Philip Johan von Strahlenberg. Självporträtt på karta. Utländska kartor, R yssland, Generalkartor 31:3, KrA. Foto Bertil Olofsson KrA.

Philip Johan Strahlenberg, von (Tabbert)

Född:1677 – Tyskland (i Stralsund)
Död:1747-09-02 – Halmstad stad, Hallands län

Arméofficer, Kartograf, Reseskildrare


Band 33 (2007-2011), sida 614.

Meriter

von Strahlenberg (före 1723 Tabbert), Philip Johan, dp 6 okt 1677 i Stralsund, S:t Nikolai, d 2 sept 1747 i Halmstad. Föräldrar: lanträntmästaren Christian Tabbert o Maria Eleonora Klinckow. Volontär vid Peter Mackliers (bd 24, s 631) reg i Stralsund 94, korpral 94, förare där 95, underkonduktör vid Fortifik i Stralsund o Wismar 29 jan 96–4 juni 01, reg:kvartermästare vid Södermanlands reg 14 jan (fullm 25 april) 01, sekundkapten 4 mars 03, premiärkapten där 31 jan (fullm 9 okt) 06, adl 31 jan 07 (introd 19), i rysk fångenskap 09, överstelöjtn:s karaktär 26 juni 22 (fullm 22 aug 23), hemkom o återinsattes i sin kaptensbeställn aug 23, avsked 39, kommendant på Karlshamns skans 4 mars 40, major vid Södermanlands reg 28 juli 46. Förf, kartograf. – Ogift.

Biografi

Tillsammans med sin yngre bror Peter Sigfrid deltog S som fortifikationsingenjör i polska kriget. Vid slaget i Fraustadt (Wschowa) 1706 utmärkte han sig som signalist. De två bröderna följde med den sv hären in i ryska kriget och var med om slagen vid Holovczyn 1708 och Poltava 1709. De räddade sig därifrån och följde med den decimerade armén mot Bender. Under befäl av Axel Gyllenkrok (bd 17) företogs en rekognoscering i Valakiet varvid S togs till fånga vid Suczawa. Han skall då ha förlorat kontakten med brodern, rott tillbaka på en ekstock och tagits av ryssarna – en anekdot som upprepats i de flesta biografiska sammanhang. Men brodern hade räddat sig och följt med kungen till Bender.

Gyllenkrok med sin trupp gav sig fången den 24 sept 1709 i Czernowice vid floden Prut. Med dem fördes S först till Moskva och sedan till Klinov (Vjatka, nuv Kirov), som blivit en knutpunkt för flera kontingenter av karolinska krigsfångar från södra Ryssland inför marschen österut till Tobolsk. Bland dem träffade S kapten Curt v Wreech som han kände från polska kriget. Wreech skrev senare, att S i fångenskapen förde med sig skrifter av pietisterna Johann Arndt och rektorn August Francke i Halle, vilka han fick låna. S var strängt gudfruktig och introducerade Wreech i pietismens pedagogiska tankar. I början av juni 1711 bröt kolonnen med de båda upp från Klinov och i slutet av aug anlände de till Tobolsk, residensstad för den sibiriske guvernören och metropoliten.

I likhet med flera av medfångarna blev S intresserad av den omgivande befolkningens seder och bruk. Då han i första hand var språkman, började han skriva ned ord från de olika dialekter och språk han hörde, jämförde dem och skapade så småningom en ”Tabula polyglotta”. Hans uppgift underlättades av att han i Tobolsk hade möjlighet att träffa många resenärer som rest dit i tjänsteeller handelsärenden från Buchara, Tasjkent och länder i öster, bort mot Kina, Japan och Kamtjatka.

Till en början kan S ha skissat på en karta över utbredningen av vissa språk men han bestämde sig snart för att åstadkomma en mera omfattande kartläggning över hela Sibirien eller Tatarriket. Flera av officerarna hade redan 1711, när de förflyttades från Moskva, annoterat läge, avstånd och riktning längs marschrutterna. S började 1713 att samla ihop även kamraternas utkast och bad dem rita kartor åt honom när de sänts ut i något uppdrag, och fick efter något år tillräckligt med material för en översiktskarta. I maj 1715 bröt en brand ut i staden. S packade ned alla papper och kartan i en resväska, som kastades ut genom fönstret innan huset brann ned. Väskan blev emellertid stulen.

