A. P. Alfred Dalin

Född:1855-04-05 – (i Bränna)
Död:1919-12-09 – Stockholms stad, Stockholms län

Folkskollärare, Skolpolitiker


Band 10 (1931), sida 71.

Meriter

Dalin, Anders Peter Alfred, f. 5 apr. 1855 i Bränna, Horns socken, Östergötlands län, d. 9 dec. 1919 i Stockholm. Föräldrar: hemmansägaren Karl Johan Johansson och Maja Stina Jansdotter. Elev vid Linköpings folkskoleseminarium 28 aug. 1873; avlade folkskollärarexamen därstädes 3 juni 1876. E. o. lärare vid Maria folkskola i Stockholm 15 aug. 1876; folkskollärare i Huskvarna 15 aug. 1879—1885; lärare i fortsättningsskolan därstädes 1880—85; förste lärare (från 1896 överlärare) .vid Huskvarna skola 1 juli 1885—31 dec. 1914; ledamot av och föredragande i Hakarps (från 1907 Huskvarna) skolråd 1885—1914 (sekreterare och kassaförvaltare 1897—1914, v. ordförande 1907—14); ledamot av centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärareförening från 1886 och var därunder bl. a. ordförande i läsebokskommittén jan. 1901—1914, centralstyrelsens representant i styrelsen för Föreningen Konsten i skolan 1907—14, ledamot av kommittén angående ny undervisriingsplan 1908, v. ordförande 1908—12 och 1915, ledamot av verkställande utskottet från 1912 samt ordförande 1913—14.och från 1 apr. 1916; föreståndare och lärare vid Huskvarna h. folkskola 1 jan. 1896—31 dec. 1911 samt ledamot av dess styrelse 1896—1911; ledamot av -Jönköpings läns slöjdkommitté 1903—15; biträdande sakkunnig angående departementets folkundervisningsstatistik 21 juni 1906—29 juli 1907; ledamot av Huskvarna kommunalnämnd 1907—10; biträdde som sakkunnig folkundervisningskommittén 13 maj 1909—23 febr. 1912 och var ledamot av samma kommitté 23 febr. 1912—19. aug. 1914; ledamot av stadsfullmäktige i Huskvarna 1911—13; ämneslärare i historia, modersmålet och matematik vid Huskvarna kommunala mellanskola 1 jan. 1912—31 dec. 1914, ledamot av dess styrelse 1912 —14 samt rektor därstädes 23 maj 1912—31 dec. 1914; ledamot av styrelsen för kommunala ungdomsskolornas lärareförening från dess stiftande 1912 (ordförande från 1913); ordförande vid allmänna svenska folkskollärarmötena i Lund 1913 och i Göteborg 1919; tf. undervisningsråd och ledamot av folkskolöverstyrelsen 21 nov. 1913; undervisningsråd och ledamot av folkskolöverstyrelsen (från 1919 skolöverstyrelsen) 26 nov. 1914; rådgivande ledamot av styrelsen för Svensk läraretidnings förlags-a.-b. från 1 mars 1916; ordförande bland sakkunniga för utarbetande av nya normalritningar för folkskolebyggnader 18 nov. 1918—31 okt. 1919. RNO 1916.

Gift 28 juni 1880 med Anna Fredrika Gnosspelius, f. 10 jan. 1854 i Vänge, Uppsala stift, dotter till possessionaten i Vänge Fredrik Jonatan Gnosspelius och Fredrika Fundin.

Biografi

Då D. med utmärkta betyg lämnat seminariet i Linköping, fick han sin första anställning som folkskollärare i Stockholm. Som framtidsutsikterna därstädes voro ganska mörka och D. därjämte med sin självständiga natur hade svårt att fördraga det stränga regemente, som fördes av folkskolinspektör K. J. Meijerberg, sökte han sig redan efter tre år från huvudstaden och erhöll år 1879 befattning som ordinarie folkskollärare i Huskvarna. Med denna anställning fick D. en självständig verksamhetskrets. Genom hans outtröttliga arbete och under hans insiktsfulla, energiska ledning utvecklades Huskvarna skola till en mönsterskola, vars organisation och undervisning i olika avseenden givit impulser åt svenskt folkskoleväsen. Då D. började sin verksamhet vid skolan, hade den blott två lärare. D. själv undervisade folkskolestadiets samtliga fyra klasser. I samband med samhällets utveckling växte också skolan, och 1888 fanns en lärare för varje årsklass. Även den fortsatta undervisningen låg D. varmt om hjärtat. År 1880 inrättades en fortsättningsskola, som bestod till 1895 och därefter på initiativ av D. ersattes med en högre folkskola, vars föreståndare han genast blev. Till en början hade denna skola två klasser, men sedan år 1909 beslut fattats om inrättande av kommunala mellanskolor, gjordes skolan fyrklassig och erkändes 1911 som kommunal mellanskola. D. blev denna skolas rektor, den förste i vårt land med en dylik ställning. Huskvarna skola hade nu sammanlagt tio klasser, och D. hade nått fram till det skolorganisatoriska mål, han länge ihärdigt arbetat för: en enhetlig skolorganisation under enhetlig ledning från småskolan ända fram till realskolexamen.

