Carl Gustaf Styffe. KB.

Carl Gustaf Styffe

Född:1817-03-28 – Tysslinge församling, Örebro län
Död:1908-03-20 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Bibliotekarie, Medeltidshistoriker


Band 34, sida 122.

Meriter

1 Styffe, Carl Gustaf, f 28 mars 1817 i Tysslinge, Ör, d 20 mars 1908 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: bruksförvaltaren Gustaf S o Elisabeth (Betty) Rebecca Malmström. Elev vid Skara h lärdomsskola o gymn 26–35, inskr vid UU 10 okt 35, Västgöta nations bibliotekarie 41–42, FK 14 dec 42, disp pro gradu 13 juni 45, mag 16 juni 45, allt vid UU, e o amanuens vid RA 25 juli 43, förste amanuens där 27 maj 53, amanuens i SkS 12 maj 46–53, vicebibliotekarie vid UUB 28 dec 58, bibliotekarie där 4 mars 63–16 maj 82. – LSkS 53, LVHAA 58, LVS 62, LVA 74. – Ogift.

Biografi

Uppväxten på Karlsfors alunbruk i Berg, Skar, där fadern var förvaltare, och skolgången i Skara gav S ett bestående intresse för Västergötland och för geografi och naturalhistoria, trots att de områdena inte skulle bli centrala i hans långa livsgärning. Med mycket vackra avgångsbetyg från gymnasiet kom han 1835 till Uppsala, där han knöt livslånga vänskapsband inom ett kotteri gamla djäknar lett av Gunnar Wennerberg. Han tog tidigt intryck av E G Geijers (bd 17) föreläsningar och den gryende källkritiska riktningen, som tydligt skulle prägla hans egna insatser. De kan vagt skönjas redan i den av S själv författade magisteravhandlingen 1845 om lantdagen i Malmö 1669, även om häftet är lika kort och blygsamt som flertalet av dåtidens dissertationer. S lade dock inte fram den för läromästaren Geijer, som vid den tiden sedan länge lämnat disputationsverksamheten. Som preses fungerade i stället den alltid välvillige J H Schröder (bd 31), med vilken S samarbetat vid excerptkontroller i RA. Dit hade han nämligen rekryterats som e o amanuens redan 1843 av Hans Järta (bd 20), som uppenbarligen betraktade S som en framtidsman.

S kom att ägna 15 år åt RA, vars bristfälliga lokaler i Sthlms slotts källare och i många delar illa ordnade skick satte medarbetarna på hårda prov. Det var mötet med det i sig rika men svåråtkomliga arkivmaterialet, som lade grunden för S:s framtida stora insatser som arkivforskare och urkundsutgivare. Inte bara förmågan att spåra och systematisera präglade honom tidigt. Han visade också i hög grad vad vi i dag kallar serviceanda genom att välvilligt hjälpa och handleda arkivforskare, ett drag som präglade honom livet ut. Bland de uppdrag S fick inom RA var en noggrann inventering av den oxenstiernska handskriftssamlingen på Tidö, som staten löste in. Intresset för Axel Oxenstierna bestod, men först efter pensioneringen kunde S inleda ett brett upplagt editionsarbete.

Med utgångspunkt i gjorda arkivfynd utgav S 1846 en historik över svenskt kanalbyggande fram till 1720-talet, som sex ynglingar i Uppsala med ett ark var använde som avhandlingar pro exercitio, bland dem Herman Rydin (bd 31). Andra dokument publicerade S vid några tillfällen i serien Handlingar rörande Skandinaviens historia, utgivna av SkS.

Sedan Hans Järta lämnat ledningen för RA och J J Nordström (bd 27) 1846 blivit hans efterträdare, förlorade S successivt sin gynnade ställning i verket och ansåg sig förbigången vid utnämningar. Det skulle emellertid dröja lång tid innan han tog steget fullt ut och sökte sig därifrån, kanske en följd av hans ”vestrogotiska senfärdighet och vanan att skrupulöst fundera över de allra obetydligaste och likgiltigaste småsaker” (Hildebrand, s 293). Den karakteristiken kontrasterar starkt mot omdömena om hans iver, skicklighet och fyndförmåga bland handskrifter och arkivalier.

