Fredrik Johan Björnström

Född:1833-04-28 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1889-09-23 – Kungsholm eller Ulrika Eleonora, Stockholms län (på Konradsberg)

Läkare, Psykiater, Medicinalråd


Band 04 (1924), sida 715.

Meriter

1, Fredrik Johan Björnström, f. 28 apr. 1833 i Stockholm, d 23 sept. 1889 vid Konradsberg. Föräldrar: assessorn Johan Björnström och Magdalena Kristina Malmstedt. Student i Uppsala 9 jan. 1851; disp, 15 sept. 1855 (Monographiæ Andresærum Scandinaviæ tentamen; pres, J. E. Zetterstedt); fil. kand. 30 juni 1856; avlade teoretisk teologisk examen (dimmissionsexamen) 31 maj s. å.; disp. 12 dec. s. å.; fil. magister 5 juni 1857; med. kand. 15 dec. 1859; med. lic. 30 maj 1862; disp. 17 okt. 1863; avlade legitimationsed 26 okt. s. å.; med. doktor 1 juni 1864; företog delvis med stipendieunderstöd studieresor i Lappland somrarna 1852 och 1856 samt ett flertal vetenskapliga studieresor till utlandet. Tjänstgjorde som underläkare vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 okt. 1857—31 mars 1858; amanuens vid akademiska sjukhuset i Uppsala från 1 juni 1861 till årets slut; tf. överläkare därstädes 6 juni—13 aug. 1862; underläkare vid Sätra hälsobrunn sommaren 1863; adjunkt i kirurgi och obstetrik vid Uppsala universitet 17 nov. 1863; erhöll transport till adjunkturen i teoretisk och praktisk medicin därstädes 18 apr. 1865; intendent vid Sätra hälsobrunn 10 febr. 1868 t. o. m. sommaren 1878; innehade ett flertal förordnanden som professor och tf. överläkare vid Uppsala hospital; tf. medicinalråd 14 dec. 1877; medicinalråd 15 nov. 1878; tf. e. o. professor i psykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms hospital för sinnessjuka 15 sept. 1882; e. o. professor i samma ämne därsammastädes och överläkare vid ovannämnda hospital 10 juli 1884. Ledamot av Svenska läkaresällskapet 1867 och av Svenska militärläkareföreningen 1878; RNO 1879; innehade dessutom norsk orden och var ledamot av ett franskt lärt sällskap.

Gift 1) 4 nov. 1863 med Hedvig Johanna Lovisa Siefvert, f. 15 okt. 1836, d 30 mars 1872, dotter till possessionaten Ludvig Siefvert; 2) 6 juni 1873 med Maria Eleonora Håkansson, f. 4 aug. 1846, dotter till egendomsförvaltaren Olof Johan Håkansson.

