K Hugo Blomberg

Född:1850-02-09 – Hamrånge församling, Gävleborgs län
Död:1909-10-27 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Kommunalpolitiker, Statsvetare, Statsrättsjurist


Band 05 (1925), sida 34.

Meriter

Blomberg, Knut Hugo, f. 9 febr. 1850 i Hamrånge, d 27 okt. 1909 i Uppsala. Föräldrar: bruksförvaltaren Anders Vilhelm Blomberg och Gustava Dorotea Barchseus. Elev vid Sundsvalls 1. elementarläroverk och vid Hudiksvalls h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen vid sistnämnda läroverk 19 maj 1869; student i Uppsala 30 sept. s. å.; fil. kand. 13 sept. 1873; disp. 8 maj 1875; fil. doktor 31 maj s. å.; jur. utr. kand. 18 okt. 1879; företog studieresor till Köpenhamn 1877, till Norge och Danmark 1880 och 1881 samt till Tyskland apr.— aug. 1884. Docent i svensk statsrätt och rättshistoria vid Uppsala universitet 28 sept. 1880; upprätthöll de till professuren i statsrätt m. m. hörande offentliga föreläsningarna ht. 1880 och ht. 1881—89; jur. fakultetens notarie 1882—91; dess stipendiat 1 okt. 1882—30 sept. 1888; stadsfullmäktig i Uppsala 1884; föreläste enligt särskilt förordnande kommunalrätt ht. 1887; ordförande i Uppsala stads drätselkammare 1888 —1902; ledamot av Uppsala läns landsting 1889; ledamot av skolstyrelsen i sjätte dövstumskoledistriktet s. å.; tf. professor i ekonomi- och finansrätt 1 sept. s. å.—30 jan. 1890 samt i statsrätt från 1 febr. 1890; e. o. professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt 17 apr. 1891; ledamot av riksdagens första kammare för Kopparbergs län från 1894 och var därunder bl. a. ledamot av konstitutionsutskottet från 1897, dess ordförande 1902—08, särskilt deputerad enligt § 54 RF vid lagtima riksdagen 1905 samt ledamot av särskilt utskott vid båda urtima riksdagarna 1905 och vid riksdagen 1907; inspektor för Gästrike-Hälsinge nation ht. 1894; professor i statsrätt, förvaltningsrätt och folkrätt 19 okt. s. å.; ordförande i akademiska sjukhusets direktion 1897; ordförande för stadsfullmäktige i Uppsala 1903; ledamot av kommittén angående åtgärder för beredande av lättnad i riksdagens arbete 20 sept.—13 dec. 1907 och av kommittén angående statsdepartementens indelning m. m. 11 dec. 1908. Erhöll årsräntan av Oskar II :s donation 1889; RNO 1901; KV02kl 1905; LHVS 1906.

Biografi

B. skaffade sig i sin ungdom en synnerligen grundlig vetenskaplig utbildning både inom filosofiska och juridiska fakulteten genom studier såväl hemma som utomlands, det senare framför allt i Strassburg, där den nyare statsrättens främste man, Paul Laband, blev hans lärare och mästare. Hans vetenskapliga författarskap är icke synnerligen omfattande men står kvalitativt i allmänhet mycket högt. Såsom hans huvudarbeten kunna betecknas den i sammelverket Nordisk retsencyklopedi ingående framställningen av »Den nordiska förvaltningsrätten» (1887—89), vilken utgör den första genomförda bearbetningen av de nordiska ländernas gällande rättsnormer på detta område, de två avhandlingarna »Om svenskt statsborgarskap» (1891, 1903), av vilka den första var professorsspecimen och den senare en kompletterande framställning med ledning av 1894 års nya lagstiftning, samt det under hans senare år i två häften utkomna, tyvärr ofullbordade verket »Svensk statsrätt, föreläsningar» (1904, 1906), vilket betecknats som »ett stort tänkt och stort anlagt verk av helt och hållet modern karaktär både i metodiskt och systematiskt avseende». B: s framställningssätt är klart och överskådligt och har särskilt sin styrka i de historiska överblickarna och sammanställningarna. Dessa egenskaper gjorde B. till en god föreläsare; han var också en av dem, som tidigast började använda seminarieformen för sin undervisning. På grund av sitt vänliga och urbana väsen var han omtyckt av den studerande ungdomen, men han ansågs som en väl »lätt» examinator; det sades på skämt, att den största svårigheten, som de juris studerande hade att bestå vid avläggandet av tentamen i hans ämnen, var att träffa honom på hans mottagningar och göra upp om tid för tentamen. Punktlighet hörde nämligen icke till B: s dygder, och han hade efter hand kommit att förlägga huvudparten av sitt arbete och sitt intresse på andra områden än universitetslärarens.