Uppsala universitetsbibliotek skulle från 1858 under nära ett kvartssekel bli S:s andra och sista tjänsteställe. Efter komplicerade omröstningar och överklaganden kunde han då tillträda som vicebibliotekarie för att 1863 avancera till chefsposten, varifrån han pensionerades 1882. Det var främst genom insatserna för den stora och dittills i närmast oordnad form bevarade handskriftssamlingen, som han gjorde sig bemärkt. Vad han och andra forskare mötte, förefaller ha varit oändliga hyllplan fyllda med mängder av visserligen sammanhållna men ofullständigt beskrivna dokument och därtill hundratusentals lösa handlingar och brev, sällan med uppgift om sammanhang och proveniens. Endast en hängiven och i många ämnen grundlärd person som S vågade sig gripa systematiseringsverket an. Handskrifternas katalogisering följde i stort de normer han tillämpat och förnyat under sina år i RA. Själva förteckningen gjordes grovt ämnesuppdelad, och materialet beskrevs sällan detaljerat på individuell dokumentnivå. Däremot får man i efterhand intrycket att S läst eller åtminstone ögnat alla de oräkneliga handlingarna, eftersom det parallellt upprättades ett person- och ämnesindex på lösa lappar, ordnade i kapslar. Detta index har kontinuerligt fullföljts och är en ovärderlig ingång till denna den största handskriftssamlingen i svenska bibliotek. Den väldiga mängden brev ordnades efter mottagare med ett särskilt avsändarindex.

Boksamlingarna ägnade S inte lika stort intresse, även om de oavbrutet växte genom svenskt plikttryck, donationer, byten och ett sparsmakat men forskningsbefordrande köpförvärv. Först mot slutet av S:s tid ökades efter 30 år riksdagens inköpsanslag med en tredubbling, låt vara till fortfarande blygsamma 15 000 kr. En av alla tiders största donationer till biblioteket skedde under perioden. Den märklige storsamlaren, garvaråldermannen Jacob Westin i Sthlm, beslöt att gynna Uppsala framför KB, med vars chef Gustaf Klemming (bd 21) han kommit i delo. Samlingen med sina över 22 000 tryck, handskrifter, kartor och bilder innehöll många rariteter; universitetet visade sin uppskattning genom att göra Westin till hedersdoktor vid jubelpromotionen 1877. Bland andra viktiga handskriftsdonationer kan nämnas den Gyllenborgska samlingen 1869 från Ihres Ekebyhov.

Liksom bibliotekschefer i alla tider brottades även S med lokalproblem. Den imposanta byggnaden Carolina Redivivas övre hälft var fortfarande under hans tid upptagen av universitetets stora festsal. Först på 1880-talet, sedan det nya universitetshuset i Uppsala med stor aula började byggas, blev det möjligt att planera för att de växande bibliotekssamlingarna skulle kunna ta nya utrymmen av Carolina i anspråk. En märkligt sen indragning av vatten och värme skedde 1877, vilket starkt förbättrade arbetsmöjligheterna i boksalar och magasin.

Trots S:s långa tjänstgöring som chef har han förblivit relativt anonym i den långa raden av Uppsalabibliotekets ledare. Hans omedelbara företrädare, Carl Johan Fant (bd 15), satt på posten endast kort tid, sedan han 25 år varit andreman under den färgstarke Schröder. Hans efterträdare var bibliotekets kraftfulle nyordnare Claes Annerstedt (bd 2). Mellan två sådana personligheter som Schröder och Annerstedt, aktiva och utåtriktade, är det lätt att en kammarlärd som S kommer i skuggan. Ett försök 1874 att efterträda Nordström som riksarkivarie lyckades inte, trots att S hade många förespråkare bland historiska forskare. I samband med den konkurrensen publicerade S en framåtblickande programskrift om arkiv och arkivväsende (Om svenska statsarkiverna, Sv tidskr för politik, ekonomi o litt 1874). Flera av hans förslag skulle långsamt komma att genomföras av andra arkivledare.

Som biblioteksman framstår S som något blek i jämförelse med mera färgstarka såväl föregångare som efterföljare och hans historieforskning ansågs länge inte nå samma höjder som de t ex vännen och kusinen Carl Gustaf Malmström (bd 25) eller den vetenskaplige skyddslingen Hans Forssell (bd 16) uppnådde. I själva verket introducerade S något av en ny metod inom det medeltidshistoriska forskningsfältet. Med utgångspunkt i för honom tillgängliga och med händelserna samtida källor utvecklade han en tidig form av källkritik. Ett resultat av detta angreppssätt var att han i sin utredning 1864 om grundregalernas uppkomst och tillämpning kunde visa att 1282 års riksdagsbeslut på Helgeandsholmen var en förfalskning från sent 1500-tal. S:s inventeringsresor till utländska arkiv kan ses som en del av det källkritiska projektet. Jakten på originalhandlingar stod i centrum. I hans skrivande förblev dock beroendet av läraren Geijers inte helt objektiverade historiesyn märkbar, t ex i framhävandet av de anti-unionella och allmogedemokratiska dragen i svensk senmedeltida historia, samt i analogi med detta i kritiken av en unionsvänlig världslig och kyrklig aristokrati. S tog följdriktigt avstånd från mycket i Anders Fryxells (bd 16) historiska metod.