Biografi

Det mest utmärkande draget för R. synes.ha varit hans mångsidighet. Redan hans studiebana med examina inom tre fakulteter, den teologiska, den filosofiska och den medicinska, med doktorsgrad inom de båda senare röjer hans mångomfattande intressen. Tidigt riktade sig dessa på botaniken, och redan år 1852 medföljde han R. F. Fristedt, sedermera professor i farmakologi, till de då föga botaniskt kända och svårtillgängliga trakterna kring Torne träsk. De båda studenterna foro sjövägen upp till Haparanda och följde därpå Torne älv upp till träsket, där så gott som hela sommaren ägnades åt exkursioner, vilka Fristedt senare skildrade i Bihang till Botaniska årsberättelser för år 1850 (1853). Nästa sommar undersökte B. med understöd av botaniska reseföreningen floran i Öster- och Västerhaninge socknar i Stockholms skärgård och publicerade sedan sina fynd i Botaniska notiser samma år. I Uppsala slöt han sig till en rikt utrustad, mångsidigt begåvad vänkrets, vars ljusa och glada, av ideella intressen burna kamratliv förenade flera ynglingar, som snart skulle göra sig bemärkta på olika områden, Artur Hazelius, Karl Rupert Nyblom, Fritiof Grafström, Fritiof Holmgren och andra. B: s bana låg ännu knappast klar. Han bedrev långt fullföljda teologiska studier, och samtidigt offrade han än en gång åt sin kärlek till botaniken, i det han beslöt sig för att själv utforska en av våra fjälltrakter och därtill utsåg det vid denna tid kanske minst kända området, Pite lappmark. Under mer än två månader genomströvade han på sommaren 1856 tillsammans med sin broder Johan Herman och sedermera professorn i botanik i Helsingfors S. O. Lindberg särskilt Pite lappmarks fjällområden, där många märkliga upptäckter gjordes. Redan innan årets slut publicerade han de vunna resultaten i avhandlingen »Grunddragen av Piteå Lappmarks växtfysiognomi», med vilken han vann den filosofiska graden. Uppsatsen innehåller utom en allmän skildring av floran en förteckning över anträffade fanerogamer och ormbunkar, vilken äh i dag är det grundläggande arbetet för kännedomen om detta områdes flora. Efter disputationen koncentrerade sig B. på de medicinska studierna och hade därmed på allvar slagit in på den bana, vilken hans livsarbete skulle komma att tillhöra. Åt somrarnas fria vandringsliv hade han därför ej definitivt sagt farväl: 1857 ledsagade han Hazelius under den vandring i Dalarna, då nordiska museets och Skansens blivande skapare första gången fick intränga i denna bygds stämningsrika folkliv. Såväl B: s praktiska som hans litterära arbeten inom läkekonsten återspegla samma mångsidighet, som framträtt under hans studieår. Såsom adjunkt i kirurgi och obstetrik, därefter i teoretisk och praktisk medicin, såsofm badläkare och praktiserande läkare, såsom medicinalråd och slutligen såsom professor i psykiatri har han verkat på den dåtida praktiska medicinens flesta områden. Hans talrika skrifter visa en vaken blick och ett levande intresse för aktuella medicinska spörsmål inom en mängd olika områden. Han uppmärksammade även medicinskt-historiska ämnen. Någon nyskapande forskarbegåvning synes han dock ej ha besuttit.

Såsom psykiatriker var B. mindre betydande. Den modernisering av sinnessjukvården, som vid denna tid under Svante Ödmans ledning vann insteg i vårt land (vid Lunds hospital), gjorde sig föga gällande vid Konradsberg. B. hade emellertid intresse för patienternas sysselsättning och inrättade fördenskull ett litet tryckeri vid sjukhuset, vars hittills största alster är B: s egen bok om »Sinnessjukdomar och abnorma sinnestillstånd, betraktade hufvudsakligen från rättsmedicinsk synpunkt» (1883), ett arbete som närmast kan betecknas såsom ett kasuistiskt belyst psykiatriskt kompendium.

Författare

S. Birger; V. Wigert.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Bidrag till kännedom om Stockholms skärgårdsflora (Bot. notiser, 1853, s. 113—119). — Grunddragen af Piteå Lappmarks växt-fysioghomi, Upps. 1856. 36 s. (Gradualavh.) — Studier i elektrotherapi. .Upps. 1863. 65, (1) s. (Även i UUÅ 1863.) — Om aneurysma verminosum hominis (periarteritis nodosa) (Upsala läkare-fören. förhandl., Bd 1, 1865—66, s. 12, 407—408; ref.), -t- Om lefvertrans verkningssätt (ibid., s. 206—207). — Om deh Schrotska kurmethoden (ibid., s. 236—240; föredrag). — Om Chapmans vasomotoriska therapeutik (ibid., s. 240—242). — Othsematom eller blodsvulst i örat (ibid., s. 413—416; föredrag). — Bromkalium (ibid., Bd 2, 1866 —67, s. 28—33). — Siderosis pulmonum eller Eisenlunge (ibid., s. 33—36; ref.). —¦ Om de svenska helsokällornas äldre historia. 1—2 (ibid., s. 38—46, 309— 326). — »Pathologie und Therapie der beweglichen Niere» (ibid., s. 407—411; ref.). — Om pathothermometrien eller temperaturmätningen i sjukdomar (ibid., s. 503—532). — Den äldsta i Sverige tryckta läkarebok (ibid., Bd 3, 1867— •68, s. 66—71). — Om Sievekings assthesiometer (ibid., s. 72—73). — Ett fäll af spina bifida (ibid., s. 328—329). — Liebigs rena maltextrakt (ibid., s. 329). — En botad tarminvagination (ibid., s. 392—393). — Om pigmehterade sputa (ibid., s. 395—398). — Om ett ovanligt tarminfarct (ibid., Bd 4, 1868—69, s. 44—49). — Ett fall af epilepsi belysande bromkalii verkan (ibid., s. 49—54). ¦— Om torticollis muscularis rheumatica (ibid., s. 251—257). — Ett fall af hjertfel, förorsakande lefvervenpuls och jugularvalvelton (ibid., s. 451—458). — Om diande barns beroende af den digifvandes helsotillstånd (ibid., s. 469—474). — Nyare erfarenheter rörande thoracocentes (ibid., Bd 5, 1869—70, s. 3—28). — Om chloralhydratets therapeutiska användande (ibid., s. 480—492). — Om enteritis pseudomembranacea (ibid., s. 586—589). — Kali- och natron-salters olika verkningar (ibid., s. 604—609). — Om de .tyska poliklinikerna (ibid., Bd 6, 1870—71, s. 59—65). — Quinckes solida stethoskop, modifieradt (ibid., s. 80). — Om Cheyne-Stokes respirationsphasnomen (ibid., s. 307—312). — Om febrars behandling med vatten (ibid., s. 571—592; föranledde en insändare ibid., Bd 7, 1871—72, s. 77—78, varpå följde génmäle av B. ibid., s. 78—80). — Om de metalliska ljuden i pneumothorax (ibid., Bd 7, 1871—72, s. 4—10). — Fall af chronisk arsenikförgiftning genom tapeter (ibid., s. 10—-17). — Tvenne fall af compliceradt inguinalbråck (ibid., s. 42 —47). — Therapeutiska nyheter (ibid., s. 65—77, 206—208, 298—303, 744— 745; Bd 8, 1872—73, s. 93—97, 183—189, 299—303, 489—490, 552—554, 656— 658; Bd 9, 1873—74, s. 80—86, 176—181, 264—268, 356—361, 443—444). — Professor C. E. Bergstrands ¦ senaste undersökningar rörande Sätra brunns källor och en ny badgyttja, meddelade (ibid., Bd 7, 1871—72, _s. 241—253). — Nya prasparater från pathologiska institutionen, förevisade (ibid., s. 261—264). — On Epilepsy, by Gonzalez Echeverria, New York 1870, anmäld (ibid., s. 502—505). — Nyare literatur i uroskopi, anmäld (ibid., s. 505—508). — Om Braunscheidtismen (ibid., s. 511—512). — Om agoraphobi (ibid., Bd 8, 1872— 73, s. 105—114). — Om spritdryckers verkan vid samtidigt bruk af chloral-hydrat (ibid., s. 114—116). — Tvenne fall af haematoma pericysticum, meddelade (ibid., s. 348—352; tills, med O. Glas). — Några statistiska siffror rörande sinnessjukdomarnas orsaker i Sverige (ibid., s. 354—361). — Ett fall af blödning genom hufvudsvålen utan hudlassion (ibid., s. 362—363). — Ludwig Buhl: Lungenentziindung, Tuberculose und Schwindsucht (ibid., s. 426—447; ref.). — Fall af morbus Basedowii (ibid., Bd 9, 1873—74, s. 