Meriter

Dalsjö, Magnus, före 1857 Andersson, f. 15 juni 1839 i Dalstorps församling, d. 19 apr. 1907 i Landskrona. Föräldrar: arrendatorn och torparen Andreas Andersson och Katarina Persdotter. Elev vid Göteborgs h. elementarläroverk 1854; student i Uppsala 21 maj 1862; fil. kand. 14 dec. 1865; disp. 9 maj 1866; fil. doktor 31 maj 1866; företog med statsanslag (K. brev 19 nov. 1886) en studieresa till Tyskland 1887 och en arkeologisk studieresa till Grekland, Egypten och Italien läsåret 1891—92 (K. brev 29 maj 1891). Vik. lektor vid Uppsala h. elementarläroverk ht. 1866 och vid Gävle h. elementarläroverk vt. 1867—ht. 1868; lektor i latin och grekiska samt filosofisk propedevtik vid sistnämnda läroverk 10 juni 1868 (fullmakt 18 nov. enligt K. utslag 6 nov. 1868); erhöll dispens från lektorsprov 4 okt. 1872; lektor i grekiska och latin vid Kristianstads h. elementarläroverk 12 mars 1873 (fullmakt 23 juli enligt K. utslag 4 juli 1873); ledamot av Svenska läraresällskapets styrelse från dess stiftande 1884; ledamot av stadsfullmäktige i Kristianstad 1887-^—90; erhöll avsked från lektoratet 17 febr. 1905 med pension. Erhöll av Vetenskapsakademien Letterstedtska priset för översättningar 1873; RNO 1886.

Gift 8 jan. 1869 med Helena Charlotta Roberta (Berta) Sandberg, f. 7 juni 1845, dotter till förste stads- och lasarettsläkaren Olof Robert Sandberg i Gävle och Matilda Sofia Fredrika Benckert.

Biografi

Det fanns en stark vetenskaplig åder hos D. Han disputerade i Uppsala 1866 på en avhandling av den art, som var övlig på den tiden (»Theocriti primum idyllium, latino carmine redditum com-mentariis explicatum») och utgav i Gävle 1868 en avhandling för lektorat med ämne från latinet (»Quæstiunculæ Propertianæ»). Hans samma år utkomna bearbetning av ett av den en tid tongivande berömde språk- och religionsforskaren Max Müllers tidigare arbeten (»Mythologi och religion eller om den grekiska mythologiens ursprung och betydelse») visar, att han uppmärksammade och stod i beröring med tidens vetenskapliga strömningar. Detsamma torde kunna sägas om hans uppsatser i Pedagogisk och Svensk tidskrift om svensk versbyggnad; ty impulsen härstammar säkerligen från den Westphalska systembyggnaden av den grekiska metriken, vars betydelse icke får misskännas, därför att andra uppfattningar numera äro härskande. Samtidigt torde han ha börjat det stora arbete, som blev hans livsverk, översättningen av Platons skrifter; första delen utkom 1870, den sjätte och sista 1886; två av delarna ha utgått i nya upplagor. En senare tid, som har större anspråk på läsbarheten av en översättning än på den filologiska troheten, finner nog D: s översättning tung; stilkänslan har också ändrat sig sedan dess, men rättvisan kräver, att D. bedömes från sin tids förutsättningar, och då måste det erkännas, att D: s översättning var ett verk äv betydande förtjänst. Den filologiska grundvalen är solid, vilande på en genomarbetning av de textkritiska problemen. Redan utgivandet av en fullständig Platonöversättning var ett stort och förtjänstfullt företag vilket också erkändes genom tilldelningen av Letterstedtska priset för andra delen (Staten, 1872) och understöd av Letterstedtska föreningen för utgivandet av den följande delen. Det är icke osannolikt, att D: s översättningar bidragit till den renässans, som Platons tankevärld upplevt i vårt land i början av detta århundrade. Detta livsverk upptog honom jämte hans dagliga gärning så, att han senare blott fann tid för ett par mindre skrifter, en populärvetenskaplig skildring av Homeros (1883) och en avhandling om kejsar Augustus' sekularfest i Kristianstads högre allmänna läroverks program 1893, en frukt av hans föregående år företagna studieresa till södern (Italien, Grekland och Egypten), i vilken han visade sig väl orienterad över den viktiga inskriften rörande sekularfesten och de med den förenade problemen samt ådagalägger ett självständigt omdöme.

