Per Gustaf Berg
Född:1805-01-05 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala länDöd:1889-07-14 – Stockholms stad, Stockholms län
Bokhandlare, Förläggare
Band 03 (1922), sida 341.
Meriter
Berg, Per Gustaf, f. 5 jan. 1805 i Uppsala, d 14 juli 1889 i Stockholm. Föräldrar: urmakaren och guldsmeden Jan Petter Berg och Brita Margareta Rejter. Student i Uppsala 21 dec. 1821. Biträde i Emil Bruzelius' och därefter i I. A. Probsts bokhandel, båda i Stockholm; öppnade 1828 egen bokhandel i huset n:r 14 Stortorget samt började följande år tillika utöva en med tiden alltmera omfattande förläggarverksamhet; upphörde med sortimentbokhandeln 1841; inköpte 1843 faktor Anders Gustav Hellsténs boktryckeri i huset n:r 21 vid Österlånggatan; överlät större delen av förlaget till Hasse W. Tullberg nov. 1871, sålde boktryckeriet till H. Halls boktryckeriaktiebolag 1874 och överlät återstoden av förlaget, de s. k. Bergs småhistorier och visböcker, till bokförläggaren Nils Arvid Gleerup i Stockholm jan. 1881.
Gift 18 juni 1831 med Vendia Maria Holm, f. 11 mars 1811, d 12 mars 1885, dotter till kassören Lorents Henrik Holm.
Biografi
B. var en av Svenska bokförläggareföreningens stiftare och undertecknade bl. a. dess i Stockholm 4 dec. 1843 dagtecknade reglemente. 1843 blev han medlem av Boktryckaresocieteten. I egenskap av medlem i Frimurare-, Timmermans- och Arla coldinu-ordnarna tog han flitigt del i Stockholms ordensliv. Ivrig schackvän, var han ävenledes en bland stiftarna av Stockholms schacksällskap (1866). Dessutom ägnade han sig åt kommunala angelägenheter och var bl. a. mycket intresserad för ett rationellt ordnande av huvudstadens fattigvård. — På B: s förlag utkom under årens lopp ett mycket avsevärt antal arbeten, bland vilka icke få av stor betydelse. Mest känt torde »Svenskt konversationslexikon» i fyra volymer vara; i utarbetandet av detta hade han själv med iver deltagit. Till hans mera märkliga förlagsartiklar höra vidare G. H. Mellins och J. Ekelunds »Svenskt pahtheon», P. R. Ferlins arbete om Stockholms stad, A. E. Holmbergs »Skandinaviens hällristningar», A. Lindebergs »Porträtter af namnkunniga svenske män och fruntimmer» (med litografier av A. Hårdh). En särställning bland hans publikationer intaga därjämte hans för folkets bredaste lager avsedda småskrifter, vilka många år igenom i ett flertal olika serier utgåvos från hans förlag; sammanlagt uppgår deras antal till flera hundra. I brokig blandning träffar man här de mest besynnerliga saker: historiska berättelser med växlande, vanligen starkt sensationella motiv, såsom Stockholms blodbad, Fersenska mordet, Ludvig XVI: s avrättning, Orleanska jungfruns död o. s. v., romantiska historier, ofta sammandrag av kända verk ur den utländska litteraturen, såsom H. Zschokkes »Abällino, den store banditen», Victor Hugo's »Notre Dame de Paris» (dock förändrad, så att slutet är lyckligt, i det kapten Phébus gifter sig med Esmeralda) och »Baron F. Trencks lidanden», sedolärande berättelser, fabler för barn, nöjesläsning (bl. a. »Riddar Finke» och »Münchhausens äventyr»), historiska anekdoter, »Robinson Crusoe», »Don' Quijote» och »Min son på galejan», biografier över Gustav Adolf, Axel Oxenstierna och Swedenborg, en prosaomskrivning av Runebergs »Kung Fjalar», etnografiska skildringar av den mest kuriösa beskaffenhet, drömböcker, gåtsamlingar och ännu mycket annat. Illustrationerna utgöras av ytterligt konstlösa träsnitt. Dessa småskrifter, vilka i allmänhet försåldes till ett pris, varierande mellan två och fyra skilling, vunno en vidsträckt spridning på landsbygden och lästes flitigt i bondstugorna. Tvivelsutan ansåg sig B. genom deras utgivande fullfölja en kulturell mission, och om man också knappast kan giva honom rätt häri, måste.man tillmäta dem en ej ringa betydelse i vår folklitteraturs historia. — Bland de samlingsverk, vari B. älskade att sammanföra likartat kräm, äger en åt ordnar, sällskap och föreningar ägnad diger volym mer än kuriositetsintresse.
