Emanuel Gabriel Björling

Född:1808-12-02 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län
Död:1872-11-03 – Västerås domkyrkoförsamling, Västmanlands län

Gymnasielärare, Matematiker, Gymnasierektor


Band 04 (1924), sida 628.

Meriter

2. Emanuel Gabriel Björling, f. 2 dec. 1808 i Västerås, d 3 nov. 1872 därstädes. Föräldrar: rådmannen och handlanden Karl Adolf Björling och Anna Margareta Lagerwall. Student i Uppsala 17 okt. 1826; disp. 15 nov. 1828 (De idea ecclesiæ ejusque in religione momento, p. posterior; pres. K. E. Fahlcrantz); fil. kand. 21 dec. 1829; disp. 22 maj 1830 (De motu corporum rigidorum, p. X; pres. J. Svanberg); fil. magister 16 juni 1830. Lärare i Hillska skolan å Barnängen vid Stockholm 9 febr. 1831; rektor därstädes 28 juli 1835; tillika docent i mekanik vid Uppsala universitet 4 juni 1836, överflyttade till Uppsala 1840; uppfördes på tredje förslagsrummet till mathematum inferiorum professionen, vid Uppsala universitet 18 maj 1842; docent i samma ämne 28 apr. 1843; lektor i matematik i Västerås läroverk 28 febr. 1845 (tillträdde 1847); tjänstgjorde intill förflyttningen till Västerås dels som docent vid universitetet, dels som lärare vid Uppsala lyceum; rektor vid Västerås läroverk 1842—50 och 1855—62; ledamot av kommittén angående stiftsvis inrättade pensionsanstalter för folkskollärare (bet. 25 maj 1855) och av kommittén angående ordnandet av pensionsväsendet för folkskollärare och deras änkor och barn 22 apr. —-19 dec. 1864. Erhöll av Vetenskapsakademien den Feraierska belöningen 1846, 1847, 1853, 1856 och 1858; LVS 1845; LVA 1850; RNO 1858.

Gift 5 juli 1837 med Sofia Emilia Bottiger, f. 9 mars 1809, d 9 mars 1891, dotter till apotekaren i Västerås Karl Fredrik Bottiger.

Biografi

B. var på sin tid en av de få svenskar, som utövade ett mera anmärkningsvärt vetenskapligt författarskap inom den rena matematikens område. Bland hans talrika arbeten märkas sådana angående serier, differentialekvationer, allmän funktionsteori, elliptiska funktioner m. m. Ett särskilt intresse ägnade han åt frågor rörande de s. k. principala värdena av potenser, logaritmer och cyklometriska funktioner. Han arbetade härvid parallellt med den store franske matematikern A.-L. Cauchy och blev även av denne uppmärksammad (jfr Cauchys »Exercises d'analyse» etc, T. 3, p. 387). I det hela kommo dock icke hans rent vetenskapliga skrifter att sätta några mera framträdande spår i matematikens utveckling.

Så mycket större blev däremot hans betydelse för svensk matematisk elementarundervisning, framför allt genom den från honom härrörande »Elementarlärobok i algebra». Om denna läroboks vidsträckta användning vittna de många upplagorna; den första utkom 1832, den nionde och sista 1873—76. Och vad som gav denna lärobok en epokgörande betydelse var kort sagt dess strävan efter vetenskaplig grundlighet och noggrannhet. I utförliga förord till de olika upplagorna betonar och utlägger förf. betydelsen härav. Särskilt kan i detta avseende hänvisas till fjärde upplagans förord, där han bl. a. uttalar den förhoppningen, att boken »ehuru avpassad efter nybörjarens behov, måtte kunna tjäna såsom säker och tillräcklig grund för ett efterföljande vetenskapligt studium av analysen». I sin strävan efter vetenskaplighet rönte B., såsom naturligt kunde vara, stark påverkan av Cauchy; till denne och den »rensning av elementen», han företagit, hänvisar B. beständigt. Därför blev hans bok också ett mycket tidsenligt arbete. Att man senare på vissa håll funnit densamma »alltför vetenskaplig», och att det å andra sidan i våra dagar nog kan sägas, att dess vetenskaplighet i vissa avseenden är relativ, blir en sak för sig. Ingen kan frånkänna B. äran av att inom vårt land hava varit den, som för alltid gjort slut på det sbags löslighet i begreppsbildning och bevisföring, som på detta undervisningsfält tidigare var rådande.

