Albert M Atterberg

Född:1846-03-19 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1916-04-04 – Kalmar stadsförsamling, Kalmar län

Kemist


Band 02 (1920), sida 411.

Meriter

1. Albert Mauritz Atterberg, f. 19 mars 1846 i Härnösand, d 4 apr. 1916 i Kalmar. Föräldrar murmästaråldermännen Anders Magnus Atterberg och Kristina Johanna Ulinder. Genomgick Katarina läroverk och gymnasiet i Stockholm; avlade mogenhetsexamen därstädes 24 maj 1864; fil. kand. 13 sept. 1871; amanuens vid Uppsala universitets kemiska laboratorium; disp. 22 maj 1872; fil. doktor 31 maj s. å.; företog resor i Sverige och utlandet i vetenskapligt syfte och vistades särskilt vid A. W. Hofmanns laboratorium i Berlin 1875–76. Docent i analytisk kemi vid Uppsala universitet 30 maj 1874; vik. adjunkt därstädes 8 sept. s. å.; föreståndare för kemiska stationen i Kalmar från 1 juli 1877; ordförande i internationella kommissionen för mekanisk och fysikalisk jordundersökning 1910–15. RVO 1898; LLA 1900; RNO 1911; ledamot i in- och utländska sällskap; erhöll upprepade gånger statsunderstöd och vetenskapliga utmärkelser, däribland lantbruksakademins stora guldmedalj 1913.

Gift 18 apr. 1892 med Kerstin Vilhelmina Forssman, f. 19 okt. 1861, dotter till förste lantmätaren Magnus Forssman i Kalmar, senare Johannisburg (Transvaal).

Biografi

Å Uppsala kemiska laboratorium, som då stod under professor L. F. Svanbergs ledning, började A. 1871 med undersökningar över bromomolybdenderivaten. 1857 hade K. V. Blomstrand till förklaring av vissa egendomligheter hos molybdens halogenderivat uppställt den hypotesen, att i vissa salter ingick den tvåvärda radikalen bromomolybden (Mo3Br4), och A. lyckades nu framställa en serie av denna radikals derivat, varigenom den Blomstrandska hypotesen bekräftades. Under de följande åren utförde han undersökningar dels över det då föga kända elementet berylliums föreningar, dels över ferrocyanvätesyrans och borsyrans salter. Av stor betydelse blev den resa, A. 1875 företog till A. W. Hofmanns laboratorium i Berlin. Sedan Berzelius' död hade den organiska kemins studium i Sverige legat nere. A. kom nu i tillfälle att hos en av dåtidens främsta forskare in om den organiska experimentalkemin inhämta kännedom, framför allt om de moderna arbetsmetoder, som då genom denne infördes inom den organiska kemin. När därför 1874, efter Cleves utnämnande till professor i kemi i Uppsala, studiet av den organiska kemin åter tog fart i Sverige, blev det av stor fördel att ha A: s nyförvärvade erfarenhet på området att tillgå. År 1866 hade Erlenmeyer och Gräbe uppställt konstitutionsformeln för naftalin, och Uppsalakemisterna (Atterberg, Cleve, Widman) togo nu itu med att framställa de vid denna tidpunkt för den uppblomstrande kemiska färgämnesfabrikationen så viktiga naftalinderivaten och fastställa dessas konstitution. A:s viktigaste insats torde vara uppvisandet av att nitroderivaten lätt kunna överföras i väl karaktäriserade klorderivat, varigenom en god hållpunkt för ortsbestämningarna erhölls. Betydelsefulla blevo även de undersökningar över furutjärans terpener och närsläktade ämnen, som A. 1876–81 utförde. Det bör framhållas, att den av honom 1877 upptäckta terpenen sylvestren varit en av de få (av de cirka åttio) äldre terpener, vilkas enhetliga karaktär stått sig inför den moderna terpenforskningen (O. Wallach).

I och med A:s utnämning till föreståndare för den kemiska stationen i Kalmar väcktes hans intresse för de analytiska arbetsmetodernas förenkling och förbättring (särskilt den Kjeldahlska kvävebestämningsmetoden och metoderna för arsenikanalys) samt för den agrikulturkemiska forskningen. Med anledning av meningsskiljaktigheter beträffande de agrikulturkemiska analysmetoderna och en av lantbruksakademin utfärdad instruktion för de kemiska stationerna utspann sig i slutet av 1880-talet (1889) mellan A. och lantbruksakademins dåvarande kemist professor L. F. Nilsson en livlig, i tidningar och broschyrer förd strid, som resulterade uti att dessa instruktioner ändrades. De bekanta Atterbergska klassifikationerna av havre- och kornvarieteter utgöra resultatet av omfattande undersökningar av sädesprov från de flesta europeiska länder och hava fått användning även utom Skandinavien. Talrika exsickater av havre- och kornvarieteter äro av A. utdelade till institutioner i in- och utlandet. Flera arbeten i frökontrollfrågor, över villkoren för sädesslagens eftermognad, över groningsmetoder, i växtfysiologi och geologi härröra även från A.

Under det sista årtiondet ägnade sig A. huvudsakligen åt studiet av de olika jordarternas sammansättning, fysikaliska egenskaper, klassifikation och terminologi, och det är väl inom detta område, som hans namn blivit internationellt mest känt och aktat. A. började 1901 studera de makroskopiska och mikroskopiska jordbeståndsdelarna ända ned till dimensionen 0,001 mm. Hans indelning av dessa efter egenskaper och de för indelningens tillämpning nödiga apparaterna föreslogos år 1901 i Berlin (preliminärt) till internationellt användande. Partiklar, finare än 0,002 mm., skulle provisoriskt kallas ler. I stället för att därefter genast kasta sig in på det svårutredda lerbegreppet utarbetade A. (1910, 1911) nya direkta metoder för bestämmande av lerors plasticitets- och styvleksgrader. Dessa metoder utbildades successivt till en självständig konsistenslära, gällande för samtliga jordslag samt innehållande huvudtermerna: konsistensformer, konsistensgränser, konsistenssiffror och konsistenskurvor. Konsistensläran ledde till en klarare uppfattning av lerbegreppet (1913) och föranledde en ny fysikalisk klassifikation av jordslagen (1915), bättre än föregående klassifikationer stämmande med jordbrukspraktikens fordringar.

På sin plats som föreståndare för den kemiska stationen och frökontrollanstalten i Kalmar bidrog A. under sin nära fyrtiåriga verksamhet kraftigt till åkerbrukets och därmed besläktade näringars främjande och visade synnerlig blick icke blott för agrikulturkemins teoretiska sidor utan framför allt för den praktiska tillämpningen och betydelsen av vetenskapliga forskningar. Av yngre agrogeologiska forskare, som arbetat unuer A:s ledning å dennes laboratorium, må nämnas Simon Johansson och bömaren V. Heinitz. — A:s omfattande korrespondens i jordartsfrågor 1901–16 har tillfallit vetenskapsakademin.

Författare

Sv. Odén.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Några bidrag till kännedomen om molybden. Sthm 1872. 34 s. (Gradualavh., Upps.) — Undersökningar öfver metallen beryl-liums föreningar. Sthm 1873. 4:o 38 s. (VA Handl., Bd 12, N:o 5; Förutg. meddel. i VA öfversigt, Årg. 30, 1873, N:o 4, s. 79—85; 'Några ytterligare bidrag' ibid., Årg. 32, 1875, N:o 7, s. 33—36.) — Observationer om några borsyrans föreningar (VA Öfversigt, Årg. 31, 1874, N: o 6, s. 13—20). — Selenhaltigt mineral från Falu grufva (Geol. fören. forhandl., Bd 2, 1874—75, s. 76—78). — Tvenne pseudomorfoser från Kårarfvet (ibid., s. 402-—407). — Om metallsyrornas ferrocyanföreningar (VA Öfversigt, Arg. 32, 1875, N:o 7, s. 13—31). — Om produkterna vid klors inverkan på nitronaftalin och några derivater af desamma (ibid., Årg. 33, 1876, N: o 5, s. 3—13). — Om fosforpentaklorids inverkan på nitrerade naftalinföreningar (ibid., s. 15—22). — Några af «- och ^-dinitronaftalin framställda naftalin-derivater (ibid., N:o 10, s. 3—9). — Om konstitutionen af åtskilliga naftalinföreningar (ibid., s. 11—14). — Om konstitutionen af naftalins re-derivat (ibid., Årg. 34, 1877, N:o 4, s. 9—14). — Ueber das Gamma-dichlornaphtalin und seine Derivate. Upps. 1877. 4:o 12 s. (Nova acta R. soc. scient. Upsali-ensis, Ser. 3, Vol. extra ordinem, N:o 3; tills, med O. Widman.) — Om furutjärans terpener (VA Öfversigt, Årg. 34, 1877, N:o 6, s. 13—34). — Om produkterna vid öfverhettning af tjära och tjärolja (ibid., Årg. 35, 1878, N: o 4, s. 3-—13). — Naphtalinchloride (Berichte d. deutsch. chem. Gesellsch., Jahrg. 11, 1878, s. 1223—1224). — Ueber Fluoranthen (ibid., s. 1224). — Om dåliga dricksvatten och deras rening (Hygiea, Bd 41, 1879, s. 409—420). — Om den sannolika förekomsten af tetraphenol samt homologer deraf bland produkterna af töredistillationen (VA Öfversigt, Årg. 37, 1880, N:o 5, s. 13—22). — En tidsbesparande modifikation i fosforsyrans bestämmande enligt molybden-metoden (ibid., N :o 9, s. 53—59). — Om dverg-tallens eteriska olja (ibid., Årg. 38, 1881, N :o 9, s. 3—8). — Om frökontrollens arbetsmetoder. Kalmar 1883. 32 s. — Die schwedische Methode zur Untersuchung arsenhaltiger Gegenstände (Repertorium der anal. Chemie, Jahrg. 5, 1885, s. 200—202). — Undersökningar öfver hafre-grödor anstälda vid Kalmar kemiska station. Kalmar 1886. 28 s. (Bil. till Kalmar läns södra hushålln.-sällsk. period, skrift, N. F., H. 17, 1887.) [Tills, med nedannämnda skrift 'Om variationerna i växternas halt af mineralnäring' ref. i Landwirtschaftl. Jahrbucher, Bd 15—16, 1886—87, af A. Muller under titel: Die Beurtheilung der Bodenkraft nach der Analyse der Haferpflanze. 1—2.] — Kort redogörelse öfver år 1886 insamlade och undersökta hafreprof. [Titeln även på tyska och franska.] Kalmar 1887. 25 s. — Analyser af mossjordarter och myllrika jordslag verkstälda vid Kalmar kemiska station 'åren 1878—1887. Kalmar 1887. 22 s. [Analystabellerna särsk. utg. i patentfol. med samma titel. Kalmar s. å.] — Försök till klassifikation af hafrevarieteterna efter deras kornformer (LA Handl. och tidskr., Årg. 26, 1887, s. 135—160). — Om variationerna i växtemas halt af mineralnäring (ibid., s. 224—230). [Jmfr. ovan: 'Undersökningar öfver hafre-grödor'.] — Norges havrevarieteter således som de fandtes på den nordiske fröudstilling i Trondhjem 1887 (Norsk Landmansblad, Aarg. 6, 1887, s. 412— 414, 419—421). — Finlands hafrevarieteter vid landtbruksutställningen i Viborg 1887 (Biet, tidskr. f. Finlands landthushålln., Årg. 9, 1888, s. 353— 367). — Skandinaviens och Finlands hafrevarieteter, deras kännetecken och utbredning (Tio-års-berättelse från Kalmar kemiska station, Kalmar 1889, Bil. 1; 19 s.). — Om variationerna uti hafrens mineralsammansättning (ibid., Bil. 2; 14 s.). — Die Erkennung der Hauptvarietäten der Gerste in den nordeuropäischen Saat- und Malzgersten (Die landwirtschaftl. Versuchs-stationen, Bd 36, 1889, s. 23—27). — Om bestämmande af fröns absoluta vigt. Kalmar 1889. 4 s. — De i Dalarne och Norrland odlade hafre- sorterna (Landtbrukstidskr. f. Gefleborgs o. -Kopparbergs län, utg. af H. .'Juhlin-Dannfelt, 1889, s., 19—29). — Om åkerjordsanalysen (Tidskr. f. landtmän, Årg. 10, 1889, s. 611—620). — Die Klassifikation der Saat-gersten Nord-Europas (Die landwirtschaftl. Versuchs-stationenj Bd 39, 1891, s. 77—80). — Neues System der Hafervarietäten nebst Beschreibung der nordischen Haferformen (ibid., s. 171—211). — Ueber die Bedeutung von Feuchtigkeits-bestimmungen in der Samenkontrollé (ibid., s. 205—211). — Kan kalken i sina verkningar på mossar ersättas af magnesia? (Sv. moss-kulturfören. tidskr., 1891, s. 121—-122). — Neue Gerstevarietäten (Deutsche landwirtschaftl. Presse, Jahrg. 18, 1891, N:o 88). — Das Natron als Pflanzennährstoff (ibid., N: o 102). — Analytisk granskning af . en serie jordarter från södra Småland och Öland (LA Handl. o. tidskr,, Arg. 33, 1894, s. 177—190). — Die Gersten Oesterreichs (Wiener landwirtschaftl. Zeitung, Jahrg. 44, 1894). — Nytt system för kornets varieteter (LA Handl. o. tidskr., Arg. 34, 1895, is. 233—239). — Förenklad metod för bestämmande af kalihalten i handelns kalivaror (Sv. kem. tidskr., Årg. 8, 1896, s. 23—26). —: Om de felkällor som vidlåda de vanliga metoderna för bestämmande af Stassfurtersalternas kalihalter (ibid., s. 135—140, 147— 149; även särsk. utg. Kalmar 1896. 8 s.). — Om nyare kalibestämningsmetoder och metoderna för platinalösningarnas reduktion (Sv. kem. tidskr., Årg. 10, 1898, s. 119—123). — Ueber die Modifikationen der Kjeldahlschen Stickstoffbestimmungsmethode (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 22, 1898, s. 505— 506). — Die Varietäten und Formen jder Gerste (Journal f. Landwirtschaft, Jahrg. 47, 1899, s. 1—44). — Om sädesvarornas eftermognad (LA Handl. o. tidskr., Årg. 38, 1899, s. 227—250). — Bekväm metod att undersöka varor på arsenikhalt (Sv. kem. tidskr., Arg. 12, 1900, s. 79—81). — Om variationerna i växtnäringsämnenas mängder hos hafren (LA Handl. o. tidskr., Årg. 40, 1901, s. 13—80). — Enkel metod för kvantitativ bestämning af små arsenikmängder (Sv. kem. tidskr., Årg. 14, 1902, s. 113—117; tills, med L. G. Thomé). — Sandslagens egenskaper och terminologi (Tidskr. f. landtmän, Årg. 23, 1902, s. 525—528, 543—547; 24, 1903, s. 555—562). — Ett fall af korntrötthet. Gtbg 1903. 12 s. — Ett vigtigt fel vid groningsförsöken å frökontrollanstalterna. Kalmar 1903. 7 s. — Studier i jordanalysen. 1—6 (LA Handl. o. tidskr., Arg. .43, 1903, s. 185—254). — Sandslagens klassifikation och terminologi (Geol. fören. forhandl., Bd 25, 1903, s. 397—412). — De klastiska jordbeståfidsdelarnas terminologi (ibid., Bd 27, 1905, s. 225— 232). — De lösa jordlagren vid Stora Rör på Öland (ibid.,, s. 265—312). — Die rationelle Klassifikation der Sande und Kiese (Chemiker-Zeitung, Jahrg. 29, 1905, s. 195—198, 1074). — De stora mossarna i Jönköpings län (Sv. moss-kulturfören. tidskr., Årg. 20, 1906, s. 157—163). — Om inflytandet af belysning och växlande temperatur vid groningen av tallens frön (LA Handl. o. tidskr., Årg. 45, 1906, s. 299—315). — Die Borate der Alkalimetalle und des Ammoniums (Zeitschr. f. anorg. Chemie, Jahrg. 48, 1906, s. 367—373). — Lerornas natur enligt äldre och nyare forskningar. Studier i jord-analysen N:o 7 (LA Handl. o. tidskr., Årg. 46, 1907, s. 385—424; jmfr Geol. fören. forhandl., Bd 30, 1908, s. 31—44). '— Om metoderna för leranalysen. Studier i jordanalysen N :o 8 (LA Handl. o. tidskr., Arg. 47, 1908, s. 365—397). — Kemiska stationen i Kalmar. Återblick på åren 1877—1907. Kalmar 1908. 16 s. — Studien auf dem Gebiete der Bodenkunde (Die landwirtschaftl. Versuchs-stationen, Bd 69, 1908, s. 93—143). — Lerornas analys och klassifikation (Geol. fören. forhandl., Bd 30, 1908, s. 401—408). — Analys af trenne lateriter från Brasilien (ibid., s. 474—478)'. — Die Plastizität und Kohärenz der Tone und Lehme' (Chemiker-Zeitung, Jaihrg. 34, 1910, s. 369—371). —. Ueber die physikalische Bodenuntersuchung (Internat. Mitteilungen f. Bodenkunde, Bd 1, 1911, s. .7—10). — Bariumsulfat — en. plastisk substans (Sv. kem. tidskr., Årg. 23, .1911, s. 107—108). — Lerornas förhållande till vatten, deras plasticitetsgränser och plasticitetsgrader  (LA Handl. o. tidskr., Årg. 50, 1911, s. 132—158). — Jordslagens konsistens och styfleksgrader (ibid., Årg. 51, 1912, s. 93—123). — Mekaniska jordanalysen och klassifikationen af de svenska mineraljordslagen (ibid., s. 438—463). '— Hvilka beståndsdelar gifva lerorna plasticitet och-styflek? (ibid., Årg. 52, 1913, s. 413—444). — Die Konsistenzkurven der Mineralböden (Internat. -Mitteilungen f. Bodenkunde, Bd 4, 1914, s. 418—432). — Die Eigenschaften der Bodenkörner und die Plastizität der Boden (Kolloidchem. Beihefte, Bd 6, 1914, s. 55—89). — Mineraljordarnas klassifikation efter deras konsistensformer och konsistensgrader (LA Handl. o. tidskr., Arg. 54, 1915, s. 497—532). — Konsistensläran — en ny fysikalisk lära (Sv. kem. tidskr., Arg. 28, 1916, s. 29—37). — Die Klassifikation der humusfreien und der humusarmen Mineralböden Schwedens nach den Konsistenzverhältnissen derselben. Berlin & Wien 1916. — Die Klassifikation der humusreicheren Mineralböden Schwedens. Berlin & Wien 1916. (Tills, med S. Johansson.) — Mindre uppsatser i VA Öfversigt, LA Handl. o. tidskr., Geol. föreri. forhandl., Sv. bryggerifören. månadsblad, Sv. mosskulturfören. tidskr., Landtmannen, Sv. kem. tidskr., Tidskr. f. landtmän, Tidskr. f. skogshushilln., Berichte d. deutsch. chem. Gesellsch., Bulletin de la soc. chimique, Paris, Deutsche landtwirtschaftl. Presse, Reper-torium d. anal. Chemie, Ugeskrift f, Landmaend, Die landtwirtschaftl. Ver-suchs-stationen, Internat. Mitteilungen f. Bodenkunde m. fl. Ett stort antal av de på svenska tryckta uppsatserna äro därjämte publicerade i utländska tidskrifter.

Utgivit: Kemiska stationens och frökontrollanstaltens i Kalmar årsberättelser 1877—1915 (i Kalmar läns södr,a hushålln.-sälisk. period, skrift, sedan 1880 även särsk.), varjämte A. förf. däri ingående uppsatser. — Samma stations 'Tio-års-berättelse' 1877—87. Kalmar 1889. — Kvartalsberättelser i allm. tidningar 1877—1916. — Dessutom såsom sekr. utg. redog. för de kemiska stationernas föreståndares möten i Skara 1882 samt i Stockholm 1883 och 1884.

Källor och litteratur

Källor: Uppsala kanslersämbetes ink. skrivelser 1874 (meritförteckn.), RA; Upsala universitet 1872—1897. Festskrift (1897). — Se i övrigt: nekrologer i Barometern m. fl. tidningar' 5 apr. 1916 samt av S. Johansson i Geol. fören. forhandl., Bd 38 (1916), H. Juhlin-Dannfelt i LA Handl. o. tidskr. 1916. Sv. Oden i Internat. Mitteilungen f. Bodenkunde 1916, och M. Weibull i Tidskr. f. landtmän 1916.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Albert M Atterberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Odén.), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18906
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Albert M Atterberg, urn:sbl:18906, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sv. Odén.), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se