Brunjeansson, C J Jan



Band 06 (1926), sida 520.

Biografi

Det är B: s vittra skrifter, som gör, att hans namn än i dag någon gång namnes. Med hans befordringar på den juridiska banan gick det ganska klent. År 1768 klagar han över sitt hårda öde att ännu tjäna på extra stat, fastän äldst »bland flere ämbetsbröder». Intresset för arbetet var ej heller vidare starkt, och B. kände det tydligen som förlossningens stund, när han fick skynda hem till sina vittra idrotter. »Då glömmer jag min tjenst och alla mina kval.» Tillsammans med sina kära klassiker, fjärran från alla »usla nöjen», tyckte sig B., »i ljuffsta sällskap». Men detta uppwhöjda tänkesätt hindrade honom icke från ett friskt deltagande i glada vänners lag, där det fäktades, skämtades och dracks »caffée» och »pounsch», så att slutligen var och en kom raglande hem till sitt, när väktarn tutat tolv.

Enligt en anteckning i Göteborgs nations matrikel i Uppsala kallades B. under sin studenttid för »archipoeta Gotheborgensis», och det vilar onekligen något av samma pretention över de vittra alster, som under 1760-talet med Johan Roséns smickrande omnämnande infördes i Göteborgstidningar. Här och i två små diktsamlingar söker B. visa sin förmåga uti alla vid den tiden gu-terade diktgrenar: satirer och oden i större format (t. ex. Ode över ödet), fabler och allegoriska sagor, skaldebrev och religiösa dikter, poésies fugitives och epigram etc. Men mot slutet av 60-talet tycks hans litterära ambition ha börjat tyna av, och sedermera tillkom blott en del tillfällighetsvers, något som B. förut betraktat med viss ringaktning. Efter de dåliga utsikterna till befordran i Göteborgs magistrat föreföll det utan tvivel B. som ett stort ögonblick, då han fick tillträda befattningen som stadssekreterare och extra rådman i Uddevalla, och denna celebra tilldragelse borde därför enligt hans uppfattning hugfästas med ett stort tal. Det är icke endast motsatsen mellan anledningen och den pompösa formen, som kastar ett visst parodiskt skimmer över detta vältalighetsprov, som ägnades de fyra elementen, där råder även en löjet utmanande kontrast mellan den oratoriska stilens praktblomster och naturkrafternas ibland litet vardagliga tjänster.

B: s vittra bagage utgör ett utmärkt exempel på genomsnittspoesien omkring mediet av 1700-talet, som beträffande innehållet huvudsakligen gick uti de av Dalin utstakade fårorna. B. upptager det gängse maneret att satirisera över allsköns mänskliga svagheter, och han ger tillfullo prov på tidens torra förnuftsmässighet, men han väjer å andra sidan förskräckt tillbaka för de djärvare upplysningstankar, som ungefär samtidigt funnit målsmän i den Nordenflychtska kretsen. Det finns en fabel av honom, som förträffligt belyser hans mentalitet: en hel del djur få passera revy, varvid priset ges åt en »hedersgubbe», oxen, som väl aktar sig för alla ytterligheter:

Du förtjänar kransen bära

Som den jämna wägen går.

Vad diktningens formella sida beträffar, var B. betydligt mer avancerad och drog faktiskt de yttersta konsekvenserna ur de stränga psevdoklassiska regler, som tillämpats av fru Nordenflycht och hennes vänner i viss opposition mot den Dalinska tidens friheter i den poetiska formen. Företalet till B: s Verser i blandade ämnen är ur den synpunkten ganska märkligt. En hel del av de regler, som uppställas här, ådagalägga onekligen språksinne och smak, såsom t. ex. hans förkastande av orena rim, ellideruig, sammanstötande av många konsonanter etc. Men åtskilligt bär vittne om en mycket ensidig korrekthet, ett nästan parodiskt krav på uniformitet. Blott jambisk vers gillas, och B. förvisar därför alla ord med daktyliskt slut i en paragraf, som blev ett tacksamt objekt för nyromantikernas skämt med 1700-talets formella tyranni. Denna paragraf lyder: »Bör man förkasta alla de trestaviga ord, som icke börjas med be och för; dock undantagas Gudinna och Grevinna.» B. ,sökte också bringa sin egen diktning i överensstämmelse med1 sina teorier och åstadkom enligt Hammarskölds rättvisa betyg en »jämn och flytande» vers men »utan omväxling och behag». De dikter, som ej äro skrivna på alexandriner eller 4-taktig jambisk vers, äro lätt räknade. Det måste vålla ej ringa möda att skriva vers efter så drakoniska bestämmelser som de ovan nämnda, och B:s »skaldebrev», som för övrigt ge den bästa belysningen åt hans egna förhållanden, ha en hel del att berätta om det tungt arbetande maskineriet i den Brunjeanssonska diktarverkstaden.

Författare

Alf Kjellén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: P. D. A. Atterbom, Samlade skrifter i obunden stil, 3:3 (1862), s. 196 f.; H. Fröding, Det forna Göteborg (1903), s. 155 f.; L. Hammarsköld, Svenska vitterheten, 2: a uppl. (1833); I. Hjertén, Fabel och anekdot inom Sveriges sjuttonhundratalslitteratur (1910); O. Sylwan, Sv. pressens historia till statshvälfningen 1772 (1896); dens., Bidrag till sv. metrikens historia (Samlaren, 19, 1898); K. Warburg, Hist. anteckningar om Göteborgs nation i Uppsala (1877), s. 46.


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Brunjeansson, C J Jan, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén.), hämtad 2019-10-14.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17069
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Brunjeansson, C J Jan, urn:sbl:17069, Svenskt biografiskt lexikon (art av Alf Kjellén.), hämtad 2019-10-14.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se