S sammanfattade inte sin forskarmöda om den svenska medeltidshistorien i något separat verk. I stället publicerade han mycket omfattande kommentarer till de källor som presenterades i urkundsutgåvan Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver (1–5, 1859–84). Samlade i inledningen till vart och ett av dessa fem band, som ett slags förord, finns en svensk rikshistoria för medeltidens 150 sista år, som sammanlagt omfattar ca 1 000 boksidor.

Som flitig resenär visade S en enastående förmåga att i danska, tyska och andra utländska arkiv uppspåra medeltidsdokument med svensk beröring. Den historiska geografin var utgångspunkten för hans arbete Skandinavien under unionstiden (1867, 2:a uppl 1880). Verket renderade honom VA:s Letterstedtska pris. Till sin död arbetade S med tillagda dokument för en tredje utgåva, tryckt först 1911 under redaktion av Ludvig Magnus Bååth (bd 7). Skandinavien under unionstiden var epokgörande i att i princip bygga helt på de samtida källorna, diplom och lagstiftning, inte krönikor och sägner. Som handbok gör verket fortfarande (2013) god tjänst.

Inte bara medeltiden utan även de stora aktörerna under den gryende stormaktstiden fascinerande S. En urkundspublikation 1861 presenterade brev, tal och skrifter av Gustav II Adolf, vilken tillsammans med S:s utgivning av medeltidsdokument motiverade SA att 1864 ge honom det kungliga priset. Efter sin pensionering koncentrerade S krafterna på en länge närd plan att ge ut Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling. Det arbetet inleddes vid mitten av 1880-talet under VHAA:s ledning och finansiering. S var pådrivande i nämnden för projektet och svarade själv för två volymer i avdelningen med Oxenstierna själv som författare och en i avdelningen med brev till Oxenstierna. Den första avdelningen avslutades så sent som 2009 och den andra avdelningens utgivning pågår ännu.

Först på senare tid (Torstendahl, Schück) har S:s ställning som nydanande i källkritik och analytisk urkundsbehandling lyfts fram med kraft. Hans tillbakadragna livsföring – en ensamstående bildad herre med enorm fond av lärdom och detaljkunskaper men knappast lagd för lättsam konversation – och hans föga polemiska inställning gav honom inte en förstarangsplats i samtiden, trots att många vänner och forskare betygade hans stora förtjänster. Betecknande är att S inför jubelpromotionen i Uppsala 1893 avböjde ett juridiskt hedersdoktorat.

