Meriter

2. Johan Jacob Bergström, f. 20 maj 1784, d 16 nov. 1841 i Vassmolösa, Ljungby socken, Kalmar län. Föräldrar: Kronofogden Aron Bergström och Agneta Regina Fries. Student i Uppsala 7 mars 1799; avlade examen till rättegångsverken 9 dec. 1800. Auskultant i Svea hovrätt 19 dec. 1800; biträde vid landskansliet i Örebro 1801—02 och var därunder jämväl förordnad att förestå landssekreteraretjänsten därstädes; e. o. notarie i Svea hovrätt 26 sept. 1804; auskultant vid Stockholms rådstuvurätt 5 okt. s. å.; e. o. notarie därstädes 9 nov. s. å.; första gången förordnad att förvalta häradshövdingeämbete 14 dec. s. å.; konstituerad att biträda hovrättens fiskaler vid föredragningen av brottmål 8 mars 1805; förestod upprepade gånger domsagor under loppet av åren 1805—10 samt år 1813 och höll därunder tjugusex ordinarie häradsting; e. o. fiskal i hovrätten 19 juni 1806; årligen förordnad till sekreterare vid sjöförsäkringsöverrätten 18 dec. 1809 t. o. m. 18 mars 1813; förestod ordinarie eller vice advokatfiskalsämbete i hovrätten 1810—12; förordnad som aktör i undersökningen om kronprins Karl Augusts död 4 juli 1810; aktör i undersökningen angående de i Stockholm 20 juni s. å. förefallna oroligheterna 5 juli s. å.; fiskal i hovrätten 8 aug. s. å.; uppförd på första förslagsrummet till Norrbottens domsaga 15 dec. 1811; borgarståndets sekreterare vid urtima riksdagen i Örebro 1812 (fullm. 17 apr.); adjungerad ledamot i Svea hovrätt 9 juni 1813; häradshövding i Södra Möre härad av Kalmar län 7 dec. s. å.; förordnad till ordförande i särskild rådhusrätt i Kalmar 27 aug. 1821; sekreterare i bondeståndet vid riksdagarna 1828—30 och 1834—35; ledamot av kommittén angående ifrågasatt anläggning av ett stuteri vid Ottenby på Öland 13 maj—18 aug. 1830; justitieombudsmannens suppleant 21 okt. 1834.

Gift 1) 1 maj 1814 med sin kusin Eva Albertina Bergström, f. 1781, d 1818, dotter till advokatfiskalen Per Bergström; 2) okt. 1820 med Hedda Söderberg, f. 5 febr. 1798, d 4 juli 1876, dotter till fabriksidkaren i Norrköping Lars Johan Söderberg.

Biografi

B. var otvivelaktigt en av sin tids skickligaste och mest ansedda domare i vårt land. Under de nära tre årtionden, varunder han innehade domarämbete i Södra Möre, kom — säger en minnes- tecknare — »hans ovanliga ämhetsförmåga att leva som ett ordspråk i orten». Han intog en framskjuten plats i sin orts allmänna liv. Så var han bl. a. med om att grunda Kalmarbanken, ett av de äldsta enskilda bankföretagen i riket, och deltog även verksamt i inrättandet av Ottenby stuteri på Öland. Men också utanför denna mindre verksamhetskrets var B: s förmåga känd och uppskattad. Ett bevis härpå var kallelsen till ledamotskap i högsta domstolen (1826), vilket han dock avböjde; ett annat, att regeringen anförtrodde honom den viktiga sekreterarposten i bondeståndet vid riks- dagarna 1828 och 1834. B. visade sig väl motsvara sistnämnda förtroende och torde ha varit talmannen till stor hjälp vid genomdrivandet av regeringens planer och önskningar. Som justitieombudsmannens suppleant fick B., på grund av jäv mot ämbetets ordinarie innehavare, handlägga några av kapten Anders Lindeberg gjorda anmärkningar i samband med den celebra högmålsprocessen mot denne (1835). — I det enskilda umgänget var B. högt skattad för gästfrihet och framstående sällskapsgåvor; bl. a. var han en god violinspelare, och litterära och vetenskapliga intressen voro honom ingalunda främmande.

Författare

G. Jacobson.

Källor och litteratur

Källor: Göta hovrätt till K. M:t 4 nov. 1813, RA; justitieombudsmannens diarium och registr. i justitieombudsmansexpeditionen; meritförteckning och uppgifter , meddelade av B:s sonson, häradshövding V. Bergström; Calmar läns och Ölands tidning 17 nov. 1841; Walborg Bergström, Från gångna tider (1920); A. C. af Kullberg, Tal vid B:s jordfästning i Ljungby kyrka 26 nov. 1841 (1841).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan Jacob Bergström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18682, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18682
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan Jacob Bergström, urn:sbl:18682, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2024-04-24.