D: s livsgärning blev skolmannens, och han hade stort intresse även för skolorganisatoriska uppgifter. Han utgav en översikt över den svenska skollagstiftningens historia (1871) och var medlem av Svenska läraresällskapets styrelse från dess stiftande 1884. Våren 1887 företog han en resa i Tyskland för inhämtande av kännedom om den vetenskapligt-teoretiska utbildningen av gymnasielärare därstädes och utgav däröver en berättelse (1888). Undervisningen i grekiska främjade han genom en rad av förtjänstfulla kommenterade skolupplagor av grekiska författare, Demosthenes' tal mot Filip (på latin, 1868), av de sex första sångerna av Iliadén; och av Odysseen samt av Xenofons »Anabasis»; de senare ha utkommit i flera upplagor, och den sistnämnda är ännu i bruk. D. undervisade företrädesvis i grekiska och dessutom i svenska, åtminstone, på senare tid icke i latin, ehuru detta ämne ingick i hans lektorat. Hans undervisning var icke lenhänt, vilket mot slutet av hans bana ådrog honom mindre behagliga konsekvenser, men något av hans vetenskapliga intresse framkom i den, och han hade den stora förtjänsten att taga intresserade lärjungar om hand och införa dem; djupare i den grekiska litteraturens skatter.

Författare

Martin P:n Nilsson.

Arkivuppgifter

I riksarkive finnas tvenne brev från D. (till L. Manderström 1873) och i Uppsala universitetsbibliotek likaledes två brev från honom.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Theocriti primum idyllium, latino carmine. redditum. commentariis explicatum. Upps. 1866. (2), 66 s. (Gradualavh.) — Questiun-cula? Propertianas. Gävle 1868. 8 s. [Vidfogad skrift till D: s som konsistorie-avh. utg. uppl. av Demosthenes' In Philippum orationes; se nedan.J — Mytologi och religion, eller om den grekiska mytologiens ursprung och betydelse. Af Max Muller. Sv. bearb. Sthm 1868. (3), 66 s. — Henrik Aminsous skoledition af Homeri Odyssé. Tillika ett ord om undervisning i språk (Pedag. tidskr., Årg. . 4, 1868, s. 167—-173; rec.) — Euripides' Skådespel. Sv. öfversättning i originalets versslag af Alfred Selahn (ibid., s. 375—392; rec.) — A. M. Alexanderson, Septem ^Eschylea suethicis versibus expressa et commentario illustrata (ibid., Arg. 5,-1869, s. 90—-98 rec.) — Anmärkningar om svensk verskonst. Aristophanes' lustspel Foglarne, öfvers. af Hj. Säve (Sv. literatur-tidskr., 1869, s. 258—271; rec.) — Öfversigt af den svenska skollagstiftningens historia i vårt århundrade (Pedag. tidskr., Årg. 7, 1871, s. 1—32, 65—109, 129—161; även särsk. utg. Sthm 1871. (1), 109 s.). ¦—- Ännu ett ord i frågan om lönereglering för lärarne vid rikets allmänna läroverk. Lund 1881. 26 s. (Anon.) ¦—¦ Homeros, en kulturbild (Ny svensk tidskr., 1884, s. 441—457; undert. M. D.). — Lärarebildningen vid tyska universitet. Reseberättelse. Sthm 1888. (4), 123, (1) s. — Filosofie kandidat-eller lärareexamen? (Pedag. tidskr., Årg. 25, 1889, s. 419—425). — Kejsar Augusti sekularfest enligt nyaste upptäckter och forskningar. Kristianstad 1893. 4: o 23 s. (Bil. till Årsredogörelse för Kristianstads högre allm. läroverk läsåret 1892/93.)

