Meriter

Denell, Jöns Henric, f. 13 aug. 1749 i V. Hoby (Malm.), d. 5 nov. (ej juni) 1814 i Göteborg. Föräldrar: kyrkoherden i V. Hoby och Hastad Olof Denell och Barbro Margaretha Schreil. Åtnjöt undervisning i hemmet; student i Lund 19 nov. 1764; disp. 20 dec. 1769 och 11 mars 1772; fil. mag. 23 juni 1772; informator hos majoren Johan Gustaf von Schantz 1772 och hos dåv. översten Philip Julius Bernh. von Platen på godset Dornhoff på Rugen 1773—75; docent i tyska litteraturen vid Lunds univ. 20 sept. 1776.; språkmästare där 10 nov. 1781; begärde avsked från denna syssla 21 juni 1786, beviljat 20 nov. 1786; tjänstgjorde enligt Sommelius någon tid som lärare vid handelsinstitutet Wilhelmsdal (i Öringe, Hall.), upprättat av kommerserådet Fr. Chr. Wurmb; begav sig enligt samma källa på mångas uppmaning till Göteborg, där han 5 maj 1787 utsågs till translator; fick 29 sept. 1788 privilegium som bokhandlare i Norrköping, dit han överflyttade följande år; återvände till Göteborg efter någon tid; erhöll 5 jan. 1793 pris av Svenska akademien för en psalm.

G, 30 maj 1783 i Bosjökloster m. Gustafva Petronella Brunckman, f. 20 febr. 1765 i Ängelholm, levde 1812, dotter av handlanden i Ängelholm Johan Christ. Brunckman och Petronella Lund.

Biografi

Vid sidan av sin verksamhet som universitetslärare och translator uppträdde D. flitigt som författare. Det mesta han publicerade tillkom tydligen i ekonomiskt syfte, och de enskilda alstren av hans penna sakna självständigt värde, men genom sin litterära orientering har han sin givna plats i den svenska förromantikens historia. Redan de latinska dissertationer, som han skrev under sina docentår, vittna om hans intresse för och förtrogenhet med den nyare samtida utländska litteraturen, framför allt tysk och engelsk. Det är inte omöjligt, att han fått sin uppmärksamhet inriktad på den unga tyska diktningen som informator hos major von Schantz, vars maka var född tyska och tydligen haft litterära intressen. D: s studium av tysk litteratur har givetvis befordrats under hans vistelse som huslärare på det Platenska stamgodset på Rügen, varifrån han enligt Sommelius även besökte universitetet i Greifswald. Bland de författare, som D. hänvisar till som lämplig lektyr för de studerande, möter man de förnämsta europeiska förromantikerna: Rousseau, Gessner, Klopstock, Young, Thomson. Hans bidrag till Lunds weckoblad, för vilken tidning han under åren 1777—81 spelade ungefär samma roll som Bengt Lidner under dess första årgångar, innehöllo mycket traditionellt gods, framför allt hyllningar till medlemmar av den kungliga familjen och universitetspersoner, men i flera av hans bidrag spåras hans studium av nyare utländsk litteratur. Han översatte och efterbildade här Gessners idyller, han var kraftigt påverkad av den moderna landskapsdikten, framför allt den engelska, och han har också tagit intryck av den Youngska natt-och gravpoesien. Dessa inflytanden märkas både i fråga om innehåll och form. Han skrev dikter över en sommarmorgon och en sommarafton, han författade prosapoem över en natt i oktober och över de fyra årstiderna. Tidens sentimentalitet med dess programmatiska medlidande med alla olyckliga har en typisk representant i honom. Sin litterära inställning har D. själv givit ett karakteristiskt uttryck i prosadikten »Vinteren», där han skriver: »I mitt rum skall jag ock nu upptända min lampa; där har jag åter mina angenäma tidsfördriv; den känslofulle Stern, Mendelsons tröstande Phoeden, den hänryckande Ossian — dem läser jag. Och du sköna estampe som jag så ofta betraktar: du Lotta med boken i handen gråtande vid Werthers urnldu erinrar mig vad jag med okända känslor — läst i hans brevar. O! jag skall oftare läsa Er, Er alla, ni förnuftets och naturens utvalde, edra behag, och edra läror värderar jag; själva edra villelser förtjäna på ett egit sätt min aktning.---- Då stormarne rasa, då elementen röras, skall jag läsa er, och själv vara rörd av de heligaste, de så sällan ägde och värderade känslor.» Det kopparstick, som D. här talar om, ett i början av 1780-talet ganska känt blad, inspirerade honom till en särskild skrift, »Lotta då hon en afton besökte Werthers urna» (1786).

D: s litterära smak och sympatier bestämde också hans översättarverksamhet. I »Artiga infall» införde han stycken ur Sterne och Ossian,. och han överflyttade till svenska Henry Mackenzies roman »The man of feeling», ett av de mest typiska alstren av Stemesentimentaliteten.