Branden hade det goda med sig att lokalbefolkningen blev mindre misstrogen mot de hjälpsamma främlingarna. S, som skaffat häst, kunde nu fråga efter vägen utan att man trodde att han skulle fly. Under guvernören furst Gagarins tid hade karolinerna också en viss möjlighet att hälsa på kamrater på andra orter.

S:s sysselsättning hade blivit så väl känd bland karolinerna att han uppmuntrades att fortsätta med karteringen. Han var medveten om att han inte ägde konstnärligt handlag. Som assistent hade han därför städslat stockholmaren Johan Anton Matern (bd 25, s 242). Denne hade utmärkt sig genom sina kartor över Polen, Samogitien och Litauen. Nu kom han att tillsammans med S rekognoscera omgivningen och göra astronomiska ortsbestämningar genom att med astrolabium ta polhöjden och registrera ekliptikans lutning. De båda karterade i oländig terräng, for upp- och nedströms, delvis med hundar och renar. Under en period fick Matern permission för att resa till Tomsk, där han hämtade information från den karolinska kolonin.

Den sv staben i Moskva hade 1715 sett till att S erhållit ett exemplar av holländaren Nicolaas Witsens Asienkarta från 1687 som underlag för sitt arbete. Furst Gagarin hade hittills låtit honom få hålla på med kartritandet men den 14 aug 1717 beslagtogs en nyritad karta och fyra dagar senare publicerade Gagarin – som hamnat i onåd – ”order för oss svenska fångar i Tobolsk, att ingen skulle understå sig att göra någon landkarta” (L Kaggs dagbok). Denna gång hade S försiktigtvis sparat koncept och skisser och kunde åstadkomma en ny karta, som i hemlighet skickades till sekreteraren i Moskva Josias Cederhielm (bd 8). Denne skickade den 21 febr 1719 ett brev till karolinernas välgörare A Francke i Halle där han berättade om kartan och den ortnamnsförteckning som S höll på med. Han hoppades få ett förskott om 200 dukater, eftersom S sagt sig vilja sälja kartan. På något sätt kom den till den produktive kartförläggaren Johann Baptist Homanns i Nürnberg kännedom.

I dec 1719 anlände Daniel Gottlieb Messerschmidt till Tobolsk för att på tsar Peters uppdrag företa en upptäcktsresa genom Sibirien. S utsågs till dennes följeslagare på resan österut, vilket han senare kom att se som sitt livs lyckträff. Expeditionen lämnade Tobolsk för att via Tara, Tomsk och Abakan nå floden Jenisej. Under resan mötte S geodeter som parvis sänts ut av den ryske kartografen Ivan Kirilov, som hade tsarens uppdrag att leda Rysslands kartläggning. Redan tidigare hade S haft kontakt med flera ryska geodeter och kontrollerat sina egna med kvadrant uppmätta astronomiska data med deras notiser kring olika vägsträckor. Han hade också lärt känna Semjon U Remezov som i sin egenskap av lantmätare och uppbördsman av skatt kände Sibirien bättre än någon annan. S kunde utifrån detta jämföra ryssarnas kartografiska lokalkännedom mot Messerschmidts.

I Krasnojarsk fick S veta att fred slutits och att han nu kunde återvända hem. I maj 1722 tog han ett utdraget farväl av Messerschmidt. Under två dagars regn på oplöjd väg följde denne med S och den unge finländske tecknaren Carl Schulman till floden Kemtjug. Där byggde de ett par flottar med vilka de på skilda vägar skulle ta sig vidare. S och Schulman nådde så småningom floden Ob, där andra krigsfångar som kom från Tomsk anslöt sig. Efter uppehåll i Tobolsk anlände S i början av 1723 till Moskva.

I Moskva fick S se den karta som han 1718 lämnat i Cederhielms förvar men nu knappast kände igen som sin egen. Eftersom S hade ont om pengar, sålde han kartan för 100 dukater till köpmannen Peter Müller. Medan han var kvar i Moskva, ritade S en ny karta som han själv gav till tsar Peter, som då skulle ha erbjudit honom att gå i rysk tjänst och leda den ryska kartläggningen. Kartan fanns 1725 registrerad i ryska vetenskapsakademien men hade 1748 gått förlorad.