översatt: Platon, Valda skrifter. 1—7. Sthm 1870—1906. (Grek. o. rom. författare i sv. öfversättning, 4.) [1. Sokrates' försvarstal. Kriton. Phaidon. Gästabudet. 1870. XIV, (1), 238 s. 2: a förbättr. uppl. 1880. 228 s. — 2. Staten. 1872. (3), 555, (2) s. 2: a förbättr. uppl. Sthm 1902. (3), 547, (1) s. (Bel. av K. Vetenskapsakad. med- Letterstedtska översättningspriset 1902.) — 3. Euthyphron. Phaidros. Protagoras. Gorgias. 1877. (3), 344, (2) s. — 4. Charmides. Laches. Philebos. Timaios. 1880. (3), 301, (2) s. — 5. Theaitetos. Menon. Euthydemon. 1885. (3), 254, (2) s. — 6. Sofisten. Statsmannen. Parmenides. 1886. (6), 282, (2) s. — 7. Kratylos. 1906. (3), 99, (1) s. (Av vissa delar utkom även en ny titeluppl. 1896.)]

Utgivit: Demosthenis in Philippum orationes. In usum scholarum ed. Insunt Quaestiunculae Propertiana?. Sthm & [Quaestiunculae:] Gävle 1868. (3), VII, 88 -f- 8 s. (Konsist.-avh., Upps.) [Ex. i denna form sällsynta, då uppl. av de åtföljande 'Quaestiunculas' förstördes i Gävle stads brand 1869.] [Skol-uppl.:] Demosthenis in Philippum orationes. In usum scholarum ed. Gävle (tr. Sthm & Upps.) 1868. (1), LIX, (1) s., s. 33—88. [Inledning och texten äro i denna uppl. i annan sättning (tr. Upps.) än avhandl.-uppl., varför endast anmärkningarna, s. 33—88, äro fullt gemensamma för båda uppl.] — Homeros' Odyssé, sångerna I—VI. Med förklarande anmärkningar utg. Sthm 1876. (3), 98, 101 s. — Homeros' Iliad, sångerna I—VI. Med förklarande anmärkningar utg. Sthm 1877. (6), 125, 107 s. — Xenofons Anabasis i urval. Med anmärkningar och lexikon utg. Sthm 1903. [1.] Text och. anmärkningar. XII, 176 s., 1 karta. [2.] Lexikon till Xenofons Anabasis af L. A. A. Anjou. Ny uppl., utg. af Magnus Dalsjö. (1), 163 s. [Med anledning av en recension av detta arbete av K. Afppelqvist] i Tidskrift, utg. af Pedag. fören. i Finland, 41, 1904, s. 96—97, uppkallades D. till ett 'Genmäle', ibid., s. 322—324, varpå följde 'Svar' av H. A., ibid., s. 324; D:s Genmäle även särsk. tr. Sthm 1904. 3 s.]

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 6 nov. 1868, 4 okt. 1872 (meritförteckn.), 4 juli 1873, 19 nov. 1886, 29 maj 1891 och 17 febr. 1905, RA; E. Kölgren, Matrikel öfver rikets allm. läroverk och seminarier (1905); F. Lagerroth, Minnen från Kristianstads skola (1929), s. 27; årsredogörelser för Kristian- stads h. allm. läroverk 1872—1905.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Magnus Dalsjö, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin P:n Nilsson.), hämtad 2024-04-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17230
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Magnus Dalsjö, urn:sbl:17230, Svenskt biografiskt lexikon (art av Martin P:n Nilsson.), hämtad 2024-04-16.