Carl Johan Backman
Född:1822-05-02 – Frösö församling, Jämtlands länDöd:1898-05-01 – Stockholms stad, Stockholms län
Skolman
Band 02 (1920), sida 535.
Meriter
Carl Johan Backman, f. 2 maj 1822 på Frösön, d 1 maj 1898 i Stockholm. Föräldrar: prosten och kyrkoherden i Sunne, Jämtland, Gunnar Backman och Anna Katarina Agorander. Student i Uppsala 13 nov. 1840; disp. 8 febr. 1843 (Diss. dicta M. Tulli Ciceronis de pulchritudine et arte exponens, p. IV; pres. A. F. Wimmercrantz); fil. kand. 28 apr. 1845; disp. 11 juni s. å. (Novitiarum floræ Sveciæ mantissa tertia, p. X; pres. E. Fries); fil. magister 16 juni s. å. Lärare vid nya elementarskolan i Stockholm ht. 1846–30 sept. 1847; vik. lärare vid Östersunds elementarskola 29 sept. 1847–ht. 1848 samt duplikant 17 jan. 1849–vt. 1854 och ord. lärare därstädes 22 mars 1854; utnämnd till kollega vid Härnösands läroverk 30 apr. 1851 och vid Haparanda läroverk 17 sept. s. å., vilka befattningar han dock aldrig tillträdde; rektor vid Luleå elementarskola 31 jan. 1855–1883; åtnjöt på grund av sjuklighet tjänstledighet fr. o. m. 1880; befordrades till lektor i tyska och naturvetenskap vid nämnda läroverk med tillträde 1 juli 1884 men åtnjöt fortfarande tjänstledighet; erhöll avsked 10 aug. 1887. RNO 1874.
Gift 1) 24 juni 1852 med Lucia Ulrika Gavelius, f. 30 dec. 1822, d 5 febr. 1863 i Luleå, dotter till bruksägaren lagman Per Gavelius; 2) 16 aug. 1865 imed Anna Vilhelmina Sontag, f. 6 apr. 1829, d 5 nov. 1915, dotter till grosshandlaren Kasper Vilhelm Sontag.
Biografi
Då B. lämnade sin tjänst vid Luleå läroverk, vitsordades det, att han som lärare visat en ovanlig duglighet och förstått att hos sina lärjungar väcka ett levande intresse för sina ämnen. Hans nit för undervisningsväsendet framgår, utom av hans författarverksamhet, även därav, att Luleå läroverk under hans ledning utvecklades från lägre apologistskola till ett fullständigt högre allmänt läroverk. Den »Elementarflora öfver Vesterbottens och Lapplands fanerogamer», som B. utgav tillsammans med sin kollega vid läroverket V. F. Holm, är av grundläggande betydelse för kännedomen om växternas geografiska utbredning inom det mycket stora område, den omfattar. Om det ock ej legat inom arbetets plan att i detta hänseende lämna mera detaljerade utredningar, erhålles dock genom detsamma en översikt av de kärlväxter, som vid tiden för dess utgivande voro för ifrågavarande landskap kända, och det kommer därför alltid att vara en given utgångspunkt vid studiet av deras växtvärld. — B. var en kortväxt man med sydländsk, mörk ansiktsfärg, ett arv efter mormodern, som var av utländsk härstamning.
Författare
H. W. Arnell.
Sök i Nationella Arkivdatabasen
Tryckta arbeten
Tryckta arbeten: De arte herbaria. Hernösand 1850. 4: o 8 s. (Avh. f. rektorat.) — Några tankar om undervisningen i modersmålet. Luleå 1859. 4:oi 8, s. (Bil. till Inbjudning till bivistande af årsexamen vid Luleå ... elem.-läroverk d. 3 och 4 juni 1859.) — Några ord om undervisningen i' tyska språket (Pedag. tidskr., Årg. 3, 1867, Suppl., s. 73—82; undert. C. J. B—n). — Några reflexioner med anledning af stadgan för afgångs-examen vid rikets högre elementarläroverk (ibid., Årg. 4, 1868, s. 73-— 78j undert. C. J. B—n). — Utkast till studieplan för undervisningen i modersmålet vid Luleå högre elementarläroverk. (Kl. I—V.) Luleå 1876. 17 s. (Bil. till Årsberättelse om h. elem.-läroverket i Luleå för läsåret 1875—76; anon.) — Elementarflora öfver Vesterbottens och Lapplands fanerogamer och bräkenartade växter. Luleå [tr. Upps.] [1874—]1878. V, 268 s. (Tills, med V. F. Holm.) [Början av Elementarfloran (s. 1—72) medföljde Årsberättelsen om h. elem.-läroverket i Luleå ... 1874—75.] — Smärre meddel. i Pedag. tidskr.
Utgivit: Program för Luleå elem.-läroverk läsåren 1858/59—1879/80.
Källor och litteratur
Källor: Direktionens för nya elementar-skolan samt Härnösands domkapitels prot.; S. G. Dahl, Läroverksmatrikel för år 1885 (1886).
Hänvisa till den här artikeln
Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till.
Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan Backman, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/18965, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. W. Arnell.), hämtad 2024-09-18.
Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:18965
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare.
Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan Backman, urn:sbl:18965, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. W. Arnell.), hämtad 2024-09-18.