Till sin personlighet var B. enligt samtidas vittnesbörd en borgare av gamla stammen; sitt yrke skötte han efter gammaldags patriarkaliska grundsatser, och gesäller såväl som lärlingar betraktades som tillhörande familjekretsen. Sin ålderdom tillbringade han med ända in i det sista obrutna kropps- och själskrafter i sin bostad Fjällgatan 29 på Söder. Godlynt och vänfast, ej utan åtskilliga, originella särdrag, förvärvade han inom som utom sina yrkesbröders krets talrika vänner. Han var ivrig samlare på skilda områden, särskilt det personhistoriska. Bl. a. har han lämnat en mängd notiser till den svenska bokhandelns historia till Svensk bokhandelstidning. Dock synes han ej själv ha ägt något särdeles dyrbart bibliotek, åtminstone om man får döma av katalogen över hans böcker, vilka såldes å Stockholms bokauktionskammare 26 febr. 1890. En väsentlig del av denna samling utgöres av hans egna förlagsartiklar. — Som en kuriositet må meddelas, att han ansåg sig hava givit det första uppslaget till det Palmblad-Wieselgrenska »Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenske män.» I ett brev, skrivet i dec. 1863 till bokförläggaren Abraham Bohlin i Örebro, innehavaren av det N. M. Lindhska förlaget, på vilket de senare delarna av Biographiskt lexicon utkommo, berättar han följande: »Även kunde jag till upplysning om Biograf. lexikon nämna, att jag, och ej någon annan, är orsaken till att Palmblad utgav den, ehuru jag ej velat vederlägga Wieselgrens eftertal i 23 :e delen; ty med den saken hänger så tillsamman, att då jag en gång var i Uppsala och besökte Palmblad, tillfrågade han mig, om jag kunde föreslå honom något gott förslag, då jag genast på stående fot föreslog honom utgiva ett biografiskt lexikon, som jag själv funderat på men såg mig ej i stånd att kunna ihopskaffa medarbetare, vilket kunde vara lättare för honom i Uppsala, och genast fattade han tycke för mitt förslag och vidtog genast arrangemanger, och första delen utkom redan 11/2 år. därefter». Att B. emellertid här tillmätt sitt initiativ något för stor betydelse, torde väl framgå därav, att Palmblad ingenstädes, varken i företalet till Biographiskt lexicon eller i sin där intagna självbiografi, omnämnt detsamma.
Författare
O. WlESELGREN.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Arkivuppgifter
Ett antal brev från B. till Abraham Bohlin finnas i K. biblioteket. Där finnas även hans brev till Hjalmar Linnström, skrivna under den sistnämndes arbete på Svenskt boklexikon. Deras innehåll är huvudsakligen av bibliografisk natur.Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: Anekdot-lexikon. D. [1]—2. Sthm 1846, 47. 16: o 656 s.; 752 s. (Tills, med C. A. Levisson; anon.) — Svenska historiska anekdoter och kuriositeter. Sthm 1849. 12: o 454 s. (Anon.) — Fyrahundrafemtio dopnamn, som ej finnas i riks-almanachan, men burits af flera tusen svenska män och qvinnor; hvarom bifogade upplysningar lemnas. Bihang till almanachan. Sthm 1861. 16: o 120, (6) s. (Anon.) — Fordna tiders narrverk. Sthm 1861. 12: o (4), 188 s. (Anon.) — Om bokhandeln i Sverige i äldre tider (Sv/bok-handels-tidn., 1864, N:o 42, s. 293—296). — Anteckningar om svenska qvinnor. Sthm 1864—66. 4: o 428 s., 16 pl. (Tills, med Wilhelmina Stålberg; anon.) — Svenska småsaker. Korta skildringar, anekdoter och historier ur vår forntid och nutid. D. 1—2. Sthm 1870, 71. (7), 375 s.; (7), 216 s. (Anon.) — Svensk anekdot-kalender för 1872. Sthm 1871. 12: o (4), 240 s. (Anon.) — Märkligheter ur kärleks- och äkten-skapslifvet i Sverige. Sthm 1872. 12: o (4), 141 s. (Anon.) — Skildringar ur svenska prestmäns lif. Också ett herdaminne. Sthm 1872. 12: o 405 s. (Anon.) — Svenska adelsmäns öden. Också en adelskalender. Sthm 1872. 12: o (3), 188 s. (Anon.) — Svenska ordnar, sällskaper och föreningar, m. m; Sthm 1873. 12: o XII, 710 s. — Skildringar ur svenska mäns ungdomslif samt skolhistorier. Sthm 1873. 12: o (4), 292 s. (Anon.) — Märkliga svenska stenar från forntid och nutid. Sthm 1873. 12: o (4), 108 s. (Anon.) — Stockholms blodbestänkta jord. Sthm 1874. 12: o VIII, 107 s. (Anon.) — Svenska minnen på utländska orter. Sthm 1874. (3), 805 s.Artiklar i det av B. utgivna: Svenskt konversations-lexikon. D. 1—4. Sthm 1845—52. 4: o (4), 758, (2) s.; 872 s.; 859 s.; 440 s. — Artiklar och notiser i Sv. bokhandels-tidn. — Ang. de av B. utgivna 'småskrifterna', se texten.
Källor och litteratur
Källor: Nekrologer i Stockholmstidningarna; uppsats i Sv. bokhandels-tidn. 5 jan. 1889; nekrolog därsammastädes 20 juli s. å.; Festskr. med anl. af Sv. bokförläggarefören. femtiårs-jubileum d. 4 dec. 1893 (1893), s. 146 — 147; G. E. Klemming & J. G. Nordin, Sv. boktryckerihistoria 1483—1883 (1883).Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Per Gustaf Berg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18554, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2024-04-19.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18554
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Per Gustaf Berg, urn:sbl:18554, Svenskt biografiskt lexikon (art av O. WlESELGREN.), hämtad 2024-04-19.