Författare

Ulf Göranson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

S:s arkiv (”C G S:s saml”, 9 vol: vetenskapl o geneal koncept, ms, biografica o omfattande korrespondens), o avskriftssaml i Kopiesaml I, vol 469–486, i RA. Handl:ar även i UUB (S:s arkiv, 2 vol, samt ms i Westinska saml:en) o i GLA. – Brev från S i GUB (bl a till W Berg), KB (bl a till J A Ahlstrand, C J Bergman, C F Bergstedt, E W Dahlgren, G Klemming, J F Nyström, V Sturzen-Becker o H O Wieselgren), LUB (bl a till K F Söderwall o Elof Tegnér), RA (bl a till F F Carlson o Sam Clason), UUB (bl a till L A Andersson, C Annerstedt, L H Gyllenhaal, E H Lind, C Rogberg, J H Schröder, C F Säve, B Taube o J A Rudberg) samt i LSB (bl a till L C Wiede).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Förteckning på den boksamling, som tillhör Westgötha nation i Upsala. Fortsättning. Upsala 1843. (Wahlström & Låstbom). 24 s. 8:o. [Anon. Fortsättning på: Förteckning … Upsala, Sthlm 1829, (F B Nestii enka), [2], 30, [2] s, 8:o, anonymt utgiven av O Bredberg.] – Landtdagen i Malmö år 1669. Akademisk afhandling [Upps] … författad och till offentlig granskning framställd af C G S … å Gustavianska lärosalen den 13 juni 1845. Sthlm 1845. (Schultze & comp). 27 s. 8:o. [Preses: J H Schröder. Består av en inledande kommentar (s [3]–16) samt en utgåva av Beslutet på Lantdagen i Malmö, den 23. Dec. år 1669 (s 17–27).] – Om Sveriges kanalbyggnader intill medlet af adertonde seklet. Akademisk afhandling [Upps]. 1–6. [1–5:] Sthlm 1846. (Hörbergska tr); Upsala s å. (Leffler och Sebell). 96 s. 8:o. [Även utg anon Sthlm s å. Respondenter: P A Gullstrand, H L Rydin, A W Acharius, G F Berggren, C J Nilsson och J C Bollsten.] – Om den geografiska undervisningen och dess förhållande till den naturvetenskapliga och historiska i allmänhet. Upsala 1850. (Wahlström & C). [1], 16 s. 8:o. [Anon (undert som bidrag). Särtryck ur: Frey, 1850, s [385]–400.] – Förteckning öfver de äldre handlingarne i Jönköpings rådhus-arkiv. Sthlm 1851. (Hörbergska boktr). 64 s. 8:o. [Förteckningen upprättad av S enligt det osignerade förordet. Särtryck ur: HSH, d 32, Sthlm 1851, s [369]–432.] – Förteckning på pergamentsbref i Christianstads rådhus-arkiv. Sthlm 1854. (Hörbergska boktr). 32 s. 8:o. [Förordet undert av S. Särtryck ur: HSH, d 35, Sthlm 1854, s [465]–496.] – Framställning af de så kallade grundregalernas uppkomst och tillämpning i Sverige intill slutet af sextonde århundradet, med anledning af den uppdiktade berättelsen om ett riksdagsbeslut på Helgeandsholmen år 1282. Sthlm 1864. (Norstedt). 103 s. [Uppläst vid S:s inträde i VHAA den 19 sept 1860. Särtryck ur: VHAAH, d 24, Sthlm 1864, s [229]–331.] – Skandinavien under unionstiden. Ett bidrag till den historiska geografien. Sthlm 1867. (Norstedt). xvi, 404 s. [2. uppl, öfversedd och tillökt 1880: Sthlm: Norstedt, xvi, 416 s. 3. uppl 1911 (utg av L M Bååth): Skandinavien under unionstiden. Med särskildt afseende på Sverige och dess förvaltning åren 1319–1521. Ett bidrag … Sthlm: Norstedt, [2], xv, [1], 536 s.] – Om Upsala universitets biblioteksbyggnad. [Rubr.] Upsala 1875. (E Edquists boktr). 16 s. 8:o. [Undert.] – Några drag ur Stockholms stads förvaltningshistoria, med särskildt afseende på tvisten om det s.k. qvarteret Bodarne. [Rubr.] Sthlm 1889. (Kongl boktr). 24 s. 8:o. [Undert.] – Upsala mötes beslut af år 1593 och det nya kyrkolagsförslaget. Upsala 1893. (Almqvist & Wiksell). 16 s. [Pseud. Undert: Dixi. Rubr: Upsala mötes beslut … kyrkoförslaget med afseende på frågan om hela det Gamla Testamentets erkännande såsom grundval för den rena evangeliska läran. Särtryck ur: Svensk tidskrift (Uppsala), årg 3, 1893, s [324]–338.] – 1 akad avh som resp vid UU 1842 (preses O F Tullberg), se Marklin 2:1 (1856), s 162. Senare avh av S se ovan 1845, 1846 samt under redigerat nedan 1848.

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten: Om svenska statsarkiverna (Svensk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, 1874, s [313]–336). – För titlar på S:s övriga bidrag se bibliografin till E Hildebrands biografi över S (VA:s årsbok, 1910, s [289]–317), s 316–317. Hildebrand har i förteckningen ej gjort åtskillnad på bidrag skrivna av S och hans utgåvor av (medeltida) texter och dokument; huvuddelen av de förtecknade bidragen i Westergötlands/Vestergötlands fornminnesförenings tidskrift är av det senare slaget. I detta fall kan det dock bero på att uppgifterna lämnats av tidskriftens redaktör F Ödberg till Hildebrand, som ej tycks ha kontrollerat dem. En genomgång av tidskriften ger vid handen att det väsentligen rör sig om avskrifter av äldre handlingar om Västergötland, delvis kommenterade av S. Flera av avskrifterna är oattribuerade, men det finns ytterligare avskrifter av S i d 1, h 1 (1871) och h 8/9 (1897), vilka saknas i förteckningen.

