Nils Sundius. SGU:s arkiv,

Nils Gustaf Sundius

Född:1886-05-21
Död:1976-12-06 – Danderyds församling, Stockholms län

Geolog, Mineralog


Band 34, sida 274.

Meriter

Sundius, Nils Gustaf, f 21 maj 1886 i Svinstad, Ög (enl fdb för Gränna), d 6 dec 1976 i Danderyd, Sth. Föräldrar: trädgårdsdirektören vid SJ Carl Agathon Leonard S o Johanna Amalia Rydstrand. Mogenhetsex vid H a l i Linköping 11 juni 04, inskr vid UU 12 sept 04, FK där 31 maj 07, inskr vid StH 5 dec 08, FL 27 maj 11, amanuens i mineralogi o petrografi ht 11–vt 13 o ht 14–vt 15, disp 15 maj 15, FD 31 maj 15, allt vid StH, assistent i geologi o mineralogi vid KTH vt 10–vt 13 o ht 14–ht 17, studerade vid univ i Wien 13–14, doc i petrografi o mineralogi vid UU 18 juni 15, innehade doc:stipendium 1 juli 15–31 dec 18, extra lär i kemi vid Ultuna lantbruksinst 16–18, vik statsgeolog vid SGU 1 okt 18, ord 28 febr 19–31 maj 51, konsult för ab Gustavsbergs fabriker 30–67.

G 3 aug 1911 i Sthlm, Maria, m Anna Gurli Hedin, f 25 maj 1887 där, Ad Fredr, d 3 juni 1954 i Danderyd, dtr till handlaren Johan Håkansson H o Sofia Larsson.

Biografi

Nils S lockades som student av naturvetenskapliga ämnen, särskilt oorganisk kemi. Sina grundläggande kemiska kunskaper fick han senare stor användning för inom den tekniskt mineralogiska verksamhet som han sysslade med vid sidan av sitt dagliga geologiska värv vid SGU.

Efter fil kand-examen erbjöds S att medverka i ett geologiskt fältarbete inom Kirunaområdet. Sverige hade 1906 fått i uppdrag att i Sthlm 1910 genomföra den 11:e internationella geologkongressen. Då skulle en rad exkursioner genomföras till de viktigaste geologiska lokalerna i landet, däribland Kiruna. På Hjalmar Lundbohms (bd 24) initiativ påskyndades därför de geologiska karteringsuppgifter som bekostades av LKAB. En rad unga geologer anställdes, förutom S också Per Geijer, Nils Zenzén och Ragnar Looström. Lundbohm krävde ett noggrant detaljarbete, som kunde ligga till grund för fördjupade geologiska undersökningar. Denna pionjärinsats inom den geologiska utforskningen av Kiruna-Gällivare-området bäddade för fortsatt malmprospektering i norra Sverige och visade på Lundbohms outröttliga framtidstro.

Från sommaren 1907 och fram till hösten 1909 genomfördes ett intensivt karteringsarbete söder, sydost och väster om Kiirunavaara samt väster och norr om Luossavaara, allt för att hinna avsluta arbetet till kongressens exkursion där Lundbohm sammanfattade de vunna resultaten i en tryckt guidebok. Både S:s och Geijers arbeten blev så omfattande att de kunde användas som doktorsavhandlingar. S blev fil lic vid StH 1911 och disputerade där 1915.

S anställdes 1910 som assistent vid KTH och påbörjade då sina undersökningar av det s k Grythyttefältet i västra Bergslagen. Läsåret 1913–14 fick han också möjlighet att studera hos den internationellt kände petrografen Friedrich Becke i Wien. Han fördjupade där sina kunskaper i mineralogi och petrologi, framförallt vad avsåg mikroskopering av tunnslip. Med denna bakgrund kunde S ge sig i kast med de bergarter som han insamlat och karterat i Kirunaområdet liksom med Grythyttefältets många olika bergarter.