När S lämnat Ryssland och i aug 1723 kommit till Sthlm, slutade han att kalla sig Tabbert och började använda adelsnamnet i tysk språkform: von Strahlenberg. Han ville så snart som möjligt publicera kartan över det Stora tatarriket med förklarande texter och hoppades att Müller skulle bekosta det, men så blev det ej. S erbjöd istället via annons subskription på kartan som han ansåg innehöll helt nytt material över Sibirien. Subskriptionerna blev dock få.

Samtidigt som S envetet och rastlöst jagade subskribenter sökte han inhämta nya upplysningar till kartan och boken. Han fick ett exemplar av Guillaume Delisles karta över Ryssland 1723 och boken Histoire de Timur-bec (1722), skriven av den franske arabisten François Pétis de la Croix, som ritat en karta över Kaspiska Havet. Ifrån båda författarna hämtade S detaljer som han ville foga in på sin karta. Han drog sig inte heller för att utverka permission åt Matern, så att denne skulle kunna komma från Oxdjupet till Stockholm och rita in de nya uppgifterna på kartan. Allt av historiskt och etnografiskt värde i det han läste, infogade S i sitt eget verk som växte i omfång.

Ifrån sitt officersboställe Torsberga, sydost om Eskilstuna, skrev S brev till orientalister och lärda män med ryska intressen i Sverige och utomlands. Han lade fram sina idéer och jämförelser kring olika språk och slutade breven med en önskan, att mottagaren i sin bekantskapskrets skulle sprida information om hans arbete, så att det kunde tryckas. 1726 lyckas han också utverka tryckning av ett mindre häfte Vorbericht eines zum Druck verfertigten Werkes von der grossen Tatarey und dem Königreiche Siberien.

Bland dem som svarat på S:s annonser befann sig Johann Leonhard Frisch, rektor för Berlins gymnasium vars son Philipp Jacob hade som bisyssla vid sidan av sitt yrke som jurist att gravera kartor och illustrationer. S tog tacksamt emot denna lösning. Sonen kom således att i Berlin gravera kartan på två kopparplåtar (nu förvarade i LSB) och framställa den, dels på tjockt Regal-papper, dels på ”skrivpapper”. De senare skulle tillsammans med Schulmans graverade illustrationer kunna bifogas den tryckta historiken, medan kartan på tjockt papper såldes för 1 dukat. När historiken kom ut i engelsk översättning 1736, var kartan omgraverad av R W Steale i ett något förminskat format. 1732 hade kartan graverats av J Keyser och givits ut av Isaak Tirion i Amsterdam.

Messerschmidt hade under de gångna åren inte hört av sig. S trodde att han dött borta i Sibirien och kände sig därför fri att publicera sina anteckningar. Det visade sig dock att Messerschmidt i sept 1727 återkommit till S:t Petersburg, där hade han blivit tvungen att lämna ifrån sig sina samlingar och manuskript (däribland S:s ”originalkarta” tillsammans med många kartskisser) till ryska vetenskapsakademien, där de fortfarande förvaras. När han fick kännedom om vad S i sin envishet fått publicerat, tog han illa vid sig.

S:s historik trycktes 1730 i Leipzig av boktryckaren Christian Friedrich Gessner. S vistades då i staden, där han bodde hos orientalisten Georg Jacob Kehr. Medan han var kvar i Leipzig, skrev han i jan 1731 till Sveriges sändebud i Amsterdam och berättade, att hans bok och karta nu publicerats och fanns till salu hos Gessner. Han meddelade samtidigt att han höll på med en andra del, som skulle ge mer information om tatarerna, mongoler, tanguter, kalmucker, missionärers resor förutom hans egna upplevelser i Sibirien. Denna andra del kom aldrig att publiceras, men den första delen översattes som nämnts till engelska 1736, och publicerades i förkortat skick på franska 1757 och på spanska 1780. På ryska kom den inte ut förrän 1985–86.

