Nils Strömcrona Namnteckning på karta Sjökarteverket, hydr kartor, Litt IX, nr 2, KrA Foto Bertil Olofsson, KrA

Nils Strömcrona

Född:1664 – Marstrands stad, Västra Götalands län
Död:1740-01-21 – Karlskrona amiralitetsförsamling, Blekinge län

Sjöofficer, Kartograf


Band 34, sida 29.

Meriter

Strömcrona (före adl Ström), Nils, f 1664 i Marstrand, d 21, begr 30, jan 1740 i Karlskrona, Amiralitetsförs. Föräldrar: rådmannen Tormo Nielsen Ström o Margareta Matsdotter. Inskr vid univ i Khvn 82, vid LU 24 april 86, kurator vid Gbgs nation där 91–92, konduktör vid Styrmansskolan i Karlskrona 91 (tilltr 92), underlöjtn vid Amiralitetet 91, överlöjtn där 18 juli 96, styrmanskapten o lotsdir från 9 juli 97, kommenderad på flottan mot Danmark 00 o 11--12, kommendör 7 okt 17, adl 4 aug 27 (introd 27).

G 5 dec 1697 i Karlskrona, Amiralitetsförs, m Levina Christina Anckarstierna, f 1681 (Elgenstierna), d 1718 (begr 21 jan) i Karlskrona, Amiralitetsförs, dtr till amiralitetskapten Peter A o Anna Maria Mannerfeldt.

Biografi

S kom att göra en lång och framgångsrik karriär inom lots- och styrmansväsendet. Han innehade befattningen som lotsdirektör i mer än 40 år, men har framför allt gjort sig hågkommen för sina insatser för svensk sjökartering. De historiska källorna tillåter ingen enkel möjlighet att följa S:s liv och verksamhet. Han har inte efterlämnat något eget arkiv, och tycks inte heller ha varit invald i några akademier eller liknande, vars ledamöter annars ofta lämnat spår efter sig i detta värv, eller finns omtalade i minnestal. Han är svår att finna bland brevskrivare, i journaler och liknande material. Trots S:s ställning finns det alltså betydande luckor i den bild som kan ges av honom, och detta gäller såväl hans privatliv som yrkesutövning och karriär. Likaså är han svår att få en bild av som person.

S:s studier omfattade matematik, astronomi och geometri. Vid sidan av dessa ämnen utvecklade han även skicklighet i teckning och att sticka i koppar. Dessa kunskaper gjorde att han 1691 antogs som lärare i navigation vid den nyupprättade Styrmansskolan vid Amiralitetet i Karlskrona.

Att färdas över hav var i slutet av 1600-talet det snabbaste och smidigaste sättet att ta sig fram, men det var också förenat med risker då tillräcklig kunskap om farvattnen ofta saknades. Existerande sjökort innehöll felaktigheter och stora områden hade inte karterats alls. Lotsar och styrmän var därför av största vikt, men även här fanns brister. För att förbättra denna situation organiserades i mitten av 1680-talet styrmans- och lotsväsendet under en lotsdirektör. I detta ämbete ingick även att samla och upprätta sjökort. Arbetet leddes från styrmans- och lotsväsendets gemensamma expedition i Karlskrona, som gick under namnet Navigationskontoret.

Från 1687 innehades posten som lotsdirektör av Peter Gedda (bd 16), som för eftervärlden främst är känd som upphovsman till Sveriges första sjöatlas, General hydrographisk chart-book öfwer Östersiön och Katte-gatt (1695). Under Gedda kom S snart att avancera i både yrkesställning och militär grad. 1691 fick han den militära graden konduktör, vilket motsvarar en position mellan under- och överofficer, och då Gedda 1696 utsåg honom till sin ställföreträdare befordrades han till överlöjtnant. Vid Geddas död följande år utsågs S till hans efterträdare som lotsdirektör och fick den militära rangen styrmanskapten. Han gifte sig samma år med Levina Christina Anckarstierna; de fick tillsammans 15 barn.