Efter sin disputation återvände S till Uppsala som docent och lärare under professor Arvid Högbom (bd 19). 1918 anställdes han som vikarierande statsgeolog vid SGU, från 1919 med fast anställning, en tjänst han innehade fram till pensioneringen.

S var en mycket produktiv forskare och författare. Förutom den reguljära karteringen av Sveriges berggrund gjorde han viktiga insatser inom den mineralogisk-geologiska forskningen; särskilt betydelsefulla var de tvärvetenskapliga studier som han genomförde. Sin forskning kom S att huvudsakligen förlägga till de berggrunds- och malmgeologiska områdena inom den geologiska provinsen Bergslagen, d v s hela Svealand och norra delarna av Götaland.

S:s viktigaste vetenskapliga resultat framkom vid en undersökning av det ca 40 km långa och 15 km breda Grythyttefältet i nordvästra Örebro län. Under fältstudier (kartering, provtagning m m) på initiativ av S själv, men med stöd av SGU, insamlade han där en mängd data som efter bearbetning (kartframställning, mikroskopering, kemiska analyser m m) resulterade i en drygt 350 sidor tjock uppsats, publicerad av SGU 1923. I denna skrift visade S att de s k hälleflintorna utgörs av vulkaniska tuffer (askutbrott från vulkaner) innehållande en rad olika texturer av vulkaniskt ursprung, bl a ask- och fluidalstrukturer. Likaså kunde han klargöra hur dessa var stratigrafiskt placerade i förhållande till den övriga s k leptitformationen i centrala Bergslagen och hur malmbildningen var relaterad till dessa de minst metamorfa (omvandlade) bergarterna, trots att dessa bildades för drygt 2 000 miljoner år sedan. Genom S:s arbete blev Grythyttefältet ett nyckelområde för att förstå Bergslagens geologi och malmer.

Parallellt med Grythyttearbetet påbörjade S en reviderande undersökning av Åtvidabergstraktens berggrund och malmförekomster. Han drog där slutsatsen att det fanns stora likheter mellan det områdets sulfidmalmer och de som då bröts i Falu koppargruva. Dessa malmer tolkades som metasomatiskt bildade, d v s tillförda kemiska ämnen hade utbytts mot befintliga i den rådande berggrunden. En fortsättning på dessa områdesrelaterade forskningsuppgifter påbörjade S i Sthlms sydöstra skärgård i slutet av 1920-talet, för att sedan fortsätta med en kartläggning av Stockholmstraktens berggrund. S:s sista vetenskapliga arbete publicerades 1970 och behandlade just skärgårdens geologi.

Under hela sin aktiva karriär bedrev S en mineralogisk forskning där han utifrån teoretiska frågeställningar undersökte viktiga bergartsbetydande mineralgrupper, t ex amfiboler, skapoliter, pyroxener och karbonatmineral. Hans intresse för praktisk kemi och mineralogi ledde vid 1920-talets slut också in honom på cementforskning. Tillsammans med SGU:s kemist Gunnar Assarsson publicerade S en rad tekniskt viktiga artiklar i detta ämne.

1930 inledde S ett fruktbart konsultarbete för ab Gustavsbergs fabriker, som varade till 1967. Inledningsvis studerades ett arbetsmiljörelaterat problem, silikos, där S identifierade de ingående mineralpartiklarna i vissa utsatta arbetares lungvävnad. Studien resulterade i en rad artiklar publicerade i internationella tidskrifter. I det fortsatta arbetet med porslins- och keramik-mineralogiska problem blev S även intresserad av arkeologiskt-historiskt material, såsom de äldsta kinesiska fältspatporslinen och sammansättningen hos äldre keramik. Han inledde ett nära samarbete med Gustavsbergs forskningschef Walter Steger för att undersöka bl a den samling av Sung-keramik från norra Kina som Nils Palmgren (bd 28) hemfört 1935.