D. nedlade även stort nit för att förse skolan med tillräckliga och ändamålsenliga lokaler. Även detta arbete tog han med sin vanliga grundlighet, och han har på skolbyggnadsteknikens område gjort insatser, som fått betydelse långt utanför Huskvarna samhälle. Mest ivrade han dock för en god undervisning. Han hade en ovanlig, rent intuitiv blick för barnens förutsättningar och behov vid skolans undervisning, och i Huskvarna framkommo under hans ledning många uppslag och gjordes många rön, som blivit vägledande för svensk undervisning överhuvud. Stort intresse ägnade D. åt skolans förseende med god undervisningsmateriel. Trots det omfattande arbete, som D. utförde i det egna samhället, fick han dock tid att även i vidare kretsar tjäna skolans intressen. Helt naturligt blev han snart uppmärksammad inom den kår, han tillhörde, och år 1885 vid blott trettio års ålder blev han vald till medlem av Sveriges allmänna folkskollärareförenings centralstyrelse, där han kvarstod ända till sin död. Som ledamot i centralstyrelsen och slutligen dess ordförande tog han en verksam del i det ur många synpunkter banbrytande arbete, som föreningen utfört, och ägnade sig däråt med samma intresse och energi som eljest. Hans insatser gällde skolans och undervisningens alla områden, men vid tillämpningen av 1898 års arbetsordning för centralstyrelsen föllo särskilt på hans lott alla ärenden rörande »undervisning, undervisningsmedel, skolornas utrustning m. m. dylikt». Han fick sålunda hand om de stora frågorna rörande undervisningsplan och -materiel. Särskilt må nämnas, att det var till stor del på D: s initiativ, som den läsebok kom till, vars första del är Selma Lagerlöfs »Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige». Han blev jämte Fridtjuv Berg utgivare av den »nya läseboken», vars olika delar författades av Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam, Sven Hedin och Anna Maria Roos. Även bildande konstnärer förmådde han att ställa sig till skolans tjänst, och på hans initiativ och under hans medverkan tillkommo Julius Kronbergs bibliska tavlor och Nils Kreugers tavlor över svenska husdjur. Han slog därmed ett slag både för undervisningsmaterielens förbättring och för införande av konsten i skolan.

D. var en flitig medarbetare i Svensk läraretidning. I artiklar därstädes ägnade han ofta en ganska skarp kritik mot regeringens ställning och åtgärder rörande folkundervisningen. Detta hindrade icke, att hans rika erfarenhet och stora insikter togos i anspråk även av regeringar, mot vilka han ställt sig kritisk. I den stora folkundervisningskommittén var han sålunda med om utarbetande av förslag om en skolöverstyrelse, om en reformerad folkskolinspektion, om en ny undervisningsplan för folkskolan och nyorganisation av fortsättningsskolan. På grund av sin föregående verksamhet var D. självskriven till en plats som undervisningsråd i den 1913 beslutade folkskolöverstyrelsen. I denna (eller skolöverstyrelsen som den benämndes från 1919) arbetade D. med samma nit och energi, som han alltid ådagalagt. Intet område av överstyrelsens vidsträckta verksamhetsfält var främmande för hans intresse. Speciellt hade han att syssla med frågor angående folkskolans organisation och lokaler samt angående högre folkskolan. Mycket arbete nedlade han också på folkskolans nya undervisningsplan av år 1919, varvid han särskilt hade om hand ämnena kristendomskunskap, modersmål och historia. Innan han 1919 lades på dödsbädden, hade han också i allt väsentligt hunnit trycka sin prägel på de nya normalritningar till folkskolebyggnader, som utarbetades av under hans ordförandeskap tillkallade sakkunniga. Dessa ritningar ha dock måhända icke fått så stor betydelse som det allmänna program för folkskolebyggnader, som åtföljde dem och i huvudsak utarbetats av D.

