Meriter

2. Carl Johan von Becker, f. 26 sept. 1775, d 25 juni 1831 på sin egendom Traneberg i Västergötland. Föräldrar: majoren Johan von Becker och Beata Ulfsparre af Broxvik. Student vid Uppsala universitet 21 febr. 1792. Auskultant i Göta hovrätt 1793; hovjunkare 1798; v. häradshövding s. å.; auditör vid Västgöta-Dals regemente 12 juni 1800; erhöll lagmans titel 8 juni 1803.

Gift 20 sept. 1803 med Johanna Gustava Bratt af Höglunda, f. 13 juli 1787, d 17 juni 1874, dotter till ryttmästaren Karl Gustav Bratt af Höglunda.

Biografi

B. lär vid sidan av sin verksamhet som jurist och rik godsägare ha ivrat för folkundervisningens höjande i sin hemtrakt. På lediga stunder var han även skald. Under 1800-talets andra decennium uppvaktade han några gånger svenska akademin med tävlingsdikter och vann tre mindre pris samt en gång (med »Sång till konung Gustaf den tredjes ära», 1817) det Zibethska priset — ej, som han själv säger, det stora priset. Det skall emellertid rättvisligen erkännas, att dessa belöningar ingalunda utdelades med någon entusiasm. B. har med god behållning läst sengustavianerna, särskilt Leopold och dennes efterföljare under »järnåren». Redan titlarna på ett par av hans prissånger äro tillräckligt talande: »Välgörandet» (1816) och »Sinnesstyrkan» (1819). Här träffar man än en gång de utnötta fraser som draperat 1700-talets dygdelära och stoicism; intrycket blir så mycket ödsligare, som den eleganta versen saknas. Någon gång har B., såsom i conte'n »Misstaget», sökt anslå gustavianernas frivola ton, dock med föga framgång. Om man skall ge hans »Sång till finska arméns ära år 1809» något företräde framför de andra i samlingen, så är det uteslutande för den patriotiska välmeningens skull. Då B. sände Leopold några dikter till granskning, förklarade han själv, att i deras enda värde »torde vara att icke höra till nya sekten». Ingen, som läst hans »Försök i skaldekonsten», kan tvivla på hans akademiska renlärighet; han fick också äran att under namnet »Pistor» figurera i »Markalls sömnlösa nätter». Man har heller ingen anledning att korrigera den dom över hans dikter, Tegnér med hänsyftning på hans förnämsta akademiska pris fällde i ett brev till M. von Schwerin (10 jan. 1821): »Becker hade gärna kunnat utsätta en belöning av tjugusex dukater för varje gnista av geni, som kunde upptäckas i hans poemer, utan äventyr att bli fattig därpå».

Författare

Viktor Johansson.

Tryckta arbeten

Tryckt arbete: Försök i skaldekonsten. Sthm 1820. (8), 146 s. [Av de häri ingående dikterna äro några förut tryckta, bl. a. Sång öfwer Carl Johan Adlercreutz, fältherre och statsman (Stockholms posten 1816, N:o 89) och Sång till konung Gustaf III: s ära (Sv. akad. handl. ifrån 1796. D. 8, 1821).] — Bland övriga särskilt publicerade dikter märkes Odalmannen (Stockholms posten 1825, N:o 3).

Källor och litteratur

Källor: Fem brev från B. till Leopold, Brinkmanska arkivet, Trolle-Ljungby; G. Ljunggren, Sv. akademiens historia 1786—1886, 1—2 (1886) dens., Sv. vitterhetens häfder, 5 (1895).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Johan von Becker, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/19105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viktor Johansson.), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:19105
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Johan von Becker, urn:sbl:19105, Svenskt biografiskt lexikon (art av Viktor Johansson.), hämtad 2024-04-18.