Meriter

Svensson, Lisa, f 19 febr 1908 i Alfta, Gävl, d 11 nov 1992 där. Föräldrar: stenarbetaren Karl Alfred S o Margareta Persdotter. Sköterskebiträde på Serafimerlasarettet 31–33, inskr som provelev vid Barnmorskeläroanstalten i Sthlm 2 jan 34, antagen till barnmorskeutbildn där 4 jan 35, utex 30 nov 36, vik barnmorska vid Sthlms privatsjukhus o Allm BB i Sthlm, anställn vid länslasarettet i Karlskrona 37–15 maj 39, vid Allm BB i Sthlm 16 maj 39, studier i mödrahälsovård i Storbritannien, expertuppdrag i Kairo april 47–juni 48, avd:förest vid Allm BB i Sthlm trol 48–nov 68, led av styr för o sekr i Sv barnmorskeförb (SBF) 52, ordf där 68–70, v kassör i International Council of Midwives (ICM) 54, kansliförest o red för Jordemodern 69–76. Hedersled i SBF. – Ogift.

Biografi

S växte upp som näst äldst i en syskonskara om sju. Nästan alla de manliga familjemedlemmarna var stenarbetare, själv tog hon efter sjuårig folkskola plats som hembiträde och begav sig sedan vid 17 års ålder till Stockholm. Även där tjänade hon först som hembiträde hos en familj på Södermalm samtidigt som hon bedrev Hermodsstudier, och sökte sig därefter till Serafimerlasarettet som sköterskebiträde. Möjligen var hennes mål redan från början att bli barnmorska, men läroanstalten tog ogärna in elever som inte hade någon erfarenhet alls av sjukvård och S antogs heller inte den första gången hon sökte in till utbildningen.

S utbildade sig under en tid då barnmorskeyrket i hög utsträckning utövades utanför den slutna vården. Hemförlossningarna dominerade fortfarande och i glest befolkade områden kunde ett barnmorskedistrikt bli tämligen stort. Att verka där ensam och under eget ansvar ställde alltså höga krav på en nyutexaminerad barnmorska, och stor vikt fästes därför vid den praktiska träningen. Utbildningen var omvittnat krävande, med långa vaknätter och ytterst litet fritid, men så hade S efter avslutad kurs erfarenhet av närmare 90 förlossningar. För hennes del blev det dock aldrig aktuellt att ge sig ut i distriktstjänst – hon kom att tillbringa nästan hela sin yrkesverksamma tid inom den slutna förlossningsvården och övriga uppdrag var av administrativt slag.

Detta innebar emellertid ingen brist på omväxling i yrkeslivet för S. Både barnmorskeutbildningen och förlossningsvården var under 40- och 50-talen föremål för reformer och ett nytt verksamhetsområde, den förebyggande mödravården, var under uppbyggnad. I hela den stora omdaning av svensk hälso- och sjukvård som började ta form efter andra världskriget fick förebyggande vård stor betydelse. Oron för sjunkande nativitet och dålig mödra- och barnhälsa – slagkraftigt apostroferad av paret Myrdal (bd 26) i boken Kris i befolkningsfrågan (1934) – gav mödravården en positiv laddning som barnmorskekåren kunde dra stor fördel av både praktiskt och ideologiskt då den traditionella hemförlossningsvården förlorade mark. Det var också på detta område S kom att göra sin viktigaste insats, framför allt inom mödragymnastik och -undervisning.

S:s engagemang för SBF blev mångårigt, men innan hon på allvar drogs in i riksstyrelsen gav hon sig 1947 ut på vad som förmodligen var ett stort äventyr. Tillsammans med en kollega på Allmänna barnbördshuset hade hon utsetts till förlossningshjälp åt en svenskfödd prinsessa i Egypten, Blanche Posse, och på våren 1947 avseglade de båda barnmorskorna, ”kända för att vara mycket erfarna i sitt yrke”, mot Kairo (Jordemodern 1947, nr 5). Efter prinsessans nedkomst stannade de kvar i landet ett helt år för att bistå en egyptisk professor vid inrättandet av en modern förlossningsklinik. De fick fria händer och ansåg sig ha lyckats väl med sin uppgift även om vissa kulturkrockar uppstod. S suckade över hur svårt det var att få de egyptiska familjerna att lyda svenska BB-regler; hon fick ibland ”ta i med hårdhandskarna” när de i stort antal ville storma in till sina nyförlösta anhöriga. I övrigt var hon fascinerad av allt annorlunda hon mötte och upplevde.

S behöll intresset för andra länders förlossningsvård och för internationellt samarbete under hela sitt yrkesliv. Hon engagerade sig i det internationella barnmorskeförbundet, likaså i det nordiska förbund som 1950 bildades på svenskt initiativ. Hon gjorde ett flertal besök i främst Storbritannien för att studera mödravård, och kom senare att samarbeta med sjukgymnasten och barnmorskan Nanna Ringdahl då denna knöts till Allmänna BB. De båda medverkade på 50-talet till introduktionen av den s k Readska skolan, enligt vilken förlossningen som fysiologisk process primärt inte är smärtsam utan smärtan är resultatet av nedärvda kulturella attityder. Blivande mödrar skulle därför genom undervisning och avslappningsgymnastik förberedas för en lugnare och mindre påfrestande förlossning och SBF, där S 1952 blivit styrelseledamot, anordnade under 50-talet många sådana kurser. S:s och Ringdahls arbete, som har betecknats som en pionjärinsats, uppmärksammades även i de övriga nordiska länderna.

I rollen som förbundssekreterare samarbetade S tätt med ordföranden Ellen Erup, som bland mycket annat spelade en drivande roll i det internationella samarbetet. Vid det stora ICM-mötet som hölls i Stockholm 1957 var S en av huvudorganisatörerna. 1968 efterträdde hon Erup på ordförandeposten. Denna hade lett SBF sedan tidigt 40-tal och tämligen framgångsrikt lotsat barnmorskekåren genom en period då såväl utbildningen som yrkesutövningen genomgick omvälvande förändringar. Att följa i spåren efter en person som mer eller mindre blivit en institution måste ha känts maktpåliggande för S även om hon valts enhälligt.

Året efter tillträdet blev också förhandlingsmässigt ett besvikelsens år då Statens avtalsverk förklarade sig inte längre vara berett att förhandla med en fristående organisation, vilket SBF varit sedan utträdet ur TCO 1956. Barnmorskorna drabbades också av det lönestopp för tjänstemän som var resultatet av LO:s överenskommelse med arbetsgivarföreningen. S led dessutom av dålig hälsa, och beslöt redan 1970 att lämna posten. Hon tillträdde istället en nyinrättad tjänst som kansliföreståndare och blev även redaktör för förbundets tidskrift Jordemodern, uppgifter hon behöll fram till sin pensionering 1976. Tillsammans med en syster återvände hon därefter till barndomshemmet i Alfta, där hon tillbringade sina sista år.

Författare

Lena Milton

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten (egna verk): Kompendium i mödraförberedelse. [Omslag.] Sthlm 1967. (Alliance). 45 s, ill. [Tillsammans med N Ringdahl. Kompendiet utgivet av Allmänna BB, Stockholm.]

Redigerat: Jordemodern. Svenska barnmorskeförbundets tidskrift. Årg 82(1969)–89(1976). Sthlm: Svenska barnmorskeförbundet, 1969–76. [Tillsammans med B Boberg, årg 82(1969)–83(1970), därefter av S ensam.]

Källor och litteratur

Barnmorskeläroanstaltens arkiv: Elevmatr 1924–1961 (D 1a:6), Reg över ansökn:ar 1922–1949 (D 2:2), Matr över elevernas tjänstgöring (D 6:2) o Elevansökn:ar 1934–1935 (E 2:44–45); Allmänna barnbördshusets arkiv: Direktionsprotokoll 1966–1970 (A 1 a:61) o Handl:ar rör personal (F 5:5); allt i SSA. Svenska barnmorskeförbundets arkiv: Protokoll från allmänna möten (A 1:3), Protokoll från ombudsmöten (A 1a:4), Styrelseprotokoll (A 3:2), Ordförandemöten (A 5:1), i TAM arkiv, Sthlm.

I Ahlenius m fl, Ojämn fördelning av obstetrisk analgesi (Läkartidningen 1997, nr 14); Barnmorska från Hälsingland till svensk-egyptisk prinsessa (Jordemodern 1947, nr 5); Svenska barnmorskeförbundet 1886–1986: jubileumsskrift (1986); Svenska barnmorskor, ed B Lundqvist (1940). – Nekr i DN (20 nov 1992) o SvD (13 nov 1992).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lisa Svensson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/34929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:34929
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lisa Svensson, urn:sbl:34929, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lena Milton), hämtad 2024-04-26.