Sedan B. under åtskilliga år innehaft varjehanda kommunala och administrativa uppdrag inom Uppsala stad och län, insattes han av Kopparbergs landsting i första kammaren, där han från 1894 verkade till sin död på en framskjuten, om också icke i egentlig mening ledande plats. Han tillhörde det konservativa majoritetspartiet i kammaren, särskilt den »akademiska höger», som fylkade sig kring hans vän och kollega Oskar Alin, vilkens uppfattning speciellt i unionsfrågan han helt och fullt delade. Tidigt placerades han i konstitutionsutskottet, där hans statsrättsliga expertis kunde göra sig gällande och småningom banade honom vägen till ordförandeposten. Under kammardebattema yttrade han sig oftast i konstitutionella frågor, särskilt den under hela hans riksdagstid aktuella rösträttsfrågan. Här representerade han en försiktig, återhållande ståndpunkt, han önskade förbinda rösträttens utsträckning med säkra garantier och var i det längsta emot den allmänna rösträtten (så ännu 1902). Gärna slog han ett slag för första kammarens likställighet med den andra och rätt till självständig prövning av frågorna. Då statsminister E. G. Boström under rösträttsdebatten 1904 utslungat sin bekanta sats, att maktens tyngdpunkt ligger i andra kammaren, svarade B., att »tyngdpunkten ligger hos riksdagen, och där är den lika fördelad mellan båda kamrarna». Och då Karl Staaff vid ett liknande tillfälle 1906 proklamerade andra kammarens uppgift vara »att se till, att klockan går» men första kammarens endast »att se till, vad klockan är slagen», replikerade B. med skärpa, förklarande första kammarens funktion vara att tillse, att »klockan går rätt». I det längsta kämpade han emot rösträttsreformens radikalisering 1907, men han skänkte dock till slut förslaget sin röst, »för samhällsfridens skull» och med uppoffrande av »många av sina käraste tankar rörande vårt samhällslivs och våra samhällsförhållandens förutsättningar», såsom han med vemodig resignation men på samma gång manlig ärlighet förklarade vid reformens definitiva antagande 1909. Till andra tidens reformkrav ställde sig B. oftast avvisande; han talade sålunda mot överstyrelse för rikets läroverk (1904), civilkontroll över armén (1904, 1908), öppen votering i riksdagen (1908, 1909), kvinnorösträtten (1908, 1909). Undantag gåvos dock: så finner man honom som en ivrig förkämpe för upphävandet av överståthållarens självskrivenhet som Stockholms stadsfullmäktiges ordförande (1901), för inrättandet av en administrativ högsta domstol (1903) och för kvinnors behörighet till vissa statstjänster (1905, 1907). B. var en utpräglad partiman, en man som både gav och tog hugg, men trots detta hade han nog knappast någon personlig ovän, ty ingen, kunde undgå att känna sympati för det öppna, glada och vänfasta sinne, som utmärkte honom, liksom envar måste respektera och erkänna hans oegennyttiga nit för det allmänna och hans fosterlandskärlek.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier öfver det nuvarande svenska landstinget. Upps. 1875. 84, (1) s. (Gradualavh.) — Om Sveriges högsta domstols statsrättsliga ställning och betydelse. Upps. 1880. 91, (1) s. (UUÅ 1880; akad. avh. f. docentur.) — Den ifrågasatta skattereformen (Ny sv. tidskr., Årg. 4, 1883, s. 175—197). — Några ord om svenskt statsborgarskap. Upps. 1887. 14 s. {Avtr. ur Fyris 1887.) — Den nordiska förvaltningsrätten. Kjöbenh. 1887—89. {15), 616 s. (Nord. Retsencyklopedi, D. 5; belön. med årsräntan av K. Oscar II :s jubelfestdonation 1889.) — Om svenskt statsborgarskap. [1]—2. Upps. 1891, 1903. (3), 145 s.; (3), 53 s. [D. 2 med underrubrik: Enligt lag om förvärf-vande och förlust af medborgarrätt den I okt. 1894. Efter föreläsningar i svensk statsrätt.] — Die Gewerbegesetzgebung in Skandinavien im 19. |ahr-hundert (Handwörterbuch der Staatswissenschaften, Bd 3, Jena 1892, . s. 1022—1026; 3:e AufL, Bd 4, Jena 1909, s. 974—979). — Om de konstitutionella garantierna för domstolarnes oafhängighet och själfständighet (Tidsskr. f. Retsvidenskab, Aarg. 9, 1896, s.- 55—84). — Institut de droit internationäl 1873—1898 (Statsvetensk. tidskr., Arg. 1, 1897—98, s. 205—210). — Svensk statsrätt. Föreläsningar. H. 1—2. Upps. 1904—06. (6), 144 s.; (6) s., s. 145—288. — Ur föreläsningar i svensk 'statsrätt af Hugo Blomberg. 2: a uppl. efter förf:s död utg. i delvis förkortad form [af C. A. Reuterskiöld]. Upps. & Sthm (tr. Upps.) 1911. X, (1), 204 s. — Artiklar i rättsvetenskapliga ämnen i Nord. familjebok; mindre uppsatser, recensioner och anmälningar i Nord. revy, Ny sv. tidskr. och Nord. tidskr. samt i tidningar.

Deltagit i redigeringen av Ny svensk tidskrift (1882—86) och Statsvetenskaplig tidskrift (1897—1900).

Källor och litteratur

Källor:- Eckl.-dep. handl. 17 apr. 1891 (meritförteckn.), RA; riksdagens prot. o. handl.; nekrologer i dagspressen, Tidsskr. f. Retsvidenskab och Statsvetensk. tidskr. (av C. A. Reuterskiöld); Uppsala universitets matrikel (1906); Redogörelse för K. universitetet i Uppsala 1909—1910; R. Kjellén, Rösträttsfrågan (1915).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
K Hugo Blomberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17805, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17805
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
K Hugo Blomberg, urn:sbl:17805, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se