Lave G Beck-Friis

Född:1834-05-19 – Jäders församling, Södermanlands län (på Fiholm)
Död:1904-07-20 – Bosjöklosters församling, Skåne län (på Bosjökloster)

Diplomat, Hovman


Band 03 (1922), sida 8.

Meriter

3. Lave Gustaf Beck-Friis, den föregåendes broder, f. 19 maj 1834 på Fiholm i Södermanland, d. 20 juli 1904 på Bosjökloster i Skåne. Student i Lund 19 juni 1851; avlade kansliexamen 18 juni 1852 och examen till rättegångsverken 6 dec. 1854. E. o. kanslist i civildepartementet 16 juli 1852; auskultant i hovrätten över Skåne och Blekinge 11 dec. 1854; tjänstgörande kammarjunkare 15 febr. 1855; attaché i S:t Petersburg 1 febr. 1856; andre sekreterare i utrikesdepartementet 7 nov. s. å.; tf. legationssekreterare i London 9 mars–31 maj 1858; legationssekreterare i Konstantinopel 17 juli s. å. samt tf. chargé d‘affaires därstädes 25 febr.–8 apr. och 11 maj–10 aug. 1859; kammarherre 24 febr. 1859; tf. legationssekreterare i London 15 aug. 1860–1 apr. 1861 och legationssekreterare därstädes 20 juli 1861; var under åren 1860–68 upprepade gånger tf. chargé d‘affaires i London; chargé d‘affaires ad interim i Madrid 7 okt. 1868; kabinettssekreterare 22 jan. 1869; envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire i Köpenhamn 16 dec. 1870; erhöll avsked 3 okt. 1902. RNO 1865; KNO 1870; KmstkNO 1875; innehade dessutom ett flertal utländska ordnar.

Gift 8 aug. 1879 med Sigrid Margareta Gabriella Vilhelmina Barnekow, f. 8 nov. 1834, d. 2 okt. 1901, dotter till kammarherren greve Käll Henrik Barnekow och änka efter löjtnanten greve Lago August Posse.

Biografi

Tyngdpunkten av B:s ämbetsmannagärning var hans verksamhet, såsom svensk minister i Köpenhamn. Han tillbragte större delen av sin uppväxttid i den mot Danmark vettande provinsen, varest han sedermera genom arv förvärvade och ända till sin död innehade det gamla familjegodset Bosjökloster. Därigenom såväl som genom ättens danska ursprung och länge bevarade förbindelse med Danmark ägde han stora förutsättningar att lätt acklimatisera sig i danska förhållanden, att förstå det danska nationallynnet och att skaffa sig goda förbindelser. Under den för en diplomat sällsynt långa tid av nära trettitvå år, som han representerade Sverige och Norge vid det danska hovet — en tid av relativt lugn efter de föregående decenniernas skandinavistiska vågsvall — var hans arbete inriktat på att i olika förekommande frågor av civil eller kommersiell natur åstadkomma ett närmande mellan de nordiska länderna. Han medverkade sålunda vid lösningen av flera på dagordningen stående frågor och undertecknade som svensk-norsk minister ett ej obetydligt antal avtal och fördrag mellan de nordiska rikena. Bland dessa må nämnas deklarationen av 22 sept. 1871 om handel och sjöfart i Öresund, myntkonventionen av 27 maj 1873, deklarationen av 14 aug. 1873 rörande rätt till lotsning i Öresund, deklarationen av 27 nov. 1879 om skydd för litterär äganderätt, deklarationen av 10 aug. 1883 rörande understöd åt nödställda sjömän och deklarationen av 21 sept. 1894 rörande skydd för varumärken. B:s rapporter, genom vilka han höll svensk-norska regeringen á jour med det politiska läget i Danmark, ådagalägga ett vaket sinne för det politiska livets skiftande problem under tidernas lopp. De behandla Danmarks förhållande till de europeiska makterna, den schleswig-holsteinska frågan samt företeelser av inrikespolitisk och social art, såsom socialismens första framträdande och vidare utveckling. Utrustad med vinnande egenskaper, blev B. i Köpenhamn allmänt känd och i vida kretsar populär. Vid hovet var han högt värderad — ett bevis därpå var, att han, som redan förut innehade dannebrogsordens storkors med diamanter och sedan 1896 var dannebrogsman, vid sin avgång från sitt ämbete hedrades med den ovanliga utmärkelsen att få mottaga riddartecknet av elefanterorden. I egenskap av diplomatiska kårens doyen ålåg honom under en lång följd av år plikten att representera och vid högtidliga tillfällen föra ordet, vilket allt han utförde med värdighet och elegans. Talrika uttalanden i danska tidningar vid hans avgång och efter hans frånfälle vittna om i hur hög grad han varit uppskattad i den danska huvudstaden. Den bekante direktören i danska utrikesministeriet Vedel, som under B:s hela ministertid stått honom nära, gav i en tidningsintervju uttryck åt sina höga tankar om hans gedigna personliga egenskaper, pålitliga sinnelag, representativa väsen och grundlighet som ämbetsman.

Författare

E. Hedin.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: B:s dossier, hans depescher till svensk-norska regeringen samt M Björnstjernas liggare över diplomater och tjänsteman i utrikesdepartementet, allt i utrikesdepartementets arkiv; Recueil des traités conventions et autres actes diplomatiques de la Suède, publ. par C. Sandgren (1910); Kungl. utrikesdepartementets kalender 1902.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lave G Beck-Friis, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18382, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Hedin.), hämtad 2020-04-10.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18382
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lave G Beck-Friis, urn:sbl:18382, Svenskt biografiskt lexikon (art av E. Hedin.), hämtad 2020-04-10.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se