Redigerat: Handlingar rörande landtdagarne i Westergötland 1676. Jemte en öfversigt af Svenska landskapsrepresentationens utveckling, samt krigshändelserna i Westergötland nämnde år. Sthlm 1848. (Lundberg & comp). xxii, 74 s. 8:o. [Anon. I Svensk historisk bibliografi 1875–1900 (1907; s 220) tillskriven S som redaktör; i Linnström (II, s 547) och av Hildebrand a a tillskriven S som författare. Även tillskriven S enligt en notering i UUB:s exemplar av avhandlingsutgåvan, enligt vilken uppgiften kommer från S själv. Ursprungligen publicerad som akad avh Upps s å: Landtdagarne i Westergötland 1676. 1–5, Sthlm, (Lundberg & comp) med J H Schröder som preses och med P A Thengberg, C Lagerheim, J Liborius, E L Törngren och R C G Rudbeck som respondenter. Skriften består av en inledande kommentar (s [iii]–xxii) samt en utgåva av handlingar rörande lantdagarna i Mariestad (s [1]–20), Skara (s 20–34), Borås (s 34–55) och Alingsås (s 55–67).] – Handlingar rörande Skandinaviens historia. D 29. Sthlm 1848. (Hörbergska boktr). 400 s. [S har som utgivare försäkrat att alla handlingar som återges i volymen är korrekt avskrivna.] – Nordisk universitets-tidskrift. Årg 1, h 4 (1860). Upsala 1861. (Edquist & K). [Tidskriften utkom varje år med fyra häften, utgivna i universitetsorterna Khvn, Lund, Kristiania (Oslo) respektive Uppsala. S utgav Uppsalanumret av årg 6 samt bidrog till detta med artikeln Om de nyaste upptäckterna i östra delen av Syrien (s [99]–117).] – Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brefvexling. Utg av Kongl. Vitterhets- historie- och antiqvitets-akademien. Sthlm: Norstedt, 1888– . [Utgivningen av avd 1 avslutad med bd 16:1–2, Brev 1636–1654 (urval) (2009), utgivningen av avd 2, brev till A O, pågår fortfarande (2013).] Afd 1. Bd 1, Historiska och politiska skrifter. 1888. xxvii, 679 s. [Med förord av S, s [viii]–xxviii. Av detta framgår att S redigerat bandet.] Afd 1. Bd 2, Bref 1606–1624. 1896. xlvii, 803 s. [Med förord av S, s [iii]–xxxi. Av detta framgår att S redigerat bandet.] Afd. 2. Bd 4, Hugo Grotii bref 1640–1645. Med tillägg af brefven till rikskanslerens sekreterare P. Schmalz, 1635–1638. [Eget titelbl:] Hugo Grotii Epistolae ad Axelium Oxenstierna … Tomus posterior, 1640–1645, adjectis epistolis ad Petrum Schmalzium secretarium ejus, 1635–1638. 1891. [3], ii, 702 s. [Latinsk text. S bidrog till redigerandet av detta band, och har även skrivit förordet (på latin), [i]–ii.] Afd 2. Bd 5, Jacob de la Gardies bref 1611–1650. 1893. iv, 640 s. [Med förord av S, s [iii]–iv.]

Utgivit: Beträffande textutgåvor av S i artikelform se anmärkning ovan under bidrag. Tillägg till Hildebrand: Fornskrifter upplysande för Sverges fauna (VA, Öfversigt af … förhandlingar, årg 5, 1848, Sthlm 1849, s 101–104). [Utdrag ur två brev från Johan III till ståthållaren på Kalmar 1574 och 1579. Skrifterna framlagda för VA av A Retzius, vilka meddelats honom av S.] – Dofhjortens införande i Sverge (Ibid, s 199). [Utdrag ur ett brev från Johan III till ståthållaren i Västergötland Erik Gustafsson Stenbock 1579. Handlingen förelagd för VA av A Retzius, vilken meddelats honom av S.]