Den rastlöse S begärde 1736 permission för tre år för att i utlandet få studera tatariska, kinesiska, kalmuckiska m fl orientaliska språk. Det är osäkert om han verkligen genomförde denna resa till S:t Petersburg, men i okt s å gjordes husesyn på Torsberga inför hans ”snara föreliggande resa”. Den 10 juli 1737 brann huset ned till grunden. S ersattes med spannmål men inget sägs om hans böcker och handlingar. S blev i mars 1740 kommendant vid Karlshamns kastell, men redan följande månad sökte han transport till Bohus slotts kommendantskap, eftersom den ringa lönen i Karlshamn inte kunde göra honom fri, då han var ”uti ett gäldbundet tillstånd invecklad”. Denna bön blev inte beviljad och sju år senare avled han hos sin svägerska på Fröllinge gård i Halland. Han är begravd på Getinge kyrkogård.

S:s karta från 1730 blev snart ersatt av bättre ryska kartor. Först 1872 väckte den intresse igen, när en fotolitografisk kopia ställdes ut i Moskva, och Sven Hedin (bd 18) kom att studera den noga. S:s bok med dess språkliga idéer har kommit att bli alltmer studerad och hans verk om de ural-altaiska språken har ansetts vara ett pionjärarbete.

Författare

Ulla Ehrensvärd



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Ms (rysk övers av S:s Das nordund ostliche Teil von Europa und Asia…) i UUB. – Brev från S i LSB (till E Benzelius d y).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Vorbericht eines zum Druck verfertigten Werckes von der grossen Tatarey und dem Königreiche Siberien, mit einem Anhang von Grosz-Ruszland. Worinnen von dem Autore die Einrichtung und vornehmsten Contenta desselben, vorgetragen werden. Sthlm 1726. (Schneider). 48 s. 4:o. [Undert (s 32).] – Das nordund ostliche Theil von Europa und Asia, in so weit solches das gantze ruszische Reich mit Siberien und der grossen Tatarey in sich begreiffet, in einer historisch-geographischen Beschreibung der alten und neuern Zeiten, und vielen andern unbekannten Nachrichten vorgestellet, nebst einer noch niemahls ans Licht gegebenen Tabula polyglotta von zwey und dreyszigerley Arten tatarischer Völcker Sprachen und einem kalmuckischen Vocabulario, sonderlich aber einer grossen richtigen Land-Charte von den benannten Ländern und andern verschiedenen Kupfferstichen, so die asiatischscythische Antiqvität betreffen; bey Gelegenheit der schwedischen Kriegs-Gefangenschafft in Ruszland, aus eigener sorgfältigen Erkundigung, auf denen verstatteten weiten Reisen zusammen gebracht und ausgefertiget. Sthlm: Förf, 1730 [eller 1736]. [26], 438, [15] s, 10 pl-bl (varav 5 vikta), 1 karta (vikt), 1 tabell (vikt). 4:o. [Annan emission: Historie der Reisen in Rußland, Siberien und der Grossen Tatarey. Mit einer Landcharte und Kupferstichen, welche die Geographie und Antiquität erläutern. Verrichtet und gesammlet von P J v S, Leipzig: Kiesewetter, 1730 [eller 1736]. Ny utg 1975: Das nordund ostliche Theil von Europa und Asia, With an introduction by J R Krueger, Szeged: Univ Attila József, [42], 438 s, ill, (Studia Uralo-Altaica, 8). Övers till engelska 1736 (An historico-geographical description of the north and eastern part of Europe and Asia ... London: Innys and Manby; ny utg 1738: London: Brotherton m fl; ny utg 1970: Russia, Siberia and Great Tartary – faks av utg 1738), franska 1757, spanska 1780, ryska 1985– 86.] – Nova descriptio geographica Tattariæ magnæ. Tam orientalis quam occidentalis in particularibus et generalibus territoriis una cum delineatione totius Imperii Russici imprimis Sibiriæ accurate ostensa. U o u å [Sthlm 1730.] 1 karta på 2 ark: kopparstick; 68 x 101 cm. [Utg tills med Das nordund ostliche Theil von Europa und Asia … Nya utg 1870 o 1991: Karta över Tatariet och Sibirien (Sthlm: Gotab [utg av Krigsarkivet]; kartan något förminskad; med textbil (8 s) av A Åberg).]

