Meriter

3. Adolph Leopold Björck, den föregåendes broder, f. 13 okt. 1816 i Göteborg, d 23 juni 1893 genom drunkning i Ätran. Student i Uppsala 15 okt. 1832; idkade lantbruksstudier; företog en utrikes studieresa 1844. Medarbetare i Post- och inrikes tidningar 1846; utgav Post- och inrikes tidningar 1856–65; medverkade därefter i olika tidningar. RVO 1865. — Ogift.

Biografi

B. intog vid 1800-talets mitt en ganska bemärkt plats inom publicistvärlden, särskilt under den tid, han var medarbetare i och redaktör för Posttidningen. Till sin politiska ståndpunkt var han utpräglat liberal och stod därigenom i motsats till sin förman, den ultrakonservative J. K. Hellberg (»Posthumus»). Men samtidigt var han av en objektiv och lidelsefri läggning; typiskt är att han redigerade tidningens översikter över det ungerska upproret (1849) pä ett sätt, som ådrog den beskyllning för ryssvänlighet och böjelse för reaktionen. Då Hellberg 1856 lämnade chefskapet och utnämndes till postkommissarie i Hamburg, inträdde B. såsom Posttidningens huvudredaktör. En av hans första uppgifter var att taga sin företrädare i försvar mot de angrepp, som från den liberala pressens sida riktades mot dennes nyssnämnda befordran. Under B:s redaktörstid uppkommo åtskilliga frågor, som voro ägnade att sätta taktfullheten och omdömesförmågan hos Posttidningens chef på prov; allmänt erkändes dock, att B. skötte sin uppgift med både urskillning och vakenhet, om det också icke kunde undvikas, att han emellanåt lät sina liberala sympatier framskymta, särskilt i tullfrågan och representationsfrågan. T den sistnämndas lösning såg han — såsom han i tidningens prenumerationsanmälan till år 1865 förkunnade — »en reform, som skulle jämte medborgarrättigheter och medborgaransvar förläna eller väcka till nytt liv det äkta medborgarsinnet hos den stora majoriteten av nationen». Dagen före riksdagens öppnande 1865 lämnade emellertid B. sin befattning, vilken övertogs av K. V. A. Strandberg (Talis Qvalis). Sedermera skrev han i bl. a. Nya dagligt allehanda och Göteborgsposten, ofta under pseudonymen »Alibi»; en del längre artikelserier utgav han i broschyrform. Mest rörde han sig på det ekonomiska och sociala området, där hans inlägg röja ett utpräglat humanitärt sinne i förening med gedigna kunskaper och mångsidiga intressen. I en av sina skrifter (1889) tog B. till orda för grundläggandet av en allmän livräntefond för Sveriges ungdom i avsikt att bereda varje svensk vid sextio års ålder en livränta, motsvarande halva årskostnaden för ett fattighjons underhåll; i sammanhang härmed diskuterade han även grundskattefrågan, fattigvården och socialismen, till vilken senare han var en utpräglad motståndare. I en annan skrift (1883) yrkade B. större frihet i fråga om läkemedels tillhandahållande och framlade en del originella tankar angående läkarvården i landet. B. förenade med sitt starka politiska och sociala intresse en varmreligiositet, vilket särskilt starkt framträdde i hans skrift om »Kyrkans och prästens sociala plikter» (1891). Sina sista år tillbragte B. dels i Falkenberg, dels i Sexdräga; på ålderdomen drabbades han av en sinnessjukdom, under vilken han berövade sig livet genom att dränka sig i Ätran (1893).

Författare

G. Jacobson.

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Den fria medicinens sak inför K. medicinalstyrelsens domstol och inför statsrättens. Af Alibi. Sthm 1883. 12: o 64 s. (Pseud.) — Om grundläggandet af en allmän lifräntefond för Sveriges ungdom jemte .ett bihang rörande 1. fattigvården; 2. riksbanken; 3. den lärda socialismen; och 4. grundskattefrågan. Några tidningsuppsatser af Alibi. Sthm 1889. 71 s. (Pseud.) — Kyrkans och prestens sociala pligter. Några ord i en vigtig tidsfråga, Sveriges presterskap vördsamt tillegnade af en statskyrkans vän. Gtbg. 1891. 38, (1) s. — Artiklar i Post- och inrikes tidningar, Nya dagl. allehanda, Göteborgs-posten m. fl.

Utgivit: Post- och inrikes tidningar. Sthm 1856—65.

Källor och litteratur

Källor: Nekrologer i olika tidningar; [J. C. Hellberg], Ur minnet och dagboken om mina samtida, af Posthumus, 7—12 (1872—74).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Adolph Leopold Björck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18273, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18273
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Adolph Leopold Björck, urn:sbl:18273, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.