Anders d.y. Düben, von

Född:1673-08-28 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1738-08-23 – Jakobs församling, Stockholms län

Hovmarskalk, Kammarherre, Hovkapellmästare


Band 11 (1945), sida 651.

Meriter

6. Anders Düben d. y., adlad och friherre von Düben, son till D. 2 och broder till D. 3, D. 4 och D. 5, f. 28 aug. 1673 i Stockholm, d. 23 aug. 1738 där och begr. i Jakobs kyrka. Diskantist i hovkapellet 1686—88; instrumentist 1689; studerade antagligen i Lybeck hos D. Buxtehude (enl. Forsstrand på Karl XI :s bekostnad); kapellmästare vid hovkapellet 5 nov. 1698; hovkapellmästare 1701—26 (efter 1713 »direktör» för hovkapellet); adlad 2 maj 1707; kammarherre 1711; friherre 21 maj 1719; hovmarskalk 7 jan. 1721.

G. 1) 10 maj 1700 i Stockholm (Tysk.) m. Ulrica Friedenreich, f. 10 jan. 1684, d. 26 febr. 1715, dotter av hovapotekaren Julius Fredrik Friedenreich och Justina Sofia Jung; 2) 24 nov. 1715 i Stockholm (Hovf.) m. friherrinnan Hedvig Ulrica Fleming af Liebelitz, f. 1694 i Stockholm, d. 19 juni 1717 där och begr. 23 juli s. å. i Jakobs kyrka, dotter av kammarrådet friherre Johan Casimir Fleming af Liebelitz och friherrinnan Charlotta Bielkenstierna; 3) 19 jan. 1718 i Romfartuna sn (Vm.) m. Christina Sparfvenfeldt, f. 29 dec. 1695 i Stockholm (Tysk.), d. 26 febr. 1780 i Stockholm, dotter av övercerernonimästaren Johan Gabriel Sparfvenfeldt och Antoinetta Sofia Hildebrand.

Biografi

D: s gedigna musikskolning gjorde honom på ett helt annat sätt skickad att leda kapellet än brodern Gustaf (D. 3). Säkerligen bidrog detta också till, att Chr. Ritter, trots sin långa tjänstetid och betydande kvalifikationer, lämnade hovkapellet. Därmed började en ny epok i dess och även Sveriges musikhistoria. Det franska inflytandet, som mot slutet av århundradet ständigt tilltagit i styrka, fick även ett offentligt bevis på sin betydelse genom inkallandet av den s. k. Rosidorska teatertruppen hösten 1699, som under sin knappt sjuåriga verksamhet i vårt land övervägande spelade talpjäser med musikinlägg men också givit åtminstone enstaka scener eller akter ur franska operor (av Lully och dennes skola). Karl XII visade ett påtagligt intresse för truppens prestationer och som ett bevis på hans önskan, att hovkapellet skulle förberedas för nya och svårare uppgifter än dittills, torde man kunna tolka den av Carl Piper undertecknade resolutionen av 24 nov. 1699, som hävdar kapellisternas skyldighet till övningar varje vecka samt notkopiering.

D: s första och enda större (oss bekanta) verk är en Ballet (meslé de chants héroiques), som uppfördes 1701 inför änkedrottningens hov av den Rosidorska truppen. Balettens anordning och musikaliska stil skilja sig i intet avseende från Lullyskolans verk. Även övriga tonsättningar av D. stå i samband med hans hovtjänst, arior till kungliga personer och dansstycken (menuetter) för societetens baler. Även den vokala metodiken är dansmässig, instrumentationen (flöjter, oboer, viole d'amour) och beteckningar (1. et 2. dessus, haute-contre) ange den markerat franska riktningen. Dock saknas ej ansatser till mera traditionell kyrkomusikalisk verksamhet- Enligt ett bevarat kontrakt mellan D. och Storkyrkan 1706 skulle »slottsmusikanlerna» (som hovkapellisterna ofta hette) förhöja gudstjänsten med musik vid årets alla kyrkohögtider samt varje söndag under Mikaelimarknaden, och D. utlovade, att församlingen skulle »hava fullkomligit nöje» av arrangemanget. Men pest och krigsolyckor satte punkt även för detta företag. Redan 1702 hade D. beklagat sig över kapellets dåliga beskaffenhet, och rekryteringen av yngre dugliga element var givetvis svår under de oroliga krigstiderna, mest av brist på avlöningsmedel. Däröver beklagar sig D. ännu i nov. 1712. Året förut hade han utnämnts till kammarherre och (enl. Forsstrand) redan före Pultavaslaget befunnit sig hos konungen, med vilken han kommit till Turkiet. Han hemsändes 1714 med viktiga depescher. Egendomligt är dock, att först 1713 den tyske kapellisten Gottfried Buchholtz inträdde som vice kapellmästare. Fem år före sin död överlämnade D. två kistor med musikalier till Uppsala univ.-bibliotek, den berömda s. k. Dübensamlingen (jfr D. 2), vilken dåvarande director musices Chr. Engelhardt hade i uppdrag att katalogisera. Detta utfördes emellertid först på 1880- talet av A. Lagerberg.

