, 1, 2:a uppl. (1927); J. Svanberg, Kungl. teatrarne under ett hälft sekel 1860–1910, 1–2, 1917–18 (särskilt del 2, s. 112 f.); Svensk musiktidning, 1885, s. 153 f. o. 1906, s. 94.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Selma Ek, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/16779, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Törnbom.), hämtad 2019-10-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:16779
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Selma Ek, urn:sbl:16779, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Törnbom.), hämtad 2019-10-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se