I S:s åligganden ingick att ansvara för att flottan hade tillgång till kunniga styrmän, genomföra inspektioner av lotsar, utföra sjömätningar, låta märka upp farleder samt samla in och upprätta sjökort. Ofta utfördes dessa uppdrag i en och samma expedition. 1698 fick S således order om att företa en lotsinspektion i området mellan Landskrona och Marstrand, och samtidigt genomföra mätningar vid inlopp, grund och hamnar i syfte att förbättra Geddas kartor över denna kuststräcka. I början av 1699 lodade han upp och kartlade Karlskrona hamn. Under sommaren samma år företog han karteringsarbete och skrev därtill segelbeskrivningar över en rad ankarsättningar och hamnar på västkusten. I juli lodade han och korrigerade med hjälp av dessa mätningar Geddas sjökort över Gbgs skärgård.

Det intensiva karteringsarbete som kännetecknade S:s första år som lotsdirektör stannade av 1700, då Stora nordiska kriget bröt ut. Dels måste flottans resurser i form av fartyg och manskap nu koncentreras på kriget, dels tillät statens kassa inte nya omfattande sjökortsprojekt. Ett visst karteringsarbete var dock påkallat av kriget. När den svenska flottan, med sina för tiden mycket stora fartyg, skulle förflytta sig räckte ofta inte redan existerande sjökort till. I stället för att Navigationskontoret, som tidigare, kunde nyttja flottans fartyg för att bedriva sjömätningar, innebar kriget att förhållandet nu blev det omvända: många av landets sjökarterare kom att beordras till flottan och därifrån utföra sitt arbete.

Inför anfallet mot Danmark 1700 behövde farleden genom Öresund lodas och kartläggas, varför S kommenderades till flaggskeppet Konung Karl. Han uppmätte då vad som troligtvis var Flintrännan, vilken löper genom Öresund. Därefter kom han att delta i landstigningen på Själland. Ytterligare en period då S tycks ha varit i tjänst på örlogsflottan var 1711–12.

I övrigt förefaller S att under krigsåren i hög grad ha ägnat sig åt lotsväsendet. Konsekvenserna av bristerna på detta område blev nu än mer påtagliga. 1702 gjorde han en inspektionsresa till västkusten och upprättade där en rad nya lotsplatser. Året därpå gjordes motsvarande resa längs ostkusten. 1705 beordrades S till Gbg i lotsärenden. 1718 fick han medel att genomföra en lotsinspektion på sträckan Karlskrona–Sthlm. Några sjökort som bevarats till eftervärlden visar dock att han i viss mån även kunde ägna sig åt denna verksamhet. S upprättade t ex ett sjökort 1709 över Karlskronas inlopp, men det är oklart huruvida detta föregicks av mätningar eller om han i stället utgick från tidigare lodningar och kartor. Ytterligare ett sjökort över Karlskrona, signerat S, gjordes 1721. Under kriget upphöjdes S till kommendörs rang.

I och med det nya geopolitiska läge som uppstod efter fredsslutet, då Ryssland trädde fram som Östersjöns nya stormakt, blev behovet av kunskap om i synnerhet de finska farvattnen särskilt påtagligt. Ytterligare en omständighet som innebar ett ökat behov av sjökort låg i den militärstrategiska utvecklingen: från inledningen av 1700-talet började en skärgårdsflotta att byggas upp, vilken ställde helt nya krav på lotsväsende och goda sjökort. Dessa förändringar kom att prägla S:s fortsatta arbete.

På senhösten 1722 reste S med tre styrmän till Finland med det trefaldiga uppdraget att bistå i arbetet med att finna bästa stället för den nya staden och fästningen Fredrikshamn, att organisera lotsväsendet på finska sidan av riket och att mäta upp och kartlägga farlederna i Finska viken och Bottenviken. I maj året därpå fick han tillgång till en brigantin (ett mindre, tvåmastat segelfartyg), åtföljd av tre slupar (små, enmastade kustfartyg), bemannade med ytterligare 15 styrmän, för att kunna fullfölja mätningsuppdraget.

