August W Stiernstedt

Född:1812-12-14 – Stockholms stad, Stockholms län
Död:1880-09-20 – Finland (i Pojo)

Riksdagsledamot, Kammarherre, Numismatiker, Riksheraldiker


Band 33 (2007-2011), sida 464.

Meriter

2 Stiernstedt, August Wilhelm, sonsons son till S 1, f 14 dec 1812 i Sthlm (enl fdb för Huddinge, Sth), d 20 sept 1880 i Pojo, Finland (enl db för Sthlm, Jak o Joh). Föräldrar: majoren frih Samuel Peter S o frih Sofia Charlotta v Gedda. Inskr vid UU 1 okt 29, kansliex 7 dec 32, ex till rättegångsverken 29 nov 33, allt vid UU, e o kanslist i justitierevisionsexp 18 jan 34, i ecklesiastikexp 6 febr 34, e o notarie i Svea hovrätt 3 febr 34, v notarie där 3 mars 35, kammarjunkare 21 jan 36-49, led av Nedre borgrätten 36, tjänstg i Mellersta Upplands domsaga 37-39, tf kopist i justitierevisionsexp maj 40, tf kanslist där 42-43, kanslist i adelsståndet vid riksdagen 40/41, led av Övre borgrätten 42-44, deltog i riksdagarna 44-66 (led av statsutsk 50/51, av KU 53/54, av bankoutsk 59/60 o 65/66, suppl i bankofullm 63-67), kammarherre från 4 juli 49, ceremonimästare vid hovet från 16 mars 52, rikshärold 28 april 55-3 maj 61, riksheraldiker från 10 nov 55, led av Södermanlands läns landsting 64—68, ordf i Sv numismatiska fören 73, i Sv fornminnesfören från 77. - LLA 65, LFS 68, LWS 74, led av flera utländska lärda sällsk. 

G 8 juli 1845 i Sthlm, Jak o Joh, m frih Ulrika (Ulla) Agnes Maria Liljencrantz, f 22 febr 1823 i Fogdö, Söd, d 23 okt 1897 i Sthlm, Klara, dtr till majoren frih Gustaf Adolf L o frih Eva Christina Sofia Gyllenkrook.

Biografi

August S lämnade 1843 sin tjänstgöring i ämbetsverken för att ägna sig åt heraldiska och numismatiska studier. Genom sitt giftermål två år senare med Ulla Liljencrantz knöts han till fideikommisset Hesselby-holm i Fogdö, vilket hustrun ärvt 1832, och makarna bosatte sig där. S ägde också Hammarskog i Dalby, Upps, och en fastighet i Sthlm. Han utnämndes till kammarjunkare av Karl XlVJohan och till sina övriga hov-charger av Oscar I. Någon ivrigt verksam hovman var han dock inte, men han gjorde tjänst vid de stora ceremonierna. För detta ägde han en förutsättning i ett synnerligen vackert och imponerande utseende, mycket påminnande om Oscar I:s.

S var politiskt intresserad men kom aldrig att inta någon framträdande position på riddarhuset. Han var starkt konservativ och deltog 1863-65 aktivt i opinionsbildningen mot Louis De Geers (bd 10) representationsförslag, vid adelsståndets förhandlingar som ombud för Leonhard Fredrik Rääf (bd 31) med vilken han hade ett nära samarbete. Sedan förslaget 1865 antagits ställde han sig tillsammans med kammarherre Magnus Lagerberg (bd 22, s 45) bakom en mycket sällsynt medalj över den "olycka" som genom reformen drabbat Sverige. Inskriften (på latin) utsäger bl a, att "Sveriges Rikes Ständer [blivit] med våld sönderbrutna 1865". Präglingsverktygen lär S ha kastat i Norrström.

Som heraldiker påbörjade S den av Carl Arvid Klingspor (bd 21) avslutade Sveriges ridderskaps och adels vapenbok (1857-79). Det sades allmänt, att befattningen som riksheraldiker blivit närmast en si-nekur på S:s tid, men hans kombinerade heraldisk-numismatiska intressen gjorde att han var uppmärksam på brott mot den senast av Karl XlVJohan fastställda vapenlagen. När kronmynt i guld började ges ut 1873 och 1874 inkom S sistnämnda år med en skrivelse till K M:t, vari han påpekade att hjärtskölden saknades i stora riksvapnet på myntens frånsida. Så var också fallet med de första silvermynten. Polemik följde mellan S och överdirektören för Mynt- och kontrollverken men till sist fick S rätt, och K M:t beordrade 1876 att mynten skulle återfå sitt hjärtvapen.