D. var en man med stor begåvning, rik erfarenhet och omfattande insikter, med outtröttlig arbetsförmåga och okuvlig viljekraft, och han ville gärna styra och bestämma. Givetvis blevo hans person och hans verk föremål för kritik, men då döden 1919 träffade honom, mitt i hans mångsidiga verksamhet, fick han enstämmigt det eftermälet, att den svenska folkundervisningen i honom haft en av sina främsta, vilken i många avseenden haft ett bestämmande inflytande på dess utveckling. Sveriges allmänna folkskollärareförening visade honom sin erkänsla genom att 1922 resa en vård på hans grav i Huskvarna.

Författare

N. O Bruce.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

 

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Afgångsexamina vid Sveriges, seminarier åren 1870—-1888. Sthm 1891. 75 s. (Sveriges allm. folkskollärareförenings småskrifter, I.) — Om våra folkbibliotek (Verdandi, Arg. 16, 1898, s. 113—129). — Socken- och folkbibliotek (Sveriges land och folk, Sthm 1901, s. 358—360; även i de franska och engelska uppl. av samma arbete). — Bibliska taflor för barndoms- och ungdomsskolor af Julius Kronberg. Efter program och med text af Alfred Dalin. 1*. 10 taflor ur Nya testamentet. Sthm [1901—J 1906. 10 tavlor jämte text: 15 s. (förord), 8 s., 8 s., 22, (1) s., 7 s., 11 s., 10 s., 10 s., 10 s., 11 s., 9 s. (Varje tavla även särskilt med åtföljande text; av de särskilda texthäftena utgavs ny uppl. av H. 1—3 1925, av samtliga häften 1928.) — Vår folkskolas framtid. Tal vid Sveriges allm. folkskollärareförenings 25-års-jubileum i Malmö d. 6 aug. 1905. Sthm 1905. 12: o 22 s. — Om överbyggnader till folkskolan. Inledningsanförande vid allm. folkskolläraremötet i Gävle d. 1 juli 1908. Gävle 1908. 18 s. — Svensk vers. Psalmer, sånger och visor, valda och sammanställda. Sthm 1908. 239 s.-f företal (4) s. [12: e uppl.] Sthm 1928. 239 s. (Läseböcker för Sveriges barndomsskolor, utg. av Alfr. Dalin & Fridtjuv Berg, 2.) — Nya läsebokens användning. Några råd och erfarenhetsrön. Sthm 1909. 48 s. (Avtr. ur Svensk läraretidning.] — Schwedens grösste nationale Dichter im Dienste der schwedischen Schulen (Dokumente des Fortschritts, Jahrg. 2, 1909, s. 677—681). — Valda bibeltexter såsom grundval för kristendomsundervisningen i folkskolan, i enl. med folkundervisningskommitténs betänkande utg. Sthm 1914. XX, 324 s. 2: a uppl., omarb. i enl. med 1919 års undervisningsplan av Alfr. Linden. Sthm 1923. (4), 295 s., 2 kartor inklistr. .å pärmen. — Talrika artiklar i Svensk läraretidning m. fl. tidningar.

Utgivit: Läseböcker för Sveriges barndomsskolor. 1—-4. Sthm 1906—12. (Tills, med Fridtjuv Berg.) [1. Selma Lagerlöf, Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Bd 1—2. 1906—07. — 2. Svensk vers (se ovan). — 3. V. von Heidenstam, Svenskarne och deras hövdingar. Bd 1—2. 1908—10.— 4. A. M. Roos, Hem och hembygd. [Bd 1.] Sörgården. 1912. [Bd 2.] I ön-nemo. 1912. — Samtliga utg. i ett stort antal senare uppl.] — Läseböcker för .Sveriges ungdomsskolor. 1. Sthm 1911. (Tills, med Fridtjuv Berg.) [Sven Hedin, Från pol till pol. D. 1—2. 1911. — Även i ett flertal senare uppl.]

Källor och litteratur

Källor; Sv. läraretidning 1883—1919; Sveriges allm. folkskollärareförenings årsskrift 1889—1903 och dess tidskrift Föreningen 1904—1919- T Franzén, Sveriges allm. folkskollärareförening 1880—1930 (1930) s 495— 496 och passim; A. Linden, Berättelse om Huskvarna skola 1822—1916 (1916).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A. P. Alfred Dalin, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17221, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. O Bruce.), hämtad 2019-06-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17221
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A. P. Alfred Dalin, urn:sbl:17221, Svenskt biografiskt lexikon (art av N. O Bruce.), hämtad 2019-06-26.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se