Om B:s personlighet har en minnestecknare sagt: »Blid och överseende mot andra, var han sträng mot sig själv och fullgjorde sina plikter med ett nit och en trohet, som sällan, om någonsin, blivit överträffade.» Hans skicklighet som lärare beskrives såsom enastående. Allmänt vitsordas på samma gång, att han i sällsynt grad vann sina lärjungars tillgivenhet. Den aktning och respekt, han allmänt åtnjöt, säges bl. a. hava tagit sig uttryck däri, att han på sin tid var den mest inflytelserike medlemmen av domkapitlet i Västerås.

Författare

T. Brodén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

B:s efterlämnade papper förvaras i Västerås läroverks- bibliotek.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Utkast till elementar-geometri. Afd. [1]—2. Sthm 1831—33. (4), 144 s.; (4), 69 s. (Anon.) — Elementar-afhändling om arithme-tiska bråk. Sthm 1832. 35 s. (Anon.) 2: a uppl. Sthm 1837. (4), 97 s. — Elementarlärobok i algebra. Sthm 1832. (4), 196 s. 9:e uppl. D. 1—2. Västerås 1873—76. VII, 211 s.; IV, 77, (4), 78 s. Noter till Elementarlärobok ii algebra. Bihang. Västerås 1870. 28 s. — Elementar-afhändling om logarithmer och serier. Sthm 1833. 75 s. (2: a o. följ. uppl. ingå i Elementarlärobok i algebra såsom D. 2.) — Förberedande latinsk etymologi. Sthm 1833. 4: o (4), 30 s. (Anon.) — Om uppfostrings-skolan å Barnängen. Af en lärare der-städes. Sthm 1833. 51 s. (Anon.) — De motu solidi homogenei, superficie quacumque revolutionis terminati, quod, sublata omni vi acceleratrici, subita quadam percussione ad rotandum circa punctum quodlibet fixum, in axi revolutionis solidi situm, impellitur, annotationes. Upps. 1834. 4: o (4), 12 s., 1 pl. (Diss., resp. J. O. Geijer.) •—¦ De motu globuli ihomogenei rigidi progressivo in superficie semicylindri recti concava, ratione frictionis atque resistentiae aeris posthabita, dissertatio. Sthm 1840. 4: o (2), 22 s. (Konsi-storieavh., Västerås.) — Allmän proportionslära med tillämpning på geometriens elementer in piano. En omarbetning af Euclidis 4:e, 5:e och 6:e böcker. Sthm 1840. VI, 107 s., 2 pl. 5:e uppl. Västerås 1873. Ill, 70 s., 1 pl. (2: a t. o. m. 5: e uppl. under titel: Euclidis femte och sjette böcker ined förändringar.) — Calculi variationum integralium duplicium exercitationes. P. 1—6. Upps. 1842. 4:o 58 s. + titlar och ded. (Diss., resp. J. A. Gille m.fl.) —¦ In integrationem aequationis derivatarum partialium superficiei, cujus in puncto unoquoque principales ambo radii curvedinis aequales sunt signoque contrario (Archiv d. Mathem. u. Physik, Th. 4, 1844, s. 290—315). — Calculi differentiarum finitarum inversi exercitationes. P. 1—2 (Nova acta R. soc. sc. Ups., Ser. 2, Vol. 12, 1844, s. 299—344, Vol. 13, 1847, s. 14—60). — Om betydelsen af tecknen xy, Log), (x), Sin x, Cos x, Arcsinx, Arccos x i analytisk matematik (VA Handl., 1845, s. 75—-156; även jämte supplement i Archiv d. Mathem. u. Physik, Th. 9, 1847, s. 383—438, Th. 11, 1848, s. 39—55). — Om en anmärkningsvärd klass af infinita serier (VA Handl., 1846, s. 17—35; även i Journal de mathématiques, T. 17, 1852, s. 454—472). — Om betydelsen af tecknen Arcsinx och Arccos x (VA Handl., 1846, s. 275—297). — Om betydelsen af tecknen Sec x och Cosec x, Tang x och Cot x, Arcsec x och Arc-cosec x, Arctg x och Arccot x i analytisk mathematik (VA Handl., 1846, s. 299—322). — Doctrinae serierum infinitarum exercitationes. P. 1—2 (Nova acta R. soc. sc. Ups., Ser. 2, Vol. 13, 1847, s. 61—86, 143—186). — Några !under-rättelser om ränte- och kapitalförsäkrings-anstalten i Stockholm. Västerås 1851. 