S var en samlarnatur med särskilt intresse för dels autografer, dels mynt, såväl antika som danska, norska och svenska. Den sistnämnda delen av hans samlingar blev mycket omfattande och en katalog över denna utkom 1880, medan S ännu levde. Inräknat de sv besittningarnas mynt omfattade den inte mindre än 3356 nr, alltifrån Olof "skötkonung" tom Oscar II. Från den förstnämndes tid innehade han så många som 16 ex, om man räknar in "Håkon röde", som numera anses vara slagen av Olof. Men så hade S också 1878 utökat sitt bestånd kraftigt genom förvärvet av nästan hela Carl Snoilskys (bd 32) ansenliga samling, när denne efter sin skilsmässa skulle resa utomlands. För S blev myntsamlandet en lidelse, och hans metoder när det gällde att komma över rariteter mötte en viss kritik i samtiden, bl a från Snoilsky. S:s storartade samling, som också innehöll några unika mynt, kom att hamna i Finland. Den förvärvades slutgiltigt och i sin helhet av den finske läkaren och storsamlaren Herman Frithiof Antell, som efter längre underhandlingar köpte den 1884 genom H Bukowskis förmedling. Antell, som avled 1893, donerade samlingen till finska staten och den förvaras och förvaltas av myntkabinettet vid Finlands nationalmuseum.

En än viktigare insats kom S att göra som forskare och katalogförfattare. 1859 utkom han med en översikt, Blick på Sveriges mynt- och penningeväsende under de senaste 300 åren, för att sedan fördjupa sina studier på särskilt två områden, de sv kopparmynten och de sv polletterna, där han blev den förste forskaren i modern mening. Ett mycket omfattande arbete låg bakom S:s Om kopparmyntningen i Sverige och dess utländska besittningar (1-2, 1863-64), som belönades av VHAA med dess stora guldmedalj och gavs ut i dess handlingar. Detta arbete är verkligt nydanande och blev utgångspunkt för all följande forskning på området, om än man kan beklaga att källhänvisningar delvis saknas till hans viktigaste rön.

Sitt arbete om kopparmyntningen fullföljde S med Beskrifning öfver svenska kopparmynt och poletter (1-2, 1871-72). Där ges den första grundliga beskrivningen av plåtmynten, som försummats av de flesta av 1600- och 1700-talens pionjärer. Men ännu viktigare var att S tog itu med polletterna, dessa till synes så oansenliga men i Sverige ännu vid denna tid ymnigt förekommande ersättarna för pengar, kvitton, arbetsprestationer m m. Han visade en nästan detektiv förmåga att spåra upp utgivare och tillverkare samt datera präglingar med endast någon bokstav och/eller siffra inslagna.

1872 deltog S i ett upprop för stiftande av en numismatisk förening. Han var tillsammans med Snoilsky och Lagerberg den viktigaste initiativtagaren. S valdes till föreningens förste ordförande och Snoilsky dll dess sekreterare. Ett viktigt initiativ från S:s och den första styrelsens sida var utgivandet av Numismatiska meddelanden, där han medverkade med betydande bidrag fram till sin död. I det första häftet (1874) svarade han för en större uppsats, Om myntorter, myntmästare och myntordningar, samt ett par smärre studier. Uppsatsen fortsattes i senare delar, där S också behandlade andra ämnen. Dessa studier används fortfarande (2008), om än med viss försiktighet, eftersom mycket information har tillkommit sedan S var verksam.

S sålde under sin livstid dubbletter vid några tillfällen, men han skänkte också både mynt, medaljer och polletter till framför allt Strängnäs läroverk. Där hamnade också hans numismatiska bibliotek. Bägge samlingarna blev kvar i Roggebor-gen och underställdes så småningom KB, sedan vanvård och stölder (ur myntsamlingarna) upptäckts. Vad som återstod av mynt-, medalj- och pollettsamlingarna har överförts (2000) till K myntkabinettet. Donationerna från S kan främst förklaras av att han bodde på det närbelägna Hes-selbyholm. - S var på ett tillfälligt besök i Finland då han avled i tyfus.