Från maj till okt 1723 uppmätte S en betydande sträcka av Finlands södra kust; kvar från denna expedition finns i dag sjökort från bl a Fredrikshamns inlopp, Hfors, Hangöudd, Tvärminne, kustområdet Hangö–Pitkepas, skärgården utanför Porkala–Fredrikshamn och Kymmenegårds läns skärgård. Motsvarande arbete pågick 1724 i områdena kring Öregrund på den svenska sidan, kring Åbo och Nystad på den finska, samt i Sthlms norra och Ålands södra skärgård. Året därpå fortsatte S arbetet längs svenska kusten upp till Ratan, innan han i okt företog en lotsinspektion längs sträckan Sthlm–Karlskrona. 1727 genomförde S en expedition i Ålands norra skärgård och längs finska kusten upp till Vasa. På hösten samma år, kort efter det att han blivit adlad, presenterade S sina kartarbeten över Finska viken och Bottniska viken för K M:t, som tilldelade honom medel för tryckning av dessa.

S genomförde 1732 en expedition till Gotland, än en gång med det dubbla syftet att bygga upp lotsväsendet och upprätta kartor. Resultatet blev en generalkarta över ön samt elva hamnkartor. 1734 utfördes motsvarande arbete i Kalmarsund och i skärgårdarna i Småland, Östergötland och Södermanland. Därefter förefaller S inte ha genomfört några fler expeditioner. Under åren 1734–37 färdigställde dock S en atlas, som gavs ut av Amiralitetet och bestod av tio kartor över de svenska, finska, danska och pommerska kusterna, samt ett antal mindre specialkartor över hamnar i dessa områden och över Gotlands hamnar.

Under S:s mångåriga ledning av lots- och styrmansväsendet i Sverige blev sjöfarten säkrare genom att lotsplatser upprättades och lotsar anställdes, samt att sjökort upprättades. Han gjorde en betydande insats genom att flera dittills omätta kuststräckor kartlades, vilket var fallet med t ex vattnen kring norra Åland och i Bottniska viken. S:s sjökort kom dock att innehålla betydande felaktigheter och det har även hävdats att utvecklingen av sjömätningsväsendet under hans tid i ledningen var mycket begränsad.

Bristerna i S:s sjökort har flera förklaringar. Gamla, felaktiga kartor användes som underlag för de nya och de geometriska korrigeringar som gjordes från dessa var inte tillräckliga. S tycks heller inte själv ha kartlagt de yttre skären, vilka var mycket bristfälligt återgivna på de äldre lantmäterikartorna. Utöver hamnar var det enbart befintliga farleder som lodades och latitudbestämmelserna blev ofta felaktiga på grund av bristfälliga mätinstrument. I de fall lodningar gjordes, skedde detta sällan på ett systematiskt sätt.

Författare

Maria Gussarsson Wijk



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar efter S (kartor) i Pappersbrevsaml:en, KO345, ViLA.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (bidrag): Sveriges sjökartor. 1539–1836 = Sea charts of Sweden. [Sammanställd av] A Hedin. Sthlm: M Ström, 2007. 263, [1] s, huvudsakligen kartor i färg + Bildkommentarer (4 s). Fol. [Faksimil av orginal från Krigsarkivet, Riksarkivet, Carolina Rediviva, Sjöfartsverket och Kungl. biblioteket. Med parallelltext på svenska och engelska. Ett dussintal kartor av S återges (s 68, 110, 121, 136–137, 140, 148–149, 208, 210–211, 221, 224–225, 232–233, 238–239), huvudsakligen över olika svenska hamnar. Kartorna är daterade 1699, 1709, 1725, 1732 och 1734. Ingen av kartorna återges i S:s atlas General och åtskillige speciale pass-chartor … (1739).]

Källor och litteratur

Källor o litt: H Börjesson, Biogr anteckn:ar om officerare vid örlogsflottan 1600–1699, otr ms, KrA.

S Carlsson, Ståndssamhälle o ståndspersoner 1700–1865 (1973); P Dahlgren o H Richter, Sveriges sjökarta (1944); U Ehrensvärd o H Frithz, Sveriges sjökarteväsende 1643–1993 (1993); S Grauers, Ätten Wachtmeister genom seklerna, 2 (1946); Gbgs eskader o örlogsstation 1523–1870 (1949); Hultmark; J Kleberg, Amiralitetskoll–Marinförvaltn:en: biogr anteckn:ar 1634–1934 (1934); Sv flottans hist, 2 (1945).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Strömcrona, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Gussarsson Wijk), hämtad 2019-03-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34600
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Strömcrona, urn:sbl:34600, Svenskt biografiskt lexikon (art av Maria Gussarsson Wijk), hämtad 2019-03-23.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se