Ebba A Boström

Född:1844-09-05 – Roslags-Kulla församling, Stockholms län
Död:1902-05-10 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Filantrop, Välgörenhetsinrättningsgrundare


Band 05 (1925), sida 564.

Meriter

4. Ebba Augusta Boström, de båda föregåendes syster, f. 5 sept. 1844 på Östanå i Uppland, d 10 maj 1902 i Uppsala.

Biografi

E. B. erhöll i föräldrahemmet en sträng och allvarlig uppfostran. Efter faderns död 1854 flyttade modern med barnen till Uppsala, där E. B. till en början undervisades i hemmet men sedan blev elev i Jane Tengbergs flickskola. År 1862 konfirmerades hon av dv. professorn, sedermera biskopen A. F. Beckman och mottog under denna tid djupa andliga intryck. Efter moderns död 1863 bosatte hon sig jämte en yngre syster i Stockholm. Tidigt röjdes hos henne en varm medkänsla med alla lidande och behövande. Under vistelsen i Stockholm deltog hon med intresse i arbetet bland de fattiga, i skyddshemsverksamhet m. m. Under året 1878 genomgick hon en inre kris, som gav hennes liv en mera avgjort kristlig riktning. Kort därefter reste hon till England för att där lära känna det kristna kärleksarbetet och vistades, med ett par korta avbrott för besök i hemlandet, därute i något mer än två år, först vid den Pennefatherska diakonissanstalten i London och sedan vid ett stort fattigsjukhus i Manchester. Sedan hon så förvärvat en god sjukvårdsutbildning, återvände hon våren 1881 till Sverige. Efter en kortare tids arbete på serafimerlasarettet insjuknade hon allvarligt och till synes hopplöst men blev åter frisk. I tillfrisknandet såg hon en påtaglig bönhörelse. Sedan hon avböjt ett erbjudande att övertaga ledningen av Sofiahemmet i Stockholm, flyttade hon på våren 1882 till Uppsala för att övertaga ledningen av ett räddningshem, som upprättats av en sedlighetsförening. På sommaren inköpte hon för egna medel en större tomt med ett hus och flyttade på hösten dit med sitt kärleksarbete och sina skyddslingar, och här upptogs nu den ena verksamheten efter den andra. På sommaren 1883 uppfördes ett räddningshem jämte ekonomihus. Snart förvandlades dock räddningshemmet till ett tjänarinnehem eller en uppfostringsanstalt för blivande tjänarinnor och husmödrar. Åren 1884—86 byggdes ett barnhem för värnlösa flickor. Detta byggnadsföretag slukade återstoden av E. B: s tillgångar och kunde endast med svårighet fullbordas. Hon hade emellertid redan mottagit sjuka till vård i det hus, som fanns på tomten, när hon köpte den. I arbetet bland de sjuka använde hon vid denna tid inga läkare eller läkemedel. Hennes egen erfarenhet och inflytelser från pastor Stockmayer i Hauptweil, som hon besökte under vintern 1883, hade nämligen fört henne in på troshelbrägdagöreisens väg. Ett nytt besök i England 1887 gav henne dock i mycket en annan syn på en kristens ställning till frågan om sjukdom och hälsa. År 1893 stod ett nytt, stort sjukhus färdigt, och det dröjde ej länge, förrän E. B. där använde både läkare och läkemedel. Men året 1893 var betydelsefullt för hennes egen och hennes arbetes utveckling även i ett annat avseende. Hon hade börjat umgås med tanken, att hennes hem skulle få bli en diakonissanstalt och så få tjäna i vidare kretsar. Denna tanke hade nu tagit fastare former, och samma år antogos stadgar för diakonissutbildning. Emellertid kommo ej många till hemmet för att bli diakonissor. E. B. måste nöja sig med att utbilda sjuksköterskor. För att skapa ett hem åt eleverna inköpte hon ett hus i närheten av sjukhuset. Senare köpte hon flera mindre hus jämte tomtområden i ett närgränsande kvarter i avsikt att skydda sjukhusets omgivningar och bereda ökade utvecklingsmöjligheter åt det växande arbetet. År 1899 överlämnade hon hela sin egendom åt »Stiftelsen Samariterhemmet», vars styrelse då konstituerade sig. Därmed hade hon skapat en fastare organisation åt sitt arbete. Vid jultiden 1901 insjuknade hon i ett njurlidande, som slutade med döden i maj 1902.

E. B. var en rikt utrustad kvinna, på en gång en härskarinna och ett barn. Hon var född till att leda och var en starkt, impulsiv, skapande personlighet. Och dock ägde hon på samma gång barnets omedelbarhet och enkelhet. Som kristen var hon framför allt en trons, bönens och kärlekens människa. Under den första perioden av hennes verksamhetstid i Uppsala dominerade det reformerta inslaget i hennes religiösa uppfattning. Men det andra besöket i England 1887 medförde en revidering av hennes åsikter. Efter hemkomsten trädde hon i nära och givande förbindelse med ledande kyrkomän, vilket helt naturligt även kom att öva inflytande på hennes arbete och dess utveckling. Om någon påverkan utifrån i kyrklig riktning kan man dock knappast tala. Liksom mången upptäcker fosterlandet först när han kommer till främmande land, så upptäckte hon Sveriges kyrka och dess fromhetsliv, när hon vid sitt andra Englandsbesök mötte en extrem och trång sektkristendom. Men partimänniska blev hon aldrig. Hon var och förblev en kärlekens människa, stilla och djup, men också vidhjärtad. Och hennes livsgärning har burit och skall alltjämt bära rika frukter.

Författare

Otto Centerwall.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Samariterhemmet i Upsala, dess uppkomst och utveckling åren 1882—97. Upps. 1898. 41 s. (På grundval av meddelanden av E. B. utarb. av J. A. Eklund.) [Ny uppl.] Åren 1882—1900. Upps. 1901. 31 s.

Källor och litteratur

Källa: Ljotten] Mfunck], Ebba Augusta Boström, Minnesteckning (1902).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Ebba A Boström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18000, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Centerwall.), hämtad 2019-03-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18000
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Ebba A Boström, urn:sbl:18000, Svenskt biografiskt lexikon (art av Otto Centerwall.), hämtad 2019-03-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se