Meriter

Borgström, Axel Gustaf Sven, f. 17 sept. 1862 å Herrevadskloster, Riseberga socken. Föräldrar: domänintendenten Mårten Borgström och Tomasine Louise Giertz. Elev vid Lunds b. allmänna läroverk ht. 1874; avlade mogenhetsexamen därstädes 1 juni 1880; student i Lund 25 aug. s. å.; avlade juridisk preliminärexamen 30 maj 1881 och hovrättsexamen 28 maj 1884. Auskultant i skånska hovrätten 7 juli 1884; upprepade gånger tf. domhavande samt tf. borgmästare i Simrishamn under åren 1887−91; v. auditör vid norra skånska infanteriregementet 23 sept. 1887−6 juli 1888; v. häradshövding 31 maj 1888; v. auditör vid skånska dragonregementet 9 sept. 1890−18 maj 1893; notarie i skånska hovrätten 3 okt. 1892; adjungerad ledamot därstädes sammanlagt fyra och ett halvt år under tiden 189−97; ledamot av drätselkammaren i Kristianstad 1894 (ordförande 1898) och av stadsfullmäktige därstädes 1897−1907 (v. ordförande 1906); assessor i skånska hovrätten 15 okt. 1897; hovrättsråd 29 apr. 1902; ledamot av kommittén angående stadsplan och tomtindelning 18 sept. 1903; biträdde år 1907 inom jordbruksdepartementet vid utarbetande av proposition till lag om enskilda vägar på landet samt vid upprättandet av förslag till lag om föreningsfiske; ordförande i byggnadsstadgekommittén 5 juli−okt. 1907; justitieråd 29 okt. s. å.; v. ordförande i svenska stadsförbundets styrelse 12 sept. 1908 och dess ordförande 4 sept. 1915 (tillika ordförande i förbundets finansråd från 1918); ledamot av drätselnämnden i Stockholm 1909 (ordförande 1912−20) och i stadsplanekommissionen därstädes s. å.; stadsfullmäktig i Stockholm 1 apr. 1910−1921 och ledamot i beredningsutskottet 1 apr. 1912−1917; ordförande i svenska pansarbåtsföreningen 1912; erhöll avsked från justitierådsämbetet 26 febr. 1915; ordförande i tobakscentralkommissionen s. d.−juli 1917; ånyo justitieråd 13 jan. 1917; ledamot av den av Stockholms stadsfullmäktige tillsatta finansstyrelsekommittén 15 okt. s. å.− 5 mars 1919 (ordförande); ordförande bland sakkunnige för ordnandet av partihandeln med rusdrycker 12 sept.−29 nov. 1921. RVO 1901; RNO 1903; KNO1kl 1910; HedLÖS 1912; KVO1kl 1915; KmstkNO 1917.

Gift 10 sept. 1892 med Maria Matilda Hjort, f. 21 apr. 1865, dotter till v. konsuln Johan Otto Hjort i Malmö.

Biografi

B: s förnämsta insats i det svenska samhällslivet har naturligen utgjorts av hans domar- och lagstiftarverksamhet; så torde 1907 års stadsplanelag med dess ytterligt viktiga nya bestämmelser till större delen vara hans förtjänst. Dessutom har han emellertid framträtt även på åtskilliga andra områden, och därvid främst såsom kommunalman i Stockholm. Då B. invaldes i Stockholms stadsfullmäktige, hade frågan om omorganisationen av huvudstadens förvaltning länge stått på dagordningen. År 1912 lämnades slutligen till bankdirektören P. R. Rabe uppdraget att framlägga förslag till omorganisation av Stockholms förvaltning, och denne avgav år 1914 ett betänkande, som på det hela taget mottogs synnerligen gynnsamt. Ett flertal viktiga detaljanmärkningar och ändringsförslag framställdes dock, och det blev snart tydligt, att en definitiv omorganisation av den kommunala förvaltningen i Stockholm icke i en nära framtid kunde uppnås. I en motion år 1916 inom stadsfullmäktige yrkade då B., att från organisationsförslaget skulle utbrytas vissa frågor, vilka ej utan våda kunde uppskjutas och om vilka enighet rådde. Dessa frågor voro ombildandet av tidigare förefintliga nämnder till en finansstyrelse och en fastighetsstyrelse. För realiserandet härav tillsatte stadsfullmäktige en kommitté, i vilken B. blev ordförande. Kommitténs arbete ledde till en början till att 1918 beslöts inrättandet av en särskild fastighetsnämnd. Frågan om finansstyrelsen fann emellertid kommittén stå i så oskiljaktigt sammanhang med frågan om en arbetsduglig stadsregering, att den icke borde lösas utan att samtidigt betryggande anordningar även i det senare hänseendet träffades. Kommittén utarbetade därför — med frångående av de partiella reformernas väg — förslag även i detta ämne och hemställde, på grundval delvis av Rabes omorganisationsplan och delvis av nya uppslag, att stadens styrelse skulle uppdragas åt ett stadskollegium, bestående av avlönade och oavlönade medlemmar, av vilka den förstnämnda kategorien skulle benämnas borgarråd. Stadens finansstyrelse skulle utgöras av den ombildade drätselnämnden. Kommitténs förslag godtogs 1919 av stadsfullmäktige och 1920 av statsmakterna samt bildar grundvalen för Stockholms nuvarande kommunala organisation. Detta viktiga resultat anses till väsentliga delar vara B:s personliga förtjänst. Till B:s kommunala verksamhet kan även räknas hans arbete i Svenska stadsförbundet. Såsom drätselkammarens i Kristianstad ordförande medverkade han aktivt vid förbundets bildande 1907 och 1908. Redan från början insattes han vid Sixten von Friesens sida såsom vice ordförande, och när von Friesen 1915 avgick, kallades B. att intaga ordförandestolen. Sitt intresse för förbundets verksamhetsområde har han visat bl. a. genom att i förbundets tidskrift publicera uppsatser angående stadsplane- och byggnadslagstiftningen. — Utom sitt fack har B. framträtt med tvenne personhistoriska arbeten: »Kongl. hofrätten öfver Skåne och Blekinge 1821−1900. Biografiska anteckningar» (1901) och »Släkten Hjort från Albo härad. Biografiska anteckningar» (1903).

Författare

Åke Holmbäck.

Källor och litteratur

Källor: Stockholms stadsfullmäktiges handl.; Sv. dagbladet 16 sept 1922: Sv. stadsförbundets tidskr. sept. 1922 (tillägnat B.).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel G S Borgström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/17986, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-25.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:17986
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel G S Borgström, urn:sbl:17986, Svenskt biografiskt lexikon (art av Åke Holmbäck.), hämtad 2024-04-25.