Författare

Lars O Lagerqvist



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Två vol handl:ar efter S i ATA; hans saml av perga-mentfragment i GUB. - Brev från S i GUB (bl a ull W Berg), KB (bl a många till M Lagerberg), LUB (till J De la Gardie, Sven Nilsson o C J Tornberg), RA o i UUB (bl a till LF Rääf).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Blick på Sveriges mynt-och penningeväsende under de senaste 300 åren. Sthlm 1859. (N Marcus). [1], 53, [1] s. [Undert: A. W. S. Särtr ur: Svenska tidningen.] - Om koppar-myntningen i Sverige och dess utländska besittningar. Sthlm: Norstedt, 1863-64. I-II. I, Mynthistoria. 1863. x, 453 s, [1] pl-bl, tab. [Även utg som: KVAAH, d 23 = N F, d 3.] II, Myntbeskrifning. 1864. 59, [1] s. [Särtr ur: KVAAH, d 23 = N F, d 3, s [365]-423]. — Beskrifning öfver svenska kopparmynt och polletter. Sthlm: Norstedt, 1871-72. I-II. I, Kopparmynt. 1871. [4], 150, [1] s. II, Polletter. 1872. 263, [1] s. [För tillägg till cl II av denna se Tillägg till beskrifning öfver svenska polletter (1877), nedan under bidrag. Overs till franska 1871-72: Sthlm: Norstedt.] - Om myntorter, myntmästare och myntordningar i det nuvarande Sverige. Sthlm: Norstedt, 1874-75. I-II. ([4], 64 + [1], 30 s). [Särtr ur: Numismatiska meddelanden, 1, Sthlm 1874, s [l]-64; 2, Sthlm 1875, s [l]-30. D I av särtr innehåller rättelser som saknas i Numismatiska meddelanden.] - Förteckning öfver svenska myntförfattningar. Sthlm: Norstedt, 1876. [1], 85 s. [Särtr ur: Numismatiska meddelanden, 3, Sthlm 1876, s [l]-85.] - Om myntorter, myntmästare och myntordningar i Sveriges fordna Östersjöprovinser och tyska eröfringar. Sthlm: Norstedt, 1878. 71, [1] s, [1] pl-bl. [Särtr ur: Numismatiska meddelanden, 5, Sthlm 1878, s [3]-71, [1] pl-bl. Rättelser i 6/7, Sthlm 1880, s |145|-|146|.] - Strid och frid. Skaldestycke. Helsingborg 1879. (Jönsson). 14 s. [Pseud: A. W. Thesleff.] Tryckta arbeten (bidrag): Om lädermynten (Kongl. Vitterhets historie och antiqvitets akademiens månadsblad, årg 3, 1874, s 26-27). [Det ena av två bidrag, sign A. W. S., under denna rubr. Det andra bidraget (s 18-26) är skrivet av A Kurck. Följdskrift till S Nilsson, Om Nordens eeldste Mynt (Forhandlinger-ne ved de skandinaviske Naturforskeres lite Mode i Kjöbenhavn fra den 3die til den 9de Juli 1873, Khvn 1874, s 164-176).] - Om myntning af 30,000 daler kopparmynt 1613 (Numismatiska meddelanden, 1, Sthlm 1874, s 65-67). [Undert: A. W. S.] - "Numisma-tique Linnéenne" (Ibid, s 74-75). [Undert: A. W. S.] - Om Riksdalernamnets uppkomst i Sverige (Ibid, 2, Sthlm 1875, s 31-34). [Undert: A. W. S.] - Plåtmynt-ning af metallkanoner från Amiralitetet i Carlskrona åren 1715 och 1716 (Ibid, s 35-37). [Undert: A. W. S.] - Myntauktionen i Wien under november 1874 (Ibid, s 69-70). [Undert: A. W. S.] - Om Gotlands jordfynd och i Visby slagna mynt (Svenska fornminnesföreningens tidskrift, bd 2, 1873/74, Sthlm 1875, s [158]-164). - [Förord] (M M Dodge, SilfVerskrid-skorna ... Sthlm 1876). [Ej sett. I 2. uppl 1899 med rubr: Förord till första upplagan o undert Ofversät-taren, där det omfattar 2 opag sidor före bokens paginering. Även övers av A W S, se nedan.] - Om svenska mynt för ön S. Barthelemy (Numismatiska meddelanden, 3, Sthlm 1876, s 86-87). [Undert: A. W. S.] - Numismatisk återblick (Ibid, s 92-95). [Undert: A. W. S.] - Tillägg till beskrifning öfver svenska polletter (Ibid, 4, Sthlm 1877, s [l]-75). [Tillägg till: Beskrifning öfver svenska kopparmynt och poletter. II (1872), se ovan under egna verk. Även utg som särtr (ej granskat): Sthlm 1877 (Centraltr).] - Om Sigismunds treöre af år 1593 (Ibid, s 76). [Undert: A. W. S.] - Numismatisk återblick (Ibid, s 84-86). [Undert: A. W. S.] - I Göteborg slagna mynt samt dit hänförliga medaljer. Historisk öfversigt (Göteborgs kongl. vetenskaps- och vitterhetssamhälles handlingar, N F, h 16, Gbg 1878, [3]; 10 s). [Även utg som särtr: Gbg: D F Bonnier, 1878.] - Numismatisk återblick (Ibid, 5, Sthlm 1878, s 87). [Undert: A. W. S.] - Medarb i NF (bd 1, 1876 o bd 3, 1880). Utgivit: Sveriges ridderskaps och adels wapenbok. [Bd 1, nytt titelbl:] Svenska grefliga och friherrliga ätters vapen, i enlighet med å riddarhuset befintliga vapenplåtar. Sthlm: Lewertin & Sjöstedt, [1857-]1865. 11, [1] s, [36], [68] pl-bl, färgill. [Bd 1 omfattar serie 1, GrefVar o serie 2, Friherrar. Pl är tryckta i Diissel-dorf. Serie 3, Adelsmän är utg av C A Klingspor, se SBL bd21,s334.] Översättning: M M Dodge, Silfverskridskorna. En berättelse från Holland. Efter P J Stahls franska bearb. Fri öfversättning. Sthlm: Seligmann, 1876. 187 s. [2. uppl 1899: Sthlm: Geber, [4], 188 s, [4] pl-bl, ill. 3., omarb uppl 1917 av M L Gagner: [4], 164 s, [4] pl-bl. 4. uppl 1923: 106 s, [4] pl-bl, ill. Även med förord av A W S se ovan under bidrag.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Wedbergs klippsaml, ATA, förvarad i Myntkabinettet. Stiernstedtska släktfören:s arkiv, vol 2:8 o 2:35, förvarat i RA (2007).