Kontakten med Gustavsberg ledde även in S på råmaterialfrågor, såsom tillgången på kvarts och fältspat i Sverige samt möjligheterna att hitta nya fyndigheter. Han anlitades som konsult av flera fältspatfirmor och genomförde under andra världskriget, då svåra importhinder för bl a fältspat rådde, en omfattande prospektering av granitpegmatiter. De nya data S fick fram, liksom befintlig statistik över tidigare brytning, sammanställde han till en omfattande branschrapport, publicerad 1952 i SGU:s avhandlingsserie. Ett annat viktigt industriprojekt under ransoneringstiden som S blev involverad i avsåg framställning av bränsle ur de svenska oljeskiffrarna (alunskiffer).

S:s genomgående teoretiska skolning stod aldrig i vägen för en nyktert klar syn på vad geologin kunde användas till. Han var inte ensam som entreprenör för den tillämpade geologin under denna period i SGU:s historia, men kanske den som nådde längst bland statsgeologerna. Vänner till S beskrev honom som ärlig, flitig och vänfast, med ett något underfundigt sinne för humor. Som erkänsla för S:s vetenskapliga insatser namngavs 1980 ett nytt mineral sundiusit, en bly-sulfat-oxyklorid från den världsbekanta fyndorten Långbans gruvor vid Filipstad.

Författare

Jörgen Langhof



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Brev från S i LUB (till K A Grönwall) o i VA:s Centrum för vetenskapshist, Sthlm.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Beiträge zur Geologie des südlichen Teils des Kirunagebiets. Inaugural-Dissertation … [Diss StH.] Uppsala 1915. (Almqvist & Wiksells boktr). xii, 237 s, viii pl-bl, 1 vikt karta i färg, ill. (Vetenskapliga och praktiska undersökningar i Lappland anordnade af Loussavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Geologie des Kiruna-Gebiets, 4). [Även utgiven i en bokhandelsupplaga: Sthlm: Nordiska bokhandeln.] – Åtvidabergstraktens geologi och malmfyndigheter. Med en karta. Resumé in deutscher Sprache. Sthlm 1921. (Kungl. boktr). 118 s, 1 vikt karta i färg, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 306) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 15, 1921, n:o 1). – Om de glacifluviala avlagringarna i Grythyttetrakten. Med en tavla. Sthlm 1922. (Kungl. boktr). 53 s, 1 vikt karta i färg, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 308) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 15, 1921, n:o 3). – Grythyttefältets geologi. Med 2 tavlor. English summary of the contents. Sthlm 1923. (Kungl. boktr). 354 s, 2 vikta kartor (varav 1 i färg), ill, rättelselapp. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 312) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 16, 1922, n:o 2). – Beskrivning till kartbladet Åtvidaberg. Med en tavla. Sthlm 1924. (Norstedt). 84 s, [1] kartbl i färg, ill + bilaga: Bladet ”Åtvidaberg” III. Ö. 35. [Sthlm] 1924. (Generalstabens litografiska anstalt). 1 karta (46 × 59 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa, Kartblad i skalan 1:50 000 med beskrivningar, 155). [Tillsammans med R Sandegren och G Lundqvist. S har författat kapitlet Berggrunden (s 13–33). Beträffande kartbladet Åtvidaberg gjordes den geologiska undersökningen 1909–12 av F Svenonius och reviderades beträffande berggrunden 1919–21 av S. Övriga delar av kartan reviderades 1920–21 av G Lundqvist, R Sandegren och A H Olsson.] – Om amfibolitgångarna i trakten av Valdemarsvik–Skrikerum samt deras relationer till urgraniternas bergarter. Med 9 figurer i texten. Referat: Über die Amphibolitgänge … Hfors 1925. (F Tilgmann). 19 s, ill. (Fennia, 45, n:o 12). – Beskrivning till kartbladet Skrikerum. Med en tavla. Sthlm 1926. (Norstedt). 102 s, [1] kartbl i färg, ill + bilaga: Bladet ”Skrikerum” IV. Ö. 35. [Sthlm] 1926. (Generalstabens litografiska anstalt). 1 karta (46 × 59 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa, Kartblad i skalan 1:50 000 med beskrivningar, 157). [Tillsammans med R Sandegren. S har författat avsnittet Berggrunden (s 14–45). Beträffande kartbladet Skrikerum gjordes den geologiska undersökningen 1905–07 och 1909–14 av A Gavelin och reviderades beträffande berggrunden 1921 och 1923–24 av S. Kartan reviderades beträffande jordarterna 1916 av R Sandegren.] – On the differentiation of the alkalies in aplites and aplitic granites. Sthlm 1926. (Kungl. boktr). 43 s, ill, tab. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 336) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 19, 1925, n:o 3). – Beskrivning till kartbladet Valdemarsvik. Med en tavla. Sthlm 1928. (Norstedt). 68, [2] s, [1] kartbl i färg, ill. + bilaga: Bladet ”Valdemarsvik” IV. Ö. 35 [Sthlm] 1928. (Generalstabens litografiska anstalt). 1 karta (46 × 59 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa, Kartblad i skalan 1:50 000 med beskrivningar, 158). [Tillsammans med R Sandegren. S har författat avsnittet Berggrunden (s 18–32). Inledningen (s 5–17) har författats av S tillsammans med R Sandegren. Beträffande kartbladet Skrikerum gjordes den geologiska undersökningen 1902 av N O Holst och 1905–06 av A Gavelin och reviderades beträffande berggrunden 1924–25 av S. Kartan reviderades beträffande jordarterna 1916 av R Sandegren.] – Über die spaltentektonischen Verhältnisse der Gegend südöstlich vom Valdemarsvik im südöstlichen Schweden. Mit 1 Textfigur und 1 Tafel. Hfors 1928. (F Tilgmann). 11 s, [1] pl-bl. (Fennia, 50, n:o 24). – On the constitution of hydrated Portland cement. With one plate. Sthlm 1929. (Kungl. boktr). 9 s, [2] pl-s i färg. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 357) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 23, 1929, n:o 2). [Tillsammans med G Assarsson. Utgör en sammanfattning av två artiklar i Redogörelse för undersökningar angående orsakerna till förstörelse av betong i vattenbyggnader (1929): Om Portlandcementets konstitution (av S, s [76]–92; se vidare under bidrag nedan) samt Om Portlandscementets innehåll av kalkhydrat och om sammansättningen av dess hydrosilikat (av G A, s [93]–96).] – Über den sogenannten Eisenanthophyllit der Eulysite. Sthlm 1932. (Kungl. boktr). 8 s. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 374) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 26, 1932, n:o 2). – Untersuchungen über Tonerdezement. 1, N S, Die mineralogische Beschaffenheit der Schmelzzemente von Valleviken, Schweden, und von Ciment fondu der Soc. an. des chaux & Ciment de Lafarge et du Teil, Frankreich. 2, G Assarsson, Die Reaktion zwischen Tonerdezement und Wasser. Sthlm 1933. (Kungl. boktr). 60 s, ill, rättelseblad. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 379) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 27, 1933, n:o 4). –21.] – On the origin of late magmatic solutions containing magnesia, iron, and silica. Sthlm 1935. (Kungl. boktr). 24 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 392) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 29, 1935, n:o 7). – The mineral content of aluminous cement. Sthlm: Symposium on the Chemistry of Cements, Sthlm 1938. 29 s, ill, tab. [Preprint. Omtryckt (med smärre ändringar) i: Proceedings of the Symposium on the Chemistry of Cements, Stockholm 1938, Held under the auspices of Ingeniörsvetenskapskademien … and Svenska cementföreningen … Sthlm: Ingeniörsvetenskapsakademien, 1939, s [395]–421, ill, tab.] – Berggrunden inom sydöstra delen av Stockholms skärgård. Med en tavla. Summary: Rocks in the south-eastern part of the Stockholm Archipelago. Sthlm 1939. (Kungl. boktr). 93 s, [1] pl-bl, 1 vikt karta i färg (i pärmficka), ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 419) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 32, 1938, n:o 9). – Beskrivning till kartbladen Visby och Lummelunda. Med en tavla. Sthlm 1940. (Norstedt). 167 s, [1] kartbl i färg, ill + bilaga: Bladet ”Lummelunda” VI. Ö. 36. Bladet ”Visby”. VI. Ö. 36. [Sthlm] 1940. (Generalstabens litografiska anstalt). 1 karta (46 × 59 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa, Kartblad i skalan 1:50 000 med beskrivningar, 183). [Tillsammans med G Lundqvist och J Ernhold Hede. S har författat avsnittet Bergarternas praktiska användning (s 142–154). Bilagan består av ett blad med två kartblad. S deltog ej i utarbetandet eller revideringen av kartbladen.] – Oljeskiffrar och skifferoljeindustri. Sthlm 1941. (Kungl. boktr). 45 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 441) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 35, 1941, n:o 4). – Beskrivning till kartbladet Lidköping. Sthlm 1943. (Norstedt). 197 s, [1] kartbl i färg, ill. + bilaga: Bladet ”Lidköping” I. Ö. 34. [Sthlm] 1941. (Generalstabens litografiska anstalt). 1 karta (46 × 59 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Ser. Aa, Kartblad i skalan 1:50 000 med beskrivningar, 182). [Tillsammans med S Johansson och A H Westergård. S har författat avsnitten Urberget (s 15–21), Diabastäcket (s 90–92) och Bergarternas praktiska användning (s 93–125). Beträffande kartbladet Lidköping gjordes den geologiska undersökningen 1911–14 av K A Grönwall och L v Post. S bidrog 1935 vid revideringen beträffande urberget (dessa uppgifter hade tidigare reviderats av H E Johansson 1917, 18, 20 och 22).] – On the substitution relations in the amphibole group. Sthlm 1944. (Kungl. boktr). 11 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 460) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 38, 1944, n:o 2). – The classification of the hornblendes and the solid solution relations in the amphibole group. Sthlm 1946. (Kungl. boktr). 36 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 480) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 40, 1946, n:o 4). – The composition of eckermannite and its position in the amphibole group. Sthlm 1946. (Kungl. boktr). 7 s. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 475) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 39, 1945, n:o 8). – Femisk leptit och slirgnejs. Slirgnejsproblemet i belysning av förhållandena inom Stockholms skärgård och det sörmländska granatgnejsområdet. Med 2 tavlor. Summary: Femic leptite and veined gneiss. The problem of the veined gneiss as illustrated by the geological relations in the archipelago of Stockholm and in the garnet gneiss of Södermanland. Sthlm 1947. (Kungl. boktr). 50 s, 2 vikta kartor, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 488) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 41, 1947, n:o 7). – Beskrivning till berggrundskarta över Stockholmstrakten. Sthlm 1948. (Norstedt). 98 s, ill. + bilaga: Berggrundskarta över Stockholmstrakten. [Omsl:] Skala 1:50 000. Sthlm 1946. (Esselte). 1 vikt karta med eget omslag (73 × 94 cm; hopvikt: 24 × 15 cm). (Sveriges geologiska undersökning. Serie Ba, Översiktskartor med beskrivningar, 13). [Kartbladet utarbetat av S. Enligt inledningen till beskrivningen (s 5) gjorde S rekognoceringsarbetet för karteringen från 1926 till 1937 med kompletteringar 1939.] – Interglacialfyndet vid Långsele. Av N S och R Sandegren. Med bidrag av T Lagerberg, C Lindroth och H Persson. Bihang: Nya data rörande det interglaciala Bollnäsfyndet av B Halden. Sthlm 1948. (Kungl. boktr). 46 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 495) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 42, 1948, n:o 4). [S är attribuerad för Inledning, s [3]–7.] – Kvarts, fältspat och glimmer samt förekomster därav i Sverige. Med två tavlor. Sthlm 1952. (Kungl. boktr). 231 s, 2 vikta kartor, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser. C, Avhandlingar och uppsatser, 520) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 45, 1951, n:o 1). – Alkaline rocks and carbonates of alkalies, calcium and magnesium. [Omsl. Rubr:] With 7 figures in the text. Communicated 11 September 1957 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1957. S 319–331, ill. (Arkiv för mineralogi och geologi, bd 2 (1955–61): nr 19). – Felspar and its influence on the reactions in ceramics during burning. Sthlm 1960. 29 s, ill. (Acta polytechnica Scandinavica, 272. Chemistry including metallurgy series, 8. [Omsl:] Swedish contribution, 7) – Benstonite and tephroite from Långban. [Omsl. Rubr:] With chemical analyses by R Blix. Communicated 5 June 1963 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1963. S 407–411, tab. (Arkiv för mineralogi och geologi, 3 (1961–65): 21). – Rhodochrosite from Långban. [Omsl. Rubr:] With a chemical analysis by A Parwel. Communicated 6 June 1962 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1963. S 293–295. (Arkiv för mineralogi och geologi, 3 (1961–65): 14). – Sung Sherds. [Verso:] This work was executed on the intiative of AB Gustavsbergs fabriker. Sthlm, Gbg, Upps: Almqvist & Wiksell, 1963. 504, [2] s, ill (vissa i färg). [Tillsammans med N Palmgren och W Steger. N P har skrivit Section one, The golden age of ceramics (s 11–370) medan S och W S tillsammans har författat Section two, The constitution and manufacture of Chinese ceramics from Sung and earlier times (s 373–505). Inom sektionen har S skrivit avsnittet Microscopic and chemical investigation (s 381–449). Studien i sektion två har föregåtts av två preliminära rapporter: Om Sung-keramikens beskaffenhet och tillverkning (1949) och Sung-keramikens beskaffenhet (1951), se bidrag nedan.] – Norsethite from Långban. [Omsl. Rubr:] Communicated 14 October 1964 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1965. S 277–[278]. (Arkiv för mineralogi och geologi, 4 (1964–68): 4). [Tillsammans med R Blix.] – Carbonates in the manganese ores at Långban. [Omsl. Rubr:] Communicated 27 January 1965 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1965. S 279–285, tab. (Arkiv för mineralogi och geologi, 4 (1964–68): 5). – Ca-rich kutnahorite from Långban. [Omsl. Rubr:] With a chemical analysis by R Blix. Communicated 2 June 1965 by P Geijer and F E Wickman. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1966. S 287–289, tab. (Arkiv för mineralogi och geologi, 4 (1964–68): 6). [Tillsammans med O Gabrielson.] – The minerals of the silver mines of Hällefors. Sthlm 1966. 20 s, ill. (Sveriges geologiska undersökning. Ser C, [omsl: Avhandlingar och uppsatser], 614) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 60, nr 9). [Tillsammans med A Parwel och B Rajandi.] – Carbonates from Väster-Silvberg. [Omsl. Rubr:] Communicated 9 November 1966 by P Geijer and S Gavelin. Sthlm: Almqvist & Wiksell, 1967. S 413–415. (Arkiv för mineralogi och geologi, 4 (1964–68): 19). [Tillsammans med A Parwel och B Rajandi.] – The supracrustal rocks in the archipelago southeast of Stockholm. Sthlm 1967. 7 s. (Sveriges geologiska undersökning. Ser C, [omsl: Avhandlingar och uppsatser], 627) (Årsbok, Sveriges geologiska undersökning, 61, nr 12).

Tryckta arbeten (bidrag): Bidrag som nämns i biografitexten: Topografien och den geologiska utvecklingen inom området Bergslagen–Stockholms södra skärgård under arkäisk och bottnisk tid (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar (GFF), vol 92, 1970, s [491]–495). Beträffande S:s skrifter om Stockholmstraktens berggrund i övrigt kan noteras följande bidrag: Om Stockholmstraktens berggrund (Ymer, årg 50, 1930, s [197]–220, [2] pl-bl, ill); Deformationsperioder inom berggrunden i ytterdelen av Stockholms södra skärgård (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, bd 81, 1959, s 304–306). Vidare kan nämnas följande skrifter under egna verk ovan: Berggrunden inom sydöstra delen av Stockholms skärgård (1939), Femisk leptit och slirgnejs (1947) samt Beskrivning till berggrundskarta över Stockholmstrakten (1948). – Beträffande S:s bidrag i övrigt 1912–70 se List of publications (s 48–51) vilken ingår i P H Lundegårdh, Nils Sundius, 1886–1976, in memoriam (Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar, vol 100, 1978, s 47–51). Förteckningen är ordnad ämnesmässigt under sex rubriker och omfattar 115 nummer. Av dessa utgör 78 bidrag, varav 45 publicerades i Geologiska föreningens i Stockholm förhandlingar. – Förutom det ovan specificerade bidraget kommenteras S:s bidrag inom olika ämnesområden i mer allmänna ordalag i biografitexten. Om detta kan noteras beträffande S:s bidrag inom cementforskning att Lundegårdh i avdelning IV, Cement, concrete and pottery förtecknar ett tiotal bidrag inom detta ämnesområde. Av nedan redovisade fyra bidrag i Redogörelse för undersökningar angående orsakerna till förstörelse av betong i vattenbyggnader (1929) saknas det första i Lundegårdh. Även bidraget i Betong 1930 nedan saknas i Lundegårdh. Tre skrifter i ämnet noteras ovan under egna verk: On the constitution of hydrated Portland cement (1929) och Untersuchungen über Tonerdezement (1933) samt The mineral content of aluminous cement (1938). Beträffande S:s artiklar om asbestrelaterade sjukdomar noterar Lundegårdh i avdelning V, Silicosis fyra bidrag i ämnet. Angående S:s undersökningar av Sung-dynastins keramik se hans två artiklar från 1949 och 1951 i tillägget till Lundegårdh nedan. Hans viktigaste studie rörande Sung-keramiken är dock avsnittet i Sung sherds (1963; se egna verk ovan). Slutligen, angående frågan om framställning av bränsle ur oljeskiffer kan noteras följande bidrag av S: Om oljeskiffer och skifferoljeindustrien i vårt land (Ymer, årg 63, 1943, s 1–16, ill). Till detta kommer skriften Oljeskiffrar och skifferoljeindustri (1941; se egna verk ovan).

Tillägg och rättelser till Lundegårdh: Beiträge zur Kenntnis der Skapolithe (Bulletin of the Geological Institute of Upsala, vol 16, Upps 1918–19, s [96]–106). – Mikroskopisk undersökning av betongplattor under provning för vattentryck vid L:a Edet (Redogörelse för undersökningar angående orsakerna till förstörelse av betong i vattenbyggnader, Trollhättan 1929, (Tekniska meddelanden från Kungl. Vattenfallsstyrelsen. Ser. B, 16), s [71]–75, [1] pl-bl, ill). – Om Portlandcementets konstitution (Ibid, s [76]–92, [2] pl-s, ill). – Om Portlandcementets sönderdelning av vatten (Ibid, s [97]–115, ill). [Tillsammans med G Assarsson.] – Om tillsatsmedel till cement (Ibid, s [116]–135, diagr). [Tillsammans med G Assarsson.] – Till frågan om kolsyrehaltigt vattens inverkan på betong (Betong, årg 15, 1930, s [41]–52). – Om Sung-keramikens beskaffenhet och tillverkning (Nordlig Sung-keramik (960–1279 e. Kr.) ur svenska samlingar. [Utställning,] Nationalmuseum, Stockholm, 14 okt.–6 nov. 1949, [Katalogen red av D Westman,] Sthlm: Nationalmuseum, 1949, s 22–33, fotogr). [Tillsammans med W Steger.] – Sung-keramikens beskaffenhet. Kemisk-teknisk och mikroskopisk undersökning (Porslin, nr 1/2, 1951, Sthlm 1951, s 72–93, ill, vissa i färg). [Tillsammans med W Steger. Sammanfattning på engelska, s 97–100. Tidskriften även utgiven i version betecknad nr 1/2, 1951/52, Sthlm 1951–52.] – Exkurs. Mikroskopische Untersuchungen einiger Scherben von Stein- och Bronzezeitkeramik (A Oldeberg, Studien über die schwedische Bootaxtkultur, Sthlm: Wahlström & Widstrand (in Kommission), 1952, ([Monografier,] Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien), kap V, s [214]–222, [1] pl-bl). – Umwandlung von Fugenblechen in Zementdrehöfen (Zement-Kalk-Gips, Jahrg 7, 1954, H 3, s 1–4). [Tillsammans med A-M Byström.] – Mikroskopische Untersuchung von Keramik-Scherben aus der Wikingerzeit und dem frühen Mittelalter (D Selling, Wikingerzeitliche und frühmittelalterliche Keramik in Schweden. Mit 63 Abbildungen im Text und 574 Abbildungen auf 72 Tafeln, [Akad avh UU], Sthlm 1955, (V Petterson), exkurs I, s 244–249). – The influence of soda felspar on the reactions occurring in ceramic bodies (Transactions of the British Ceramic Society, vol 55, 1956, s 177–190). [Tillsammans med H Nordgren.] – The influence of admixtures of lime to ceramic bodies (Ibid, 58, 1959, s 224–230). [Tillsammans med H Nordgren.] – Protoporslinet, den första fältspatförande porslinsartade keramiken i Kina = The first porcellaneous ware in China (Celadon. Jade. Fynd, föremål, forskningsresultat. Utställning arrangerad av Östasiatiska museet och AB Gustavsbergs fabriker på Nationalmuseum, Stockholm, maj–juni 1963 = Celadon. Jade. Finds, specimen, scientific results. Exhibition arranged by The Museum of Far Eastern Antiquities and AB Gustavsbergs fabriker at The National Museum, Stockholm, May–June 1963, [Verso:] Utställningskommissarie: B Gyllensvärd, [Sthlm: Nationalmuseum, 1963], ([Förtitel:] Nationalmusei utställningskatalog, 276), s 42–55, ill). [Parallelltext på svenska och engelska. Den engelska versionen är något förkortad. Av förordet att döma tycks utställningskommissarien även ha sammanställt katalogen.] – Amesite from the silver mines of Hällefors, central Sweden (Mineralogical magazine and journal of the Mineralogical Society, vol 36, 1968, s 300). [Tillsammans med A Parwel.]

Källor och litteratur

Jordbruksdep:s konseljakter 28 febr 1919, nr 7, RA.

P H Lundegårdh, N S, 1886–1976, in memoriam (Geologiska fören:s i Sthlm förhandl:ar, 1978, 100, s 47–51); dens, Tre hundraåringar: N S (SGU information 1986, nr 4, s 3–4); SMoK; Y Åström, Hjalmar Lundbohm (1965).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils Gustaf Sundius, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Langhof), hämtad 2019-09-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34722
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils Gustaf Sundius, urn:sbl:34722, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jörgen Langhof), hämtad 2019-09-20.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se