Författare

Carl-Allan Moberg.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— Brev från D. till M. J. De la Gardie finnas i Lunds univ.-bibliotek.

Tryckta arbeten

Arbeten (tr. och otr.): Bland bevarade tonsättningar i Diibenska saml. kunna följ. med visshet tillskrivas Anders D. d. y.: Ballet [meslé de chants héroi-ques], représenté par ordre de Sa Majesté la Reine Douairiere, sur le theatre du palais royal å Stockholm, le 6. Fevrier 1701. [Tre uppl., varav två från Burchards och en, delvis med musik, från M. Laurelii tr. i] Sthm 1701. Tv.-4:o. Fyra stycken därur omtr. av T. Norlind i Sammelbände der Intern. Musikgesellsch., 1, 1899—1900, s. 207—210. Ritournelle, som ingår i sistn. arb., även omtr., i bearb. för piano, av Knut Brodin, i Svensk klassisk musik. Pianomusik. 1700-talet. H. 6. (1932). — Wij önskom wår monarck, aria [till Karl XII, 1702; text af J. G. Werwing] (Vok.-mus. i hs., Caps. 18:7, UB). — Af underdånigt nijt, aria [Nyåhrsönskan, flute et violon et voix seulj (ibid. 18:2). — Huru kort och ont är dock wårt lijfw phå jorden, aria [två uppl., med 2 viole d'amore] (ibid. 18:4). — Högsta himmel wij digh siunga, aria, phå Hennes Kongligh Högheet hertiginnan af Holsteins födhelse dagh (ibid. 18: 1). — Lefwe wähl i långa thider, aria, ny åhrs önskan till Hans Kongl. May:t wår nådige konung Carl den tolffte, anno 1704 (ibid. 18:5). — Alla med en mund och röst, aria.. . auff Ihro Königl. Hoheiten der Erb-Princessinn' Ulrica Eleonora Gebuhrts-Tagh den 23 Januarij A:o 1714 (ibid. 18:3). — Tende Swea arf prinzessa, blijda himlens nådepant, underdånigste lyckönskan... vrppå nyåhrs dagen aff åhr 1715 (ibid. 18:26). — Wij kunna ¦eij nogsamt betyga wår fägna wid början af åhret, aria (ibid. 18: 28). — [Tre menuetter i den Ternstedtska klaverboken] (Instr.-mus. i hs., vol. 410, UB). Tr. i T. Norlind, Sammelbände der Intern. Musikgesellsch., 1, 1899—1900, s. 211—212. — Marche pour les Suédois [Narva-marschen] samt Gavotte, i bearb. för piano av Knut Brodin (Svensk klassisk musik. Pianomusik. 1700-talet. H. 6. 1932). [Den förra även i hs s. 175, KB].

Källor och litteratur

Källor (även till D. 1, D. 2, D. 3 ovan): Riksregistr., RA; Eichhornska saml. (I 15), KB. — C. Forsstrand, Från Slottsbacken till Ladugårdslandet. Släkt-i och ungdomsminnen (1921); L. J. Hopnerus, Christliche Leichpredigt, bey ehrlicher Bestattung, des Weiland ... Andreas Dubens .. . 1625 ... (1 625); G. Jeanson, Vår första opera och den Rosidorska teatertruppen i Sverige (Sv. tidskr. för musikforskning, 1, 1919, tr. 1920); T. Norlind, Die Musikgeschichte ¦Schwedens in den Jahren 1630—1730 (Sammelbände der Intern. Musik-gesellsch., 1, 1899—1900); dens., Zur Biographie Christian Ritter's (Sammel-"bände der Intern. Musikgesellsch., 12, 1910—1911); dens., Die Familie Diiben (Festschrift Hermann Kretzschmar zuin siebzigsten Geburtstage iiberreicht, 1918); dens., Familjen Diiben (Sv. tidskr. för musikforskning, 24, 1942); T. Norlind & Ii. Trobäck, Kungl. hovkapellets historia 1526—1926 (1926); C. Stiehl, Die Familie Diiben und die Buxlehude'schen Manuscripte.. . zu Upsala (Monatshefte fiir Musikgesellsch., hrsg. von der Gesellsch. fur Musik-iorschuntr. 21:1. 1889).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders d.y. Düben, von, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Allan Moberg.), hämtad 2019-10-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17739
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders d.y. Düben, von, urn:sbl:17739, Svenskt biografiskt lexikon (art av Carl-Allan Moberg.), hämtad 2019-10-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se