Förteckn öfver Antellska myntsamkens i Hfors sv mynt, 1 (1908); O Heilborn, Beskrifn öfver frih A W S:s sv myntkabinett (Numismat meddel, 6-7, 1880); [O Heilborn o H Bukowski,] Beskrifn öfver framlidne frih AW S norska o danska myntkabinett (1881); B E Hyckert, Sveriges o sv konungahusets minnespenningar...efter 1874...(Numismat meddel, 13, 1892); T Högberg, Sv numismatiker under fyra sekler (1961); L O Lagerqvist, Från Snoilsky till Stiernstedt till Antell: megasamkars öden (Scripta varia numis-madco Tuuka Talvio sexagenario dedicata, 2008); W Lagus, Numismatanteckmar, 1:2 (1888); NLRasmusson, Medaljer o jetoner slagna av VHAA 1753-1986 (2. uppl, 1992); C Snoilsky, Ett sv myntkabinett sam-ladt o beskrifvet (1873); dens, Carl Snoilskys o G E Klemmings brefväxl, ed R G:son Berg (1919); Carl Snoilsky: skalden som samlade mynt o böcker, ed Sv numismat fören (2004); SMoK; A W S (SAT 1880, nr 3); J Stiernstedt, Släkten S (Släktkrönika, edj Stiernstedt o H Thesleff, 1997); G Sundberg, Till frågan om hjärtskölden på 1870-talets sv mynt (Nord numismat årsskr 1963); dens, Till frågan om hjärtskölden på 1870-talets sv mynt (Myntkontakt 1979); I Wiséhn, Ordföranden i Sv numismat fören 1873-1998 (Sv numismat tidskr 1998).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
August W Stiernstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars O Lagerqvist), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20167
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
August W Stiernstedt, urn:sbl:20167, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars O Lagerqvist), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se