Anders Berg

Född:1821-08-15 – Fellingsbro församling, Örebro län (på Bergaby)
Död:1912-06-28 – Stockholms stad, Stockholms län

Skolman


Band 03 (1922), sida 407.

Meriter

1. Anders Berg, f. 15 aug. 1821 å Bergaby i Fellingsbro socken, d 28 juni 1912 i Stockholm. Föräldrar: Korpralen vid livregementets husarkår Johan B. och Maria Nilsdotter Norgren. Började meddela undervisning å Sörbyholms gods i Fellingsbro 1834 och arbetade därpå som byskolmästare i hemsocknen; genomgick lärarkursen vid växelundervisningssällskapets normalskola i Stockholm 1838—25 nov. 1839, deltog tilllika i teckningsundervisningen vid konstakademiens principskola; tjänstgjorde ånyo som lärare i Fellingsbro 1840; ambulatorisk lärare i Ramsbergs socken 1841—45; studerade vid Stockholms folkskolelärareseminarium sommaren 1845—18 juni 1846; genomgick därpå en kurs i undervisning av blinda och dövstumma vid institutet å Manilla; lärare vid Folkströms bruksskola i Hällestads socken, Linköpings stift, hösten 1846—våren 1847 samt vid folkskolorna i Stora Aby församling hösten 1847—våren 1849 och i Ödeshögs annexförsamling från sommaren 1849; omorganiserade undervisningen i Rogslösa församling sommaren 1851; föreståndare för skolorna i Rogslösa och Väversunda församlingar 18 juli 1852 (tillträdde i mars 1853); studerade vid slöjdföreningens skola och teknologiska institutet i Stockholm under läsåren 1856—57 och 1857—58; skolföreståndare vid Finspång maj 1858—1878; omorganiserade på uppdrag av folkskoleöverstyrelsen i Stockholm Klara folkskola såsom prov- och mönsterskola ht. 1862; kallad att biträda vid organiserandet av eller utöva uppsikt över undervisningen i ett flertal skolor såsom vid Lotorps bruk, Lesjöfors bruk, Persbergs gruvor, Rejmyre och Edsvalla samt i Risinge församling; flyttade till Stockholm hösten 1881; slöjdinspektör vid folkskolorna därstädes 4 apr. 1882—sept. 1897.

Gift 3 juni 1848 med Anna Charlotta Jonsson, f. 19 mars 1825, d 23 maj 1896, dotter till rusthållaren Anders Jonsson.

Biografi

B: s utbildning och första lärarverksamhet inföll under den ambulatoriska folkskolans och växelundervisningens tid, då det ansågs otänkbart att bedriva folkundervisningen i dess helhet med skolade lärarkrafter. Hans pedagogiska uppfattning utformades i opposition mot den flyktiga undervisning, som kunde meddelas i de mellan byarna flyttande kurserna, och mot den mekaniska pluggläsning, som blev den nödvändiga följden av de otillräckliga lärarkrafternas supplering genom biträde av de mera försigkomna eleverna (monitorerna). Sedan han under sina studier för lärarexamen vid Stockholms folkskolelärareseminarium kommit under inflytande av pestalozziska åskådningen, satte han medvetet skolans främsta uppgift i uppfostran, ej i mekaniskt inlärande. År 1850 lärde han känna Torsten Rudenschöld. Efter att vid Läckö ha studerat dennes metoder ersatte han redan samma år i sin egen skola växelundervisningssystemet med en efter elevernas kunskaper och utveckling avpassad klassindelning. Följande år övervakade han genomförandet av en liknande reform i Rogslösa, och snart nog fick han, sedan han på initiativ av Jonas Andersson i Häckenäs utsetts,till föreståndare för folkskolorna i nämnda församling och Väversunda, i större skala pröva sitt system men även de övermänskliga anspråk, det ställde på läraren, innan man vågade taga konsekvenserna därav i fråga om lärarkraftérnas ökning. Samtidigt trädde han under fortsatta studier i Stockholm i personlig förbindelse både med ledande reformvänner inom skolvärlden, främst P. A. Siljeström, och med för folkundervisningen intresserade politiker, bland dem Karl Ekman på Finspång och flera medlemmar av lantmannapartiet. Ekman kallade på förslag av Rudenschöld B., till Finspång, och här fick han tillfälle att förverkliga sina och sina meningsfränders strävanden. Under ett kvartsekel av outtröttlig verksamhet skapade han för brukssamhällets talrika barn en skola efter sitt sinne, prövade under ständigt aktgivande på utvecklingen alltjämt nya metoder och utövade även genom de talrika lärare och lärarinnor, som arbetade under hans ledning, ett betydande inflytande på den pedagogiska uppfattningen inom folkskollärarkåren. B: s verksamhet i Finspång var otvivelaktigt hans väsentligaste livsgärning, men sedan han såsom pensionerad överflyttat till Stockholm, öppnade sig för honom tillfälle att även där göra en mycket betydande insats i folkundervisningens tjänst. Såsom inspektör över slöjdundervisningen för gossar vid huvudstadens folkskolor ombildade han denna 1877 införda, närmast som en övergång till praktisk verksamhet betraktade och därför åt hantverkare anförtrodda undervisning till ett led i skolans uppfostrande verksamhet och överflyttade i samband härmed ledningen därav till pedagogiskt utbildade lärare. Ehuru B. i främsta rummet ägnade sina krafter åt det egentliga skolarbetet och måhända till en början genom sitt reformnit i viss mån isolerades från sina kamrater, stod han icke främmande för strävandena att ena och organisera folkskolans lärarpersonal till en klassmedveten kår.; särskilt gjorde han under 1850-talets första år en insats i de tidigaste strävandena för ordnandet av folkskollärarnas pensionsfråga. Som andra framstående lärare betydde B. otvivelaktigt mer genom sin personlighet än genom sina doktriner. Enligt samstämmigt vittnesbörd var han en kraftnatur, imponerande genom sitt yttre, fordrande mot sig själv och andra men samtidigt utrustad med den lyckliga förmågan att meddela sin omgivning sin egen trosvissa hänförelse för uppgiften och sina idéer.

Författare

B. Boëthius.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källa: Sv. läraretidn. 20 o. 27 okt. samt 3 nov. 1897, 3 o. 10 juli 1912.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anders Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18534, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-12-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18534
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anders Berg, urn:sbl:18534, Svenskt biografiskt lexikon (art av B. Boëthius.), hämtad 2019-12-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se