Axel Asker

Född:1848-01-20 – Jönköpings Kristina församling, Jönköpings län
Död:1924-06-04 – Stockholms stad, Stockholms län

Riksdagsledamot, Landshövding


Band 02 (1920), sida 373.

Meriter

2. Axel Asker, den föregåendes son, f. 20 jan. 1848 i Jönköping. Avlade mogenhetsexamen vid Gävle h. elementarläroverk 4 juni 1867- student i Uppsala 20 sept. s. å.; avlade jur. preliminärexamen maj 1868 och examen till rättegångsverken 24 maj 1871. Auskultant i Svea hovrätt 31 maj s. å., e. o. notarie där 23 juli 1872, v. häradshövding 18 dec. 1873; lärisnotarie i Södermanlands län 2 aug. 1876; landssekreterare i Västernorrlands län 13 juni 1879; ordförande i styrelsen för Härnösands enskilda bank 1889–94; landssekreterare i Värmlands län 20 apr. 1894; ledamot av styrelsen för Värmlands enskilda bank 1894–1900; ledamot av riksdagens första kammare 1894–1902 och var därunder ledamot av tillfälligt utskott 1894 och 1896, av särskilt utskott 1895, 1897, 1898, 1900 och 1901, av bankoutskottet 1899–1902; ledamot av skogskommittén 16 okt. 1896–9 sept. 1899; tf. landshövding i Västerbottens län 11 maj 1900; ordförande i Västerbottens läns hushållningssällskap 1900–02; landshövding i Hallands län och ståthållare på Halmstads slott 11 jan. 1902; ordförande i kommittén för proportionellt valsätt till riksdagens andra kammare 10 okt. 1902–27 okt. 1903; ledamot av riksdagens andra kammare 1906–08 och invaldes under denna tid i särskilda utskott 1906, 1907 och 1908; ledamot av riksdagens första kammare 1909–12 och var därunder ledamot av särskilt utskott 1910; ordförande i järnvägstaxekommittén 28 juni 1907; erhöll avsked från landshövdingämbetet 17 apr. 1916. RNO 1886; KNO2kl 1899; KNO1kl 1902; RCXIII:sO 1906; KmstkNO 1910.

Gift 16 nov. 1876 med Hildegard Margareta Wahlman, f. 11 juni 1848, dotter till sjökaptenen Herman Wahlman.

Biografi

A:s verksammaste tid såsom ämbetsman inföll under de år, han var landssekreterare i Västernorrlands län. Det var en tid av kraftigt uppsving för detta län, under ledning av så dugande män som landshövdingarna Treffenberg och Ryding. Väganläggningar, järnvägsbyggnader och flottleder togo lejonparten av arbetet; bland enstaka tilldragelser må för övrigt nämnas den stora arbetarstrejken i Sundsvall 1879 och Sundsvallsbranden 1888. De län, i vilka A. sedermera haft sin verksamhet förlagd, hava varit vida mindre krävande. I Västerbotten voro vägfrågorna och i Halland frågorna om nya järnvägar de som togo mesta uppmärksamheten i anspråk; av de sistnämnda blevo Västra centralbanan och banan Varberg—Ätran förverkligade under A:s landshövdingtid. Det största företag, han under sin Hallandstid var med om att starta, var emellertid utan tvivel Sydsvenska kraftaktiebolaget, med städerna Malmö, Lund, Landskrona, Hälsingborg och Halmstad såsom huvudsakliga stamaktieägare; år 1906 började bolaget montera Lagaåns vattenfall vid Majenfors, Bassalt och Knäred, vilka numera furnera nämnda städer ävensom landsbygden i Malmöhus och Hallands län med elektrisk energi till såväl belysning som industri och jordbruk samt medels kabel under Öresund jämväl lämna kraft till Danmark. Bland övriga företag i Halland, som på A:s initiativ tillkommit, må nämnas sockerbruket i Genevad, sanatoriet i Fagered och ett nytt länslasarett i Halmstad. — Företrädande en moderat åskådning, slöt sig A. i andra kammaren till det konservativare mindretalet och fann i den första sin plats inom det i motsats mot den där förhärskande majoriteten organiserade »moderata partiet», vars ordförande han var 1910, året innan den av Staaffska regeringen genomdrivna kammarupplösningen framkallade de båda högergruppernas förening. Under nästan hela sin riksdagstid tillhörde sålunda A. minoritetspartierna. Han hade också stark känsla för minoritetens tillgodoseende vid representationen och var på grund därav en övertygad anhängare av det proportionella valsättet, för vars införande han blev i tillfälle att verka såsom ordförande i den för denna fråga 1902 tillsatta kommittén. Lika litet som sin fader var han någon utpräglad partiman; hans insatser i riksdagsarbetet voro väsentligen den insiktsfulle fackmannens: så har han både vid utskottsbehandlingen och debatterna tagit verksam del i sådana frågor som arbetarförsäkringsfrågan (1898 och 1901), lagen om kontroll å ångpannor (1906), stadsplanelagen (1907), prästlöneregleringen (1908). I skogsfrågor var han genom sitt ledamotskap av 1896 års skogskommitté en auktoritet, likaså i trafikfrågor; år 1906 var han en av dem, som motionerade om skrivelse till K. M:t angående revision av taxa för befordran av personer och resgods å statens järnvägar, en motion, som föranledde tillsättandet av 1907 års järnvägstaxekommitté, vari A. fungerade som ordförande. I »Norrlandsfrågan», där hans tidigare verksamhet varit ägnad att skänka honom en särskild sakkunskap, var A. en avgjord motståndare mot 1906 års förslag om förbud mot bolagens jordförvärv i Norrland och Dalarna: han såg däri ett misslyckat försök att på konstlad väg driva fram ett jordbruk till förfång för skogsbruket, som enligt hans mening var den naturliga huvudnäringen i dessa landsändar. En sund praktisk syn på tingen, utan förutfattade meningar och utan byråkratisk ensidighet, har över huvud varit utmärkande för A:s politiska liksom för hans administrativa verksamhet.

Författare

G. Jacobson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor: Riksdagsprot.; enskilda meddelanden.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Axel Asker, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18877, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18877
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Axel Asker, urn:sbl:18877, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Jacobson.), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se