Författare

Harald Elovson.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: a) akad. avhandl.: se J. H. Liden, Catalogus disputa-tionum, 2 (1779). — b) övriga arbeten: Då hans kongl. höghets cron-prinsens Gustaf Adolphs födelse-dag firades i Lund d. 1 nov. 1779. Lund u. å. 2 bl. — Vid firande af hans kongelige höghets cron-prinsen Gustaf Adolfs höga års och födelse-dag d. 1 nov. 1780. Lund u. å. 4: o 2 bl. — Undervisning i tyska språket. Lund 1781. 2 bl., 99, (1) s. — Vid firande af hans kongl. höghet cronprinsen Gustaf Adolphs höga namnsdag d. 6. nov. 1782. Lund u. å. 4:o 2 bl. — Öfningar til stilar för academiskt och enskildt bruk. Lund 1784, [Enl. M. Weibull & E. Tegnér, Lunds universitets historia, 2, s. 422.] — Artiga samlingar, til de ädlares nöje och underwisning. Sammandragne af J. H. D. [Flock 1*.] Lund 1785. 142 s., 1 bl. (Sign.). — Sammandrag af Joh. Carl Mays theoretiska och practiska inledning til handels-wettenskapen. Lund 1785. 1 bl., 188 s., 2 vikta tab. — Lotta då hon en afton besökte Werthers urna. Göteb. 1786. 15 s. (Anon.). — Årstiderna. Fyra sånger. Af J. H. D. Göteb. 1786. 27, (1) s., 2 bl. (Sign.). — Utsökte saker i åtskillige ämnen; at utgöra til någre favoritsamlingar första flocken. Göteb. 1788. 48 s. (Anon.; föret, undert.: D***ll; endast denna flock utg.) — Vid hans kongl. höghet hertig Carls höga varelse i Götheborg, den 12 dec. 1788. Göteb. u. å. 4: o 2 bl. •— Högtideliga erindringar för jubel-dagen den 8 martii 1793. Göteb. 1793. 12 s. — Tjugu nya psalmer eller andeliga sånger. Inlämnade til Kongl. swenska academien år 1792, såsom försök öfwer de . . . utsatte täflings-ämnen. Göteb. 1795. 37, (1) s. — Den 1 november 1796. [Hyllning till Gustav IV Adolf]. Göteb, u. å. 8 s. (Undert.). — Fader wår, efter Claudii bönesätt; för de fattigas högtidsbord i Götheborg d. 1 nov. 1797 tillämpat. Göteb. 1797. 2 bl. — Vid det fyrverkeri Götheborgs stad lät af brinna den 3 nov. 1797 [af] D---11. Göteb. u. å. 4:o 1 bl. pat. (Sign.). — Vid deras majestäters höga ankomst til Götheborg d. 12 dec. 1807. Göteb. 1807. 4: o 2 bl. — Dikter och artiklar i Lunds weckoblad 1776—81.

Översatt: [M. Claudius], Herr Asmus, eller Wandsbecker Bothen. Underrättelse om hans audience hos kejsaren på Japan. Göteb. 1786. 34 s., 1 pl.-bl. (övers, anon.; föret, undert.: D*****.). — En liten stunds bättre nöje, eller samtal med sin själ. Af Zacharias arbeten. Fri öfvers. af D***'*. Göteb. 1786. 16 s. [Ny uppl.] Karlskrona 1791. — [H. Mackenzie], Den känslofulle, öfwers. från engelskan. Göteb. 1786. 164 s. (övers, anon.; motto sign. D—11). — Ch. F. Volney, Den naturliga lagen, eller medborgerliga catechesen. Göteb. 1795. 8: o 64 s. 2: a uppl, Jönköping 1816. 12: o 88 s. — Om offentelige eller allmänne banker. Göteb. 1803. 83 s.

Källor och litteratur

Källor: Fil. fakultetens och större konsistoriets i Lund prot. — Ds dissertationer (se ovan); S. Cavallin, Lunds stifts herdaminne, 1 (1854); G. Sommehus, Lexicon eruditorum Scanensium [1776—97]; M. Weibull & E. Te<^- nér, Lunds universitets historia, 2 (1868). — Hilma Borelius, Gessners inflytande på svenska litteraturen (Samlaren, 22, 1901); H.Elovson, Johan Henrik Denell. En lundensisk Wertherimitator (Vetenskaps-societetens i Lund årsbok 1939, tr. 1940); W. G. Johnson, James Thomson's influence on Swedish_ literature in the eirfiteenth century (1936); H. Schiick, Sv. akad:s historia, 2 (1936), s. 58 f.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Jöns Henric Denell, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17463
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Jöns Henric Denell, urn:sbl:17463, Svenskt biografiskt lexikon (art av Harald Elovson.), hämtad 2024-04-24.