20 s. 3:e uppl. Sthm 1854. 29 s. — Om functionerna xy och Log^ (x) (VA Handl., 1852, s. 121—163). — Om det Cauchy'ska kriteriet påde fall, då functionerna af en variabel iåta utveckla sig i serie, fortgående efter de stigande digniteterna af variabeln (ibid., s. 165—228). — Ett sätt att alge-braiskt solvera vissa arter af eqvationer af hvilken grad som helst (VA Öfversigt, Årg. 9, 1852, s. 40—46; även i Archiv d. Mathem. u. Physik, Th. 21, 1853, s. 17—25). — Om principal-potenser och principal-logarithmer (VA Öfversigt, Arg. 9, 1852, s. 101—116; även i Archiv d. Mathem. u. Physik, Th. 21, 1853, s. 1—16). — Om oändliga serier, hvilkas termer äro continuerliga functioner af en reel variabel mellan ett par gränser, mellan hvilka serierna äro convergerande (VA Öfversigt, Årg. 10, 1853, s. 147—160). — Om func-tioners maximi- och minimivalörer (ibid., s. 161—166). — Bidrag till diffe-rential-eqvationens (Ax2+ Bxy + Cy2+ Dx + Ey -f- F) dx + (A1xa + B,xy -f C,y2+-+ DlX + Ety + FJ dy = 0 integrering (VA Handl., 1854, s. 149—175; även i Journal de mathématiques, Ser. 2, T. 3, 1858, s. 417—442). —• [Westerås läroverks och skolbyggnaders historia] (Redogörelse f. elem.-lärov. i Westerås, 1856, s. 3—15). — Om de båda summorna . .. för reella /t-valörer, Sthm 1857. 4: o 18 s. (VA Handl., N. F., Bd 2, N: o 5; Tillägg 1 VA Öfversigt, Arg. 14, 1857, s. 205—218.) •— Om de algebraiska qvantiteterna och rätta sättet för deras framställning vid elementar-undervisningen (Redogörelse f. elem.-lärov. i Westerås, 1858, s. 3—21). — Problemer till öfning i användningen af läran om 1: a och 2: a grad. eqvationer med en eller flere obekanta samt om rötter, logarithmer och progressioner. H. 1—2 & Anvisningar och svar. Västerås 1862—63. III, 52, 34 s.; (4), 79, 69 s. 2: a uppl. Västerås 1866—74. — De första begreppen af läran om de elliptiska functionerna (Redogörelse f. elem.-lärov. i Westerås, 1866; 39 s.; även i Archiv d. Mathem. u. Physik, Th. 48, 1868, s. 121—158). — Om de reguliera polyédrarna (Tidskr. f. matem. o. fysik, Årg. 3, 1870, s. 145—163). -— Dessutom Förändringar och tillägg vid P. A. v. Zweigbergks lärobok i räknekonsten (1850); smärre artiklar i Journal f. d. reine u. angewandte Mathem. (1844), Archiv d. Mathem. u. Physik (1846, 47, 52, 53, 56, 67), VA öfversigt (1846, 47, 49, 50, 62, 55, 56, 57, 66), Pedagog, tidskr. (1869); årsredogörelser för Västerås elementarläroverk 1856— 1862.

Källor och litteratur

Källor: Enskilda meddelanden; eckl.-dep. handl. 29 dec. 1842 (merit-förteckn.), RA; redogörelse för h. elementarläroverket i Westerås läsåret 1872/73; C. F. Lindman, Emanuel Gabriel Björling (VA Lefnadsteckningar, 2, 1878—85).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Emanuel Gabriel Björling, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18317, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Brodén.), hämtad 2018-12-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18317
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Emanuel Gabriel Björling, urn:sbl:18317, Svenskt biografiskt lexikon (art av T. Brodén.), hämtad 2018-12-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se