Peter Aulævill

Född:1677-09-28 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1757-12-14

Rådman, Talman, Riksdagsman


Band 02 (1920), sida 437.

Meriter

Aulævill, Peter, f. 28 sept. 1677 i Stockholm, d 14 dec. 1757. Föräldrar: handelsborgmästaren i Stockholm Axel Aulævill och Anna Henriksdotter Karckman. Student i Uppsala 19 nov. 1687; disp. 16 dec. 1699 (Adumbratio quzedam juris naturalis et civilis eorumque qualiscunque collatio, pres. C. Lundius); auskultant i Svea hovrätt 9 febr. 1701; stadsaktuarie i Stockholm 18 apr. s. å,: stadsnotarie 12 maj 1703; e. jo. rådman 8 febr. 1712; rådman 2 maj s. å.; ledamot av kommissionen angående flyttningsmedlen 9 juli s. å., av lagkommissionen 11 juni 1714 samt av ecklesiastikdeputationen 17 okt. 1723; preses i södra kämnärsrätten 22 dec. 1721; riksdagsman i borgarståndet 1726–27, 1734–47; medlem av slottsbyggnadsdeputationen 4 aug. 1727 samt av kommissionen för amiralitetet och försvarsverket s. d. (K. konstitutorium 30 aug.); bankofullmäktig 1728–42; justitieborgmästare 4 dec. 1731. RNO 1751.

Gift 3 sept. 1708 med Anna Maria Specht, d 1729, dotter till handlanden Gert Specht.

Biografi

I lagkommissionen inkallades A. för att jämte statssekreteraren Brehmer utarbeta förslag till handelsbalk, vilket uppdrag efter Brehmers död 1716 fullgjordes av A. ensam. Förslaget granskades 1722, sedan vederbörandes yttranden inhämtats. Det föreligger ej numera i sitt ursprungliga skick, varför det torde vara svårt att fastställa och värdesätta A:s insats. Inom kommissionen användes A. även för andra arbeten; så var han 1720–22 medlem av ett utskott, som utarbetade förordningar om myntet, t. ex. angående tvister rörande mynttecknen. Vid ständernas behandling av lagen 1734 var A. den, som främst företrädde borgarståndets önskemål såväl rörande förhandlingsformen som beträffande själva lagstadgandena. A. framförde flera ändringsförslag rörande utsökningsbalken; bl. a. yrkade han, att rätt att verkställa utmätning skulle tillkomma magistraten. — Redan 1720 hade A. av magistraten utsetts till riksdagsman, men valet mötte motstånd hos borgerskapet, emedan A:s fader, borgmästaren Axel Aulævill, såsom innehavare av ett säteri ansågs tillhöra adeln, och underkändes av borgarståndet, då till slut endast magistraten underskrev fullmakten. A:s politiska bana började därför först 1726. Han invaldes omedelbart i sekreta utskottet, deltog i dess stats- och bankodeputationer och var ledamot av justitiedeputationen samt av ständernas kommission över Vellingk. Sedan han 1734 efter en riksdags frånvaro återtagit sin plats i borgarståndet, fungerade han som talman och var i denna egenskap ständigt ledamot av sekreta utskottet. Någon mera ingripande politisk roll spelade han ej. Vid 1738–39 års riksdag bidrog han i väsentlig mån till hattarnas första stora seger i borgarståndet, beslutet att frågan om rådets ansvarighet skulle hänvisas till stora sekreta deputationen. Under de heta striderna om tronföljarvalet 1742 manade A. till besinning och sökte avstyra förhastade steg. Efter 1746–47 års riksdag drog han sig på grund av sin höga ålder tillbaka från politiken. Någon utpräglad partiman var han aldrig; närmast torde han dock böra räknas till hattpartiet. Hans söner adlades 25 nov. 1751 på grund av faderns förtjänster under namnet von Aulævill. Ätten utslocknade 1791.

Författare

Erik Naumann.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckt skrift: Sårgelige tanckar öfwer den högst-beklaglige händelse, som sig för Sweriges barn tilldrog igenom den stormechtigste herres och konungs, konung Carl den elfftes... död, utbrustne wid Hans högst-sal. Kongl. May:tz kongelige begrafningz-act, d. 24 nov. 1697. [Upps. 1697.] Fol. 2 bl.

Källor och litteratur

Källor: Riksregistr. (fullm.) samt borgarståndets och sekreta utskottets prot., RA; Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, utg. af W. Sjögren, 3, 5, 8 (1901, 03, 09); R. M. Bowallius, En blick på borgareståndet vid början af frihetstiden (Frey 1846); C. G. Malmström, Sveriges polit. historia, 1—4 (1893—99); J. A. Posse, Bidrag till sv. lagstiftningens historia (1850); Stockholms rådhus och råd, 2 (1918); V. Vessberg, Stockholms stads riksdagsmannaval under frihetstiden (1905).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Peter Aulævill, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18916, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18916
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Peter Aulævill, urn:sbl:18916, Svenskt biografiskt lexikon (art av Erik Naumann.), hämtad 2019-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se