72—75). — Om pneumatométem (ibid., s. 417—423). — En cyrtometer (ibid., s. 638—639). — Ziemssen m. fl.: Handbuch der speciellen Pathologie und Therapie, anmäld (ibid., s. 639—640). — Ellingers dilatator uteri, förevisad (ibid., s. 640—641). — Ett fall af vasomotorisk enophtalmus (ibid., Bd 10, 1874—75, s. 378—382). — Strödda anteckningar vid ett besök i Tyskland hösten 1874 (ibid., s. 399— 413). — En förenklad pneumatisk apparat och om pneumato-therapiens indikationer (ibid., Bd 11, 1875—76, s. 62—72). — Ett fall af tarmsyfilis (ibid., s. 72—76). — Ett sällsynt fall af hjertfel (ibid,, s. 125—131). — Mortalitets-statistik från London (ibid., s. 148—157; ref.). — Tvenne fall af eclampsia gravidarum, meddelade (ibid., s. 370—373; tills, med E. Landelius). — Om salicylsyrans therapheutiska egenskaper. Öfversigt (ibid., s. 406—421). — Om fosforns användande såsom läkemedel (ibid., s. 649—663). — Fall af paralysis musculorum pseudohypertrophica (ibid., Bd 12, 1876—77, s. 63—74, 1 pl.). — Ett fall af retroversio et retroflexio uteri gravidi... (ibid., s. 112—118). — Om athetosis jemte ett nytt fall af denna krampform (ibid., s. 391—401). — Algesimetrie, eine neue einfache Methode zur Prüfung der Hautsensib.ilität. Upps. 1877. 4: o (4), 52 s., 1 pl. (Nova acta R. soc. scient. Upsal., Vol. extra ordinem ed. 1877; sammanfattande referat i Hygiasa, Bd 41, 1879, s. 491— 503, 1 pl., även sep. Sthm 1879. 13 s., 1 pl.). — Ett fall af primär progressiv bulbärparalys (Upsala läkare-fören. förhandl., Bd 13, 1877—78, s. 93—102). — De psychiatriska systemerna. Öfversigt (ibid., s. 119—159; även sep. Upps. 1877. 41 s.). — Respirations- och cirkulationsorganernas auskultation. Sammandrag till studerandes tjenst (ibid., s. 279—316; även sep. Upps. 1878. 38 s.). — Reseintryck vid besök på några hospital i utlandet (Hygiasa, Bd 44, 1882, s. 629—648). — Några siffror rörande dementia paralytica (ibid., Bd 45, 1883, s. 259—540). — Ett typiskt fall af primär förryckthet (ibid., s. 601 —621). — Sinnessjukdomar och abnorma sinnestillstånd, betraktade hufvud-sakligen från rättsmedicinsk synpunkt; [jämte] Bihang: vald samling rättspsykiatriska utlåtanden, afgifna af Kongl. sundhetscollegium och Kungl. medicinalstyrelsen. Sthm 1883. VI, 96 s.; 106 s. — Hypnotismen; dess utveckling och nuvarande ståndpunkt. Populär framställning. [Jämte] Tillägg. Sthm 1887. (4), 201, (3) s. + s. 203—218. 2: a uppl. Sthm 1887. (8), 217, (2) s. Även i engelsk uppl., New York 1891, .och i tysk, Wiesbaden 1894. — Anföranden och meddelanden i Upsala läkare-förenings förhandlingar och i Svenska läkare-sällskapets förhandlingar.

Bearbetat och utgivit: Wistrands husläkare. Handbok i husmedicinen, eller anvisning för igenkännandet och den enklaste behandlingen af inre och yttre sjukdomar, jemte en kort helso- och medikamentslära. 8: e uppl. Sthm 1889. XV, 376 s. (Även 9: e uppl., Sthm 1894, XII, 378 s., och 10:e uppl., Sthm 1904, XI, 454 s., utg. i nära överensstämmelse med den av B. omarbetade uppl.)

Källor och litteratur

Källor: Uppsala universitetskanslers handl. 18 apr. 1865 och eckl.-dep. handl. 10 juli 1884 (meritförteckn.), RA. — Se i övrigt, ang. B:s studentår: Fr. Böök, Artur Hazelius (1923).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Fredrik Johan Björnström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18343, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Birger; V. Wigert.), hämtad 2019-10-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18343
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Fredrik Johan Björnström, urn:sbl:18343, Svenskt biografiskt lexikon (art av S. Birger; V. Wigert.), hämtad 2019-10-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se