Arnold Asplund

Född:1736-09-26 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1815-01-12

Riksdagsledamot, Präst, Riksbanksfullmäktige, Gymnasierektor


Band 02 (1920), sida 400.

Meriter

Asplund, Arnold, f. 26 sept. 1736, d 12 jan. 1815. Föräldrar: tunnbindarmästaren, sedermera åldermannen i Stockholm Jonas Asplund och Anna Margareta Sundberg. Student i Uppsala 14 maj 1754; disp. 13 dec. 1755 (De naturalismo pontificiorum, pres. N. Wallerius) och 22 febr. 1758 (Dissertatio politica, malum atheismi in republica ostensura, pres. J. Ihre); fil. magister 20 juni 1758; prästvigd 12 juni 1763. Vik. rektor vid Jakobs skola i Stockholm 1759; kollega därstädes mars 1761; v. pastor vid finska kyrkan i Stockholm 6 juli 1773–1 maj 1775; rektor vid Jakobs skola 13 okt. 1774; avlade pastoralexamen 28 mars 1776; kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling 13 nov. s. å. (tillträdde 1778); tog säte i Stockholms stads konsistorium 23 sept. 1777; ledamot av ecklesiastikberedningen 1788; riksdagsman 1789;i kyrkoherde i Klara församling 22 maj s. å. (tillträdde 1790); ledamot av kommittén över konsistoriernas och prästerskapets underdåniga yttranden, rörande ecklesiastikexpeditionens avlöning och bibehållande 11 dec. 1792; deputerad vid jubelfesten i Uppsala 8 mars 1793; ledamot av kommittén över rikets allmänna hushållning juli s. å. och av ecklesiastikkommittén 7 okt. s. å.; revisor i rikets ständers bank 1797; fullmäktig i riksgäldskontoret 22 okt. 1806 och i rikets ständers bank 28 mars 1809; riksdagsman s. å. Ledamot av sällskapet utilé dulci (enligt medlemsförteckningen i UB), av samfundet pro fide et christianismo 1771 (var bl. a. under många år dess censor), av uppfostringssällskapet 1786 samt av theologico-homiletiska sällskapet 1788; teol. doktor 6 juni 1793; LNO1802; jubelmagister i Uppsala 15 juni 1812. — Ogift.

Biografi

A. var en duglig, samvetsgrann och ganska inflytelserik prästman. I tolv år verkade han som kyrkoherde i Ulrika Eleonora församling, i tjugufem år i Klara församling. Särskilt om den sistnämnda församlingen inlade han stora förtjänster. Han bragte bl. a. reda i kyrkans förstörda ekonomi. Som gammal skolman låg honom församlingens skolväsende varmt om hjärtat. En av hans livs sista gärningar var inrättandet av en undervisnings- och industriskola i Klara för fattiga flickor. Som predikant utmärkte sig A. för klar och redig disposition och för väl genomtänkt innehåll. Särskilt hans likpredikan över företrädaren i Ulrika Eleonora N. J. Nymanson skattades högt av hans samtida. Thorild anförde i Den nya granskaren 1784 denna predikan såsom ett exempel på den nya, mera städade predikoton, som han ansåg börja framträda vid denna tid (Samlade skrifter, Upps. 1874 o. följ., 2, s. 65). Efter vad det synes, hörde A. trots sina förtjänster dock icke till tidens större eller mera populära predikanter. Av sin homiletiska alstring lämnade han ock föga till trycket. Stort inflytande hade A. i Stockholms konsistorium genom sina kunskaper, sin arbetsamhet och sin teologiska ståndpunkt. Han representerade en konservativ, mot neologin fientlig åskådning, och bakom konsistoriets antineologiska verksamhet under Gustav IV Adolfs tid står A. såsom en av de drivande krafterna. Även gentemot swedenborgianism och sekterism uppträdde han i konsistoriet. — I Strickerska brevsamlingen i K. biblioteket finnas tjugufem brev från A. från åren 1768–89, innehållande åtskilliga notiser om dåtida kyrkliga förhållanden. Det här återgivna porträttet av A. var enligt ett samtida omdöme alltför fördelaktigt.

Författare

G. Walli.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

— I Strickerska brevsamlingen i K. biblioteket finnas tjugufem brev från A. från åren 1768–89, innehållande åtskilliga notiser om dåtida kyrkliga förhållanden.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Diss. polit., malum atheismi in republica ostensura. Upps. 1758. 4: o 26 s. (Praes. J. Ihre.) — De syndige sedwanor, som hindra själa-wården wid de aflidandes sotesängar. Förestälde uti högmässo-predikan ... på 16: e söndagen efter helige tre-enighets år 1768... Sthm 1768. 4: o 23 s. — Wår lefnads tid, en liten, en ond tid. Betraktad då kyrkoherden wid Ulricas Eleonoras församling i Stockholm... magister Nils Jacob Nymanson blef begrafwen i Ulricas Eleonoras kyrka d. 23 oct. 1777. Sthm 1777. 4: o 38 s. 2: a uppl. Sthm 1780. 8: o 35 s. — Tal, hållit uti Ulricae Eleonoras kyrka i Stockholm vid utdelning af en hedersbelöning ifrån sällskapet Pro patria (Homiletiska försök, Vol. 11, Upps. 1788 [tr. Sthm 1789], s. 27—32). — Predikan öfver aftonsångs-texten ps. 67, 7, 8 til fjerde st. bönedagen 1789 (ibid., s. 389—400). — Tal, då Claras kyrkas nya altare til allmän gudstjenst nyttjades första söndagen i adwentet år 1790. Sthm 1791. 16 s. — Tal vid Kongl. Maj :.ts, högtbetrodde mans, stats-secreterarens välborne herr Eric Crispin Segercronas begrafning i Claras kyrka, d. 14 apr. 1795. Sthm 1796. 29 s., 1 bl. [S. 19—29 innehålla levernesbeskrivning över S. av J. L. Odhelius.]

Handskrift: Specimen usus philologici libelli Phutarchiani ttsqI naiSiov a/ny!/?, in exponendo sacro codice Grasco.

Källor och litteratur

Källor: Stockholms konsistoriums prot. och handl., RA; likpredikan över A. av P. S. Drysén med självbiografiska anteckn. av A. och personalier av J. L. Odhelius (1815); O. A. Stridsberg, Historik öfver Klara skola 1649—1880 (Inbjudn.-skr. med anledn. af invigningen af Stockholms norra latinläroverks nya läroverksbyggnad, 1880). — Se iövrigt: A. Hilde-brand, Clerus Holmiensis (handskr.), KB.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Arnold Asplund, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18899, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2019-09-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18899
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Arnold Asplund, urn:sbl:18899, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Walli.), hämtad 2019-09-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se