Utgåvor i bokform: Samling af instructioner för högre och lägre tjenstemän vid landt-regeringen i Sverige och Finnland. Föranstaltad af K. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1852. (Hörbergska boktr). vii, [1], 478 s. 8:o. [Enligt förordet utgiven av S.] – Samling af instructioner rörande den civila förvaltningen i Sverige och Finnland. Föranstaltad af Kongl. Samfundet för utgifwande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. I. Sthlm 1856. (Hörbergska boktr). xii, 528 s. 8:o. [Förordet (s iii–vi) undertecknat av S. En ytterligare del planerades enligt förordet, men utgavs ej.] – Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver. Samlade och utg af C G S. Sthlm 1859–84. (Norstedt). 5 d. [Varje del har en omfattande Inledning och öfversigt av S, vilken utgör den romerska pagineringssviten. D 1 och d 5 har dessutom förord av S.] D 1, Sveriges förhållande till Mecklenburg intill slutet af fjortonde seklet, samt dess inre tillstånd under konung Albrekt. 1859. [8], cix, 220 s. D 2, Förhandlingar med Tyskland och Sveriges inre tillstånd under unionstiden 1395–1448. 1864. [2], cxxxvii, 320 s. D 3, Sverige under Karl Knutsson och Kristiern af Oldenburg, 1448–1470. [3], cclxxx, 312 s. D 4, Sverige i Sten Sture den äldres tid, 1470–1503. [4], cccxliv, 364 s. D 5, Sverige under de yngre Sturarne, särdeles under Svante Nilsson, 1504–1520. [4], clxviii, 668 s. – Konung Gustaf II Adolfs skrifter. Sthlm 1861. (Norstedt). xvi, 647 s. 8:o. [Med förord av S, s iii–x. Av detta framgår att S varit utgivare.] – Bidrag till den katolska hierarkiens historia i Sverige 1463–1515. Utg af Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1879. (Central-tr). 72 s. (HH, 8:1). [Meddelade av S enligt förordet, s 2. Texter på latin och svenska, daterade mellan 1451 (tillägg) och 1515.] – Johan Hands dagbok under k. Gustaf II Adolfs resa till Tyskland 1620. Utg af Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1879. (Central-tr). 39, [1] s. (HH, 8:3). [Meddelad av S enligt förordet, s 2.] – Riksrådet Gabriel Gustafsson Oxenstiernas berättelse om mötet mellan k. Gustaf II Adolf och Kristian IV i prestgården Ulfsbäck i Markaryds socken i Småland februari 1629. Utg af Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. Sthlm 1881. (Central-tr). 17 s. (HH, 8:4). [Meddelad av S enligt förordet, s 2.] – Hugo Grotii Bref till svenska konungahuset och andra svenskar. Utg af Kongl. Samfundet för utgifvande af handskrifter rörande Skandinaviens historia. [Eget titelblad:] Epistolæ Hugonis Grotii ad donum regiam Sveciæ et alios Svecos, omnes fere ineditæ. Sthlm 1892. ([Omsl:] Central-tr). vi, 58 s. (HH 13:2). [Med förord av S, s iv–vi. Text på latin. Även som separatutgåva med titelblad på latin som ovan s å: Sthlm: Norstedt.]

Källor och litteratur

Källor o litt: Fil fak:s protokoll 1842–1845 (A Ia:26) o matr över fil stud 1834–1855 (D I:6), UU:s arkiv, UUB.

C Annerstedt, Förteckn å UUB:s ledare jämte korta upplysn:ar rör deras verksamhet (UUB:s minnesskr 1621–1921, 1921); S Bergh, SkS under första århundradet af dess tillvaro (1917); dens, Sv riksarkivet 1837–1846 (1927); E Erlandsson, Skara h a l:s lärjungar åren 1826–69 (1925); C Frängsmyr, UU 1852–1916, 1–2 (2010); A Grape, Ihreska handskr:saml:en, 1–2 (1949); H Hamilton, Hågkomster (1928); E Hildebrand, C G S (VAÅ 1910); G Jacobson, Från Geijer till Hjärne (1945); H Schück, Hans Forssell (2001); dens, C G S – en föregångsman (Ny väg till medeltidsbreven, 2002); SAH ifrån år 1796, 39 (1865), s 61; R Torstendahl, Källkritik o vetenskapssyn i sv hist forskn 1820–1920 (1964); UU:s styresmän, lärare o tjänstemän 1872–97, ed A Andersson (1897); O Wieselgren, Järta till C G S (HT 1926).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Gustaf Styffe, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34651, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Göranson), hämtad 2018-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34651
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Gustaf Styffe, urn:sbl:34651, Svenskt biografiskt lexikon (art av Ulf Göranson), hämtad 2018-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se