Meriter

Södersten, Stig Hilding, f 22 aug 1906 i Sthlm, Hedv El, d 5 sept 1979 i Byxelkrok, Öland (enl db för Västerled, Sthlm). Föräldrar: ingenjören Hilding Sigurd Helmer S o Elsa Fredrika Mathilda Anell. Elev vid Saltsjöbadens samskola 16–ht 22, vid Carl Wilhelmsons målarskola i Sthlm 23, vid Tekniska skolan där 23, vid Konstakad ht 23–29, studieresa till Bali 29–30, frilansande tidn:tecknare o bokillustratör, erhöll Åhlén & Åkerlunds tidskriftsstipendium 54, Folket i bilds tecknarpris 54, Tidningen Vi:s illustrationsstipendium 62, Elsa Beskow-plaketten 65, Konstnärsstipendienämndens stora arbetsstipendium 66–67 o Sveriges författarfonds arbetsstipendium 72–76. Konstnär.

G 29 juni 1929 i Paris (vb Engelbr, Sthlm), m konstnären Ida Olivia Elisabeth (Lisa) Nilsson, f 25 jan 1903 i Sthlm, Klara, d 29 okt 1986 i Västerled, Sth, dotter till byggmästaren Nils Johan N o Ida Carolina Ullman.

Biografi

Stig S:s uppväxt delades mellan Runmarö, där han föddes och tillbringade somrarna på familjens sommarnöje, och Nacka, där fadern arbetade som ingenjör vid Gustaf de Lavals (bd 11) ångturbinfabrik. S hade det besvärligt i skolan, särskilt med matematiken, och hans vana att fylla läroböckerna med egna illustrationer gav honom heller inte några pluspoäng hos teckningslärarinnan som i stället gjorde sitt bästa att kväsa hans lust att teckna. Motigheterna gjorde att S slutade före studentexamen. Men på hans konstnärliga talang var det verkligen inget fel, försäkrade Konstakademiens mångårige lärare i etsning och gravyr, Axel Tallberg, efter att med handen ha känt längs ynglingens nacke: ”Du har en fin knöl på bakhuvudet – det är en riktig målarskalle.” Under en vinter och en vår följde S sedan undervisningen vid Carl Wilhelmsons målarskola men fann sig inte tillrätta då han tyckte att denne alltför mycket försökte sätta sin prägel på eleverna. Bättre trivdes S på de lektioner som han samtidigt tog för David Ljungdahl vid Tekniska skolan i Stockholm.

Hösten 1923 kom S ännu bara 17-årig in vid Konstakademien och utvecklades under de sex år han stannade där till en flyhänt tecknare och känslig kolorist. Av de många namnkunniga lärarna var det särskilt Akke Kumlien (bd 21) som S hade gott utbyte av. Enligt S hade Kumlien, som undervisade i materiallära, en ovanlig förmåga att entusiasmera eleverna. På akademin träffade S också sin blivande hustru Lisa, som börjat sin utbildning där ett år tidigare.

1929 for det unga konstnärsparet till Bali i Nederländska Ostindien. De hade vid ett biografbesök fängslats så mycket av en journalfilm som visade öns främmande natur och folk att de kände att de ofrånkomligen måste ta sig dit. Efter att på vägen ha gift sig på den svenska legationen i Paris steg makarna S ombord på en ångare i Marseille som förde dem till Ostindien. Den långa sjöfärden dit använde de till att lära sig malajiska, som skulle bli deras lingua franca på Bali. Den drygt ettåriga vistelsen där var mycket inspirerande och satte de närmaste åren efteråt tydliga spår i S:s skapande.

Efter återkomsten till Sverige slog sig paret S ner i Ålsten, Bromma, där de trivdes och blev rotfasta: den inköpta villan byggdes efter några år till med en ateljé i vilken fåglar fick flyga fritt. 1932 ställde makarna ut på Galleri Modern och fick uppskattande kritik för sina exotiska Bali-motiv men samtidigt inträffade Kreugerkraschen, vilket för en tid förlamade konstmarknaden. Delvis därför valde S att huvudsakligen försörja sig och familjen som frilansande illustratör även om han i alla år fortsatte sitt måleri. Sedan familjen börjat tillbringa somrarna på Öland hämtade han ofta motiven till sina verk därifrån. S:s målningar kännetecknas överlag av en lyrisk impressionism.