Tryckta arbeten (bidrag): Ein Brief Ph. Joh. von Strahlenberg’s. Herausgegeben von B Cordt (Festschrift bei der Kaiserlichen Universität Dorpat bestehenden Gelehrten estnischen Gesellschaft zur Feier ihres fünfzigjährigen Bestehens, Dorpat 1888, (Laakmann), (Verhandlungen der Gelehrten estnischen Gesellschaft zu Dorpat, Bd 13, 1888), s 409–421). [Brevet ställt till J L Frisch och daterat 12 mars 1725. Det återges på s 414–420.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Hollandica, vol 794; Militaria, vol 1182; Bibliographica, vol 13, allt i RA. Södermanlands reg:s arkiv (reg:chefsexp, utgående skriv:er, B 12, ink skriv:er, E 1, vol 6–7; reg:skrivarkontoret, husesynsprot [Torsberga], ser E 3, vol 5–6; Öster Rekarne kompani, förslags-, ordero rapportjournal, F 1, vol 2–3), KrA. Rådhusrättens i Karlshamn arkiv, F II a:30, LLA. Landskansliet i Södermanlands län, E V 21 (handl:ar ang husesyner å militärboställen 1740–48), ULA. Stralenberg: sköldebrev, stamtavla; N W Marks v Würtenbergs geneal:er, båda i RHA. A Strindberg, diverse anteckn:ar, 9, i Avd för vetenskapshist, VA. Brev till Eric Benzelius d y, vol 7–9, LSB. Bücherkommission Ti. XLVI (F) Nr 460 (C F Gessner; Ref Dr A Müller), i Stadtarchiv, Leipzig. Stadtarchiv, Stralsund (Tabbert). Brev till G S Bayer, ref T Bazarova, SPbII RAN, Arkhiv instituta istorii rossijskoj akademii nauk, S:t Petersburg, hos förf.

Acta literaria Sveciæ: anno MDCCXXIII (Nova literaria Stockholmia) (1723), s 451; Acta literaria Sveciæ, ed Upsaliæ (1723), s 397; L S Bagrow, A history of russian cartography up to 1800 (1975); J Bell, Travels from St Petersburg in Russia, to diverse ports of Asia, vol 1 (1763); W A Berendsohn, The oriental studies of August Strindberg (1849–1912) (Central Asian Collectanea, 5, 1960); dens, Strindbergs östasiatiska studier (Samf Örebro stadso länsbibl:s vänner, meddel 27, 1959); Bibliothèque germanique ou histoire litteraire de l’Allemagne, de la Suisse, et des Pays du Nord, T 18 (1730), s 218; Biographiskt lexicon öfver namnkunnige sv män, 16 (1849); E Bratt, Karolinen S o hans sibiriska karta (Armémuseum, meddel 27, 1966); G F Bykonja, Neizvestnaja karta Srednej Sibiri F I Stralenberga (Izvestija vsesojuznogo Geografičeskogo obščestva, 105, 1973); B Cordt, Ein Brief S’s (Verhandlungen der Gelehrten Estnischen Gesellschaft zu Dorpat, 13, 1888); C Davidsson, Ein unbeachtetes karolinisches Reisetagebuch aus Sibirien [P Schönström] (Studia slavica Gunnaro Gunnarsson sexagenario dedicata, 1960); U Ehrensvärd, bearb. H T Porada, S:s Sibirienkarte in 1730 (Cartographica Helvetica 2010); B A Ennes, Biogr minnen af Konung Carl XII:s krigare (1818); Fortifik, 6 (1919); O Glaubrecht, Die sibirische Schule (1855); A Grape, Ihreska handskr:saml:en, 1 (1949); C Hallendorff, Peter Schönström o S:s karta (Ymer 1925); S Hedin, Southern Tibet, 1 (1917) o 7 (1922); K Hult, En karolin [P Schönström] (Julbok för Västerås stift 1907); A Hämäläinen, Nachrichten der nach Sibirien verschickten Offiziere Karls XII über die finnisch-ugrischen Völker (Journal de la Société finno-ougrienne, 49:4, 1937–38); G Jarring, S:s kalmuck-mongoliska ordlista 1730 (VHAAÅ 1974); dens, S in Schwedischer Literatur und Wissenschaft: Eine bio-bibliographische Ûbersicht (Ural-Altaische Jahrbücher, bd 48, 1976); dens, Das Schicksal der Zentralasiatischen Wissenschaftlichen Erbschaft von S (Central Asiatic Journal, vol 21, 1977); dens, Språkforskaren o orientalisten S (Halland 1977); dens, Erwin Petrovitj Zinner om de karolinska krigsfångarnas insatser för utforskandet av Sibirien: inledn o översättn (KFÅ 1979–80); dens, När sv fångar lärde ryssarna bergsbruk (SvD 29 maj 1987); Leonhard Kaggs dagbok 1698–1722 (HH, 24, 1912); P F Katanov, Šved Filippi Iogann Stralenberg i trud ego s Rossii i Sibiri (Izd Obšč archeologii, istorii i .fii, T 19:2, 1903); J Krueger, The kalmyk-mongolian vocabulary in S’s geography of 1730 (1975); J Küttner, V N Tatiščevs mission i Sverige 1724–1726 (Lychnos 1990); K K:son Leijonhufvud, K Södermanlands reg:s hist, 3 (1919); B Loman, Officersbostället o soldattorpen (Stenkvista: en socken i Sörmland, 1967); D G Messerschmidt, Forschungsreise durch Sibirien 1720–1727, T 1–4 (1962–68); A Molin, Berättelse om de i Stora Tartariet boende Tartarer, som träffats längst nordost i Asien … 1725, ed A Strindberg (1880); G Montell, Karoliner o kineser (KFÅ 1943); G F Müller, Sammlung russischer Geschichte, 9 (1764), s 86f; [L Nordblom], Kort ber om Strahlenbergarnes härkomst o lefverne (Den Swenska Mercurius 1760: juni, s 273–277); M G Novljanskaja, Filipp Iogann Stralenberg. Ego raboty po issledovaniju Sibiri (1966, sv översättn utan noter o referenser 1968); Anders Pihlströms dagbok 1708–1723 (HH, 18:4, 1903); S Rune, ”Strindbergs asiatiska horisont”: en studie i August Strindbergs kartografiska forskn:ar (Lychnos 1975–76); H Sandblad, Philipp Johann v Strahlenberg (Halland 1977); Saur Allgemeines Künstlerlexikon, 45 (2005), s 263; P Schönström, En kort anledn till sv hist:ens förbättrande, ed L Hammarsköld (1816); Stockholmske Post-Tidn:ar 24 maj 1731, 13 aug o 22 okt 1733, 19 april 1736; A Strindberg, S o hans karta öfver Asien (Sv sällsk för antropologi o geografi, geografiska sektionens tidskr, 1:6, 1879); V N Tatiščev, Istorija rossiskaja, vol 7 (1968), s 45–49, 397–431; F C Weber, Das veränderte Russland (1721); T Westrin, Ett år i Sthlm: samtida anteckn:ar om turkiska sändebudet Mustafa agas vistelse i Sverige 1727–1728 (SSEÅ 1904), s 59; Vzaimodejstvie uralo-altajskich jazykov: jazyk i kul’tura; Materialy meždunarodnoj konferencii, posvjaščennoj 325 letiju so dnja roždenija Filippa Jochana Tabbert fon Stralenberga (1676–1747) i 175-letiju Avgusta Engel’brechta Al’kvista (1826–1887). Sost. A.P. Chuzangaj. Čeboksary: Čuvšskij god. inst. gumanitarnych nauk 2003; E Winter, Halle als Ausgangspunkt der deutschen Russlandskunde im 18. Jahrhundert (1953); C F v Wreech, Wahrhaffte und umständliche Historie von denen Schwedischen Gefangenen in Russland und Siberien (1728); A Åberg, Karolinerna o österlandet (1967).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Philip Johan Strahlenberg, von (Tabbert), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/20316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Ehrensvärd), hämtad 2018-11-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:20316
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Philip Johan Strahlenberg, von (Tabbert), urn:sbl:20316, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulla Ehrensvärd), hämtad 2018-11-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se