Meriter

Björkman, Carl Rudolf, f. 9 apr. 1850 i Jönköping, d 6 sept. 1916 i Stockholm. Föräldrar: sadelmakaren Ture Frans Björkman och Gustava Akvilina Handell. Elev vid Jönköpings h. elementarläroverk ht. 1859; student i Lund 14 sept. 1868. Privatlärare; anställd vid Smålands allehandas redaktion jan. 1882; redaktör för samma tidning juni 1886–92 och för Sundsvallsposten jan. 1893–dec. 1897; föreståndare för svenska telegrambyråns redaklionsavdelning jan. 1898–sept. 1908.

Gift 27 dec. 1885 med Ernestine Matilda ver Haage, f. 29 juni 1863, dotter till handlanden Karl Vilhelm ver Haage.

Biografi

B. har spelat en bemärkt roll i den svenska landsortspressens tjänst. Sina journalistiska lärospån gjorde han under den bekante hippologen och tidningsmannen K. G. Wrangel i Smålands allehanda. Sedan han därpå efter några år övertagit tidningens ledning, lyckades han av detta blad, som dittills framför allt beaktats på grund av den starkt personliga, av respektlös kvickhet präglade tonen i redaktörens artiklar, göra en av vårt lands bäst skötta och mest uppmärksammade landsortstidningar. Smålands allehanda var till sin politiska färg moderat, men för politiken ägde B. endast ett begränsat intresse. Däremot hade han mycket sinne för den tekniska sidan av sitt yrke och vinnlade sig särskilt om nyhetsavdelningen. Själv skrev han gärna kåserier över litteratur, teater och annan konst, ofta under signaturen »Puck». Sedan han år 1893 övergått till Sundsvallsposten, rycktes denna tidning väsentligen genom hans talangfulla och rastlösa arbete upp till det moderata partiets främsta organ i Norrland. Som chef var B. sträng och fordrande, men han förmådde ge sina medarbetare del av sitt eget intresse för arbetet och var enligt samstämmiga vittnesbörd en framstående lärare för unga journalister.

Under de av ett rätt mekaniskt arbete fyllda år, då B. var anställd i telegrambyråns tjänst, fann han omväxling och vederkvickelse i sina estetiska intressen och i allt ivrigare kulturhistoriska forskningar. Han blev sålunda en trägen medarbetare i tidskriften Scenisk konst, där han, under den stående rubriken »Från parkett» eller i särskilda artiklar, regelbundet följde nyheterna på Stockholms scener, till en början ofta under signatur »Jcs». Ett annat uttryck fick hans kärlek till teatern i den skildring, han i bokform ägnade sin hemstads teaterhistoria (1904), ett arbete, som tillika utgör ett led i den hembygdshistoriska forskning, inom vilken tyngdpunkten av B:s litterära verksamhet utanför dagspressen faller. B:s hela tidigare historiska författarskap framstår snarast som en förberedelse till hans största samlade verk, den brett anlagda monografien »Jönköpings stads historia», som han planlade och framförde till 1600-talets slut, ehuru ingen av de tre digra delar, vilka väsentligen fyllas av hans framställning, utkom av trycket före hans död. B:s insats som sin hemstads historiograf präglas framför allt av hans lika omfattande som omsorgsfulla forskning. Bearbetningen av det överväldigande rikliga material, han insamlat, är däremot ej långt driven, i det han väsentligen inskränkt sig till att sovra, gruppera och i en orienterande inramning framlägga de mångfaldiga uppgifter, som stått honom till buds. Av hans egna uttalanden framgår, att han ryggat tillbaka för historikerns konstruktiva uppgifter. »Av erfarenhet vet jag, sorgligt nog», skrev han en gång, »huru envist journalisten med sin fantasi, sin lätthet att fixera intryck, sin brist på full vederhäftighet, sin böjelse för i hast gjorda slutsatser sitter i, även om man beslutat att slakta, honom på exakthetens och vetenskapens altare.» Säkert herravälde över materialet, fast disposition och en klar, flärdfri framställning göra emellertid de rika forskningsresultat, B. nedlagt i »Jönköpings historia», lätt tillgängliga för läsaren.

Författare

B. Boëthius.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Jönköpings uppbyggande af Gustaf II Adolf. Jönk. 1903. (4), 45 s. (Separat ur Jönköpingsposten 1902 och 1903.) — En ung botpredikant [Erlandus Laurentii]. Jönk. 1903. 7 s. (Separat ur Jönköpingsposten 1903.) — Ur Jönköpings teaters historia. Jönk. 1904. 190 s., 4 pl. (Även separatuppl. ur Smålands allehanda, Jönk. 1904. 216 s.) — En resa i Småland 1592 (Lyktgubben. Tidskr. utg. af föreningen »Modersmålsvänner», 1905, s. 7—19). — Johan Edvard Lundström. Jönk. 1906. 96 s., 10 pl. — I Jönköping anno 1609 (Lyktgubben. Tidskr. utg. af föreningen »Modersmåls-vänner», 1906, s. 36—50; även sep. Jönk. 1906. 17 s.). — Något om Vättern (ibid., 1907, s. 41—51; även sep. Jönk. 1907. 15 s.). — Göta hofrätts hus (Meddelanden fr. Norra Smålands fornminnesfören., D. 1, 1907, s. 79—137, pl. 16—18). — Jönköping 1634. Jönk. 1907. 29 s. (Separat i 25 ex. ur Jönköpingsposten.) — Småländska husarkvartetten. Eksjö 1908. 48 s. (Separat ur Eksjötidningen 1908.) — Die hochteutschen comedianten (Samlaren, Arg. 29, 1908, s. 83—90). — Stenbergska väfveriet. Ett blad ur Jönköpings historia. Sthm 1908. Fol. (4) s. — Fredskongressen i Jönköping. Ett hundraårs-minné. 1—2 (Nya dagl. allehanda 1909, N:o 281, 288). — Tenhults herrgård 1542—1911. Jönk. 1912. 4: o 161 s., 1 pl., 1 karta. — Jönköping (Sveriges städer, Bd 5, 1913, s. 1—32). — Gränna (ibid., s. 44—56). — Huskvarna (ibid., s. 57—64). — 1860-talets Jönköping. Jönk. 1913. 13 s. (Sep. i 20 ex. ur Jönköpings tidning 1913.) — 1600-tälets Jönköping. Jönk. 1913. 13 s. (Separattryck ur Handtverksmessans i Jönköping 1913 organ Jönköpings tidning.) ¦— Exekutivauktioner på grefve Per Brahes lösegendom (Meddelanden fr. Norra Smålands fornminnesfören., D. 3, 1914, s. 5—40). — Det forna Jönköping (ibid., s. 71—93). — En idyll i götiska hovrättsstaden (Sv. hem i ord och bilder, Årg. 4, 1916, s. 85—86). — Det forna Jönköping (Jönköpings historia, D. 1, 1917, s. 73—463). — Det nya Jönköping. [1]—2 (ibid., D. 2, 1918, s. 5—327; 3, 1919, s. 3—473). — Artiklar i Smålands allehanda, Jönköpingsposten, Sundsvallsposten, Scenisk konst (1902—15) m. fl.

Utgivit: Smålands allehanda juni 1886–92. — Sundsvallsposten 1893—97.

Källor och litteratur

Källor: Nekrologer i. tidningspressen, särskilt i Smålands allehanda 8 och 9 sept. 1916 och i Sundsvallsposten 7 sept. 1916; minnesruna i Jönköpings historia, 3 (1919).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Rudolf Björkman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18305, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18305
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Rudolf Björkman, urn:sbl:18305, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2024-04-19.