J Emil Berggren

Född:1855-09-19 – Voxtorps församling (F-län), Jönköpings län
Död:1913-11-05 – Luleå stadsförsamling, Norrbottens län

Lantbruksingenjör, Riksdagspolitiker


Band 03 (1922), sida 517.

Meriter

Berggren, Johannes Emil, f. 19 sept. 1855 i Våxtorps socken, Jönköpings län, d 5 nov. 1913 i Luleå. Föräldrar: organisten och folkskolläraren Johan Berggren och Ingeborg Elisabet Pettersson. Genomgick Värnamo l. och Växjö h. elementarläroverk; avlade mogenhetsexamen maj 1876; lantmäterielev å Tofta vid Växjö 1876—77; justerareelev 1879; avlade justerareexamen 1880 och lantmäteriexamen 5 maj s. å.; tjänstgjorde hos lantmätare 1880 —81; elev vid Ultuna lantbruksinstitut 1880—82; elevkårens ordförande 1881—82; avlade den för kompetens till lantbruksingenjör föreskrivna examen vid tekniska högskolan 1885. Anställd vid hamnbyggnaden vid Vårtan 1882—85; lantbruksstipendiat 1883 —84; anställd vid sänkningen av sjön Östen i Västergötland 1885 —86; tf. lantbruksingenjör 1885; lantbruksingenjör 30 juni 1886 i övre Norrlands distrikt, som då omfattade både Norr- och Västerbotten, men år 1902 begränsades till ensamt Norrbottens län och 1908 ånyo delades, i det länets södra del då lades till det nyskapade Skellefteå distrikt; företog 1890 med statsstipendium en studieresa till Danmark, Holland, Tyskland och Österrike; ledamot av Norrbottens läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott från 1890; innehade tillika inom nämnda sällskap en mängd kommittéuppdrag och var från 1904 dess v. ordförande ; ledamot av styrelsen för lantbruksskolan å Åminne i Edefors socken sedan 1891; ledamot av statens hästpremie-ringsnämnd i sjätte distriktet från 1892; inspektor för Tornedalens lantmanna- och folkhögskola i Matarengi från år 1900; ledamot av Norrbottens läns landsting 1904 —07; ledamot av riksdagens första kammare för Norrbottens län från 1907 och var därunder bl. a. ledamot i särskilda utskottet n:o 2 år 1908. RVO 1904; LLA 1905.

Gift 1) 27 sept. 1886 med Alexandra Vilhelmina Akvitina Veckman-Sandelin, f. 12 juni 1861, d 7 juli 1894, dotter till kaptenen Karl Magnus Frans Veckman och styvdotter till kaptenen och lantmätaren m. m. Karl Jakob Sandelin; 2) 10 mars 1897 med Anna Cecilia Holmström, f. 8 juli 1872, dotter till kaptenen och lantmätaren Klas Vilhelm Holmström.

Biografi

I det omfattande nydaningsarbete på jordbrukets område inom Norrbottens län, som med det allmännas kraftiga bistånd tog sin början på 1880—90-talen, blev B. icke endast på grund av sin ställning utan även genom sitt starka intresse en outtröttligt verksam deltagare. Hans första och på samma gång förnämsta insats gällde avdikningen av vattensjuka marker, vilken för länet har en utomordentlig betydelse och vartill staten då begynte lämna mera avsevärda anslag. B. uppgjorde under åren 1889—1912 vid 1,436 förrättningar plan för avdikning av 99,594 har, av vilka 43,758 har blevo torrlagda tack vare av staten för 419 företag beviljade understöd med ett belopp av sammanlagt 1,845,570 kr. Även såsom riksdagsman ivrade B. för denna sak och motionerade bl. a. om förhöjning (fördubbling) av det då utgående statsanslaget till myrutdikningar inom Norrbottens län. Ett betydelsefullt led i strävandena för lantbrukets höjande var även inrättandet år 1895 på B: s förslag av den kemisk-växtbiologiska anstalten i Luleå, vilken ursprungligen var avsedd för hela övre Norrland men sedermera fått sitt distrikt inskränkt först till de båda översta länen och slutligen till endast Norrbotten. Jordbrukaren i det vidsträckta länet var förut helt och hållet lämnad åt sig själv, och då sålunda alla iniativ till omläggning av böndernas ytterst föråldrade och primitiva jordbruk måste utgå från dem själva, försiggick utvecklingen helt naturligt ytterligt långsamt. Tack vare anstaltens vetenskapliga försöksverksamhet och dess genom konsulenter energiskt bedrivna upplysningsarbete har en betydelsefull förändring här-utinnan ernåtts. Vidare inriktade sig B, även i detta fall med framgång, på förbättrandet av länets ditintills försummade hästavel. Han verkade för hingstinköp och statsunderstödda hästpremier ing ar, och arbetade därvid, efter att först ha gynnat ardennerrasen, sedermera för den nu förhärskande nordsvenska hästrasen. På hans initiativ bildades 1900 Norrbottens läns travklubb, som alltjämt hålles vid liv genom årligen anordnade travtävlingar. Mejerihanteringen stod i Norrbotten, i motsats till förhållandena i södra grannlänet, ännu i början av 1890-talet på en mycket låg nivå, i det att de få mejerier, som med understöd av landstinget blivit anlagda, samtliga efter hand måst nedläggas. Även här ingrep B. Sedan han väckt fråga om undervisning i mejerihantering, lät hushållningssällskapet tillkalla statens mejerikonsulent, som 1891 gjorde en resa i länet för att väcka intresset för mejerihanteringen; på hans initiativ anordnades vid flera tillfällen mejeriutställningar i Luleå, och slutligen tillsattes på hans föranstaltande och tack vare hans energiska ingripande 1892 en länsmejerska, varvid det av honom gjorda personvalet utföll så lyckligt, att en avgörande vändning inträdde i fråga om mejerihanteringens utveckling inom länet. Bland B: s mera betydande projekt må slutligen omnämnas hans stora kolonisationsplan i Koskivara vid Gällivare—Ofotenbanan, vilken likväl ej tillvann sig anslutning från statens sida. — B. ägde och bebodde egendomen Älvsborg å Stadsön i Nederluleå socken.

Författare

H. Lagergren.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta skrifter: Några ord om mejerihantering och ladugårdsskötsel (Landtbrukstidskr., 1890, s. 172—176). — Myrarne och myrodlingens betydelse i Norrbottens län (Sv. mosskulturfören. tidskr., Arg. 28, 1914, Bil. till H. 1, s. 21 o. följ.).

Källor och litteratur

Källor: Meddelanden av agronom W. L. Wanhainen; Matrikel öfver Ultuna landtbruksinstituts lärare och elever 1849—1896, utg. af R. Hennings, M. Åkerhjelm och H. Juhlin-Dannfelt (1896); Matrikel öfver styrelsemedlemmar, lärare och elever vid Ultuna landtbruksinstitut 1849—1909 (1909); V. Ekstrand, Sv. landtmätare 1628 —1900 (1896—1503); Norrbotten' av skilda författare (.921); Norrbottens läns hushållningssällskaps 50-årsberättelse 1850—19.0 (1902).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
J Emil Berggren, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18597, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lagergren.), hämtad 2019-12-08.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18597
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
J Emil Berggren, urn:sbl:18597, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lagergren.), hämtad 2019-12-08.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se