Som illustratör tecknade S för såväl dags- som veckopressen. Sina första honorar inkasserade han genom att under studieåren på Konstakademien bidra med teckningar till skämttidningen Kasper. Vitsarna som låg till grund för hans alster var tagna ur gamla nummer av Fliegende Blätter och Kaspers redaktör Emil Norlander (bd 27), som fann dem slitna, skrev därför nya med större fräschör.

Ett andrapris i en stor omslagspristävling utlyst 1932 av Vårt hem ledde till att S under flera år fick illustrera noveller i denna veckotidning. Kontakten med dess andreredaktör, Karl Johan Rådström (bd 31), skulle längre fram leda till otaliga illustreringsuppdrag för bl a novelltidskriften All världens berättare, en veritabel tummelplats för unga svenska tecknare i vilken han medverkade från starten 1945. Andra genom åren viktiga beställare var tidningarna Folket i bild och Vi, och på 1950- och 1960-talen medarbetade S även regelbundet i DN, där hans alster inte sällan fick pryda söndagsbilagorna. Oftast var det i anslutning till någon novell eller dikt, men ibland rörde det sig också om reportageteckningar.

Framför allt blev S emellertid känd som bokillustratör. Redan 1931 uppmärksammades han för några omslag för Lars Hökerbergs bokförlag och följande år utförde han sitt första större illustreringsuppdrag för en bok, Edith Unnerstads ungdomsroman Uffe reser jorden runt. Därefter avlöste uppdragen varandra. Från och med 1940-talet hörde S vid sidan av bl a Bertil Bull Hedlund (bd 18), Eric Palmquist, Erik Prytz (bd 29) och Uno Stallarholm till de mest anlitade bokillustratörerna i Sverige och han hade ofta mer arbete än han kunde hinna med.

Mest rörde det sig om barn- och ungdomsböcker, vilket passade S bra då han inte bara tyckte om utan också briljerade i att teckna för genren naturliga motiv som barn och djur. S ritade med schwung, det var fart och rörelse i bilderna och han var bra på att hitta stämningen även när böckernas handling utspelade sig i främmande miljöer. Han var noga med hur allt såg ut i verkligheten. En rysk brevbäraruniform, en gammal kamin, en slavauktion i Sydstaterna, en buffelhjord på prärien likaväl som en ponny som stegrar sig – allt måste bli rätt. Formförrådet fylldes på genom återkommande biblioteks- och museibesök under det att den nödvändiga tekniken nöttes in genom ständig övning med handen. Under många år samlades i S:s hem en grupp konstnärer boende i Brommatrakten – Einar Forseth, Anna Küntzel, Per och Kaj Beckman m fl – för att teckna efter modell. Sina teckningar utförde S direkt i tusch, med svärtan ibland förstärkt genom lavering eller med hjälp av svartkrita.

Till de återkommande uppdragsgivarna hörde Barnbiblioteket Saga, Bonniers Folkbibliotek, Natur och kulturs ungdomsböcker och Rabén & Sjögren. I klassikerserien De odödliga ungdomsböckerna blev han med sina 14 titlar den flitigaste bidragsgivaren, med illustrationer för bl a Harriet Beecher Stowes Onkel Toms stuga (1954), Rudyard Kiplings Kim liksom Arthur Conan Doyles historiska romaner Napoleons husar, Brigadgeneralens bravader och En försvunnen värld. Andra klassiker S hjälpt till att levandegöra för en ung publik är Victor Hugos Ringaren i Notre-Dame (1966), Alexandre Dumas Greven av Monte Cristo (1954) och Jules Vernes Jorden runt på 80 dagar (1964). Bilderna för alla dessa slitstarka ungdomsböcker andades äventyr och anslöt smidigt till texten.

Ett kraftprov utförde S i Gula samlingen (1957) av Lisa Tetzners rikt illustrerade sagosamling All världens vackra sagor. Han lekte där med frodig fantasi, berättarglädje och lätt penna fram troll och jättar, fabeldjur och verkliga djur, prinsar och prinsessor, barn och åldringar. Uttrycket anpassades allt efter vad varje saga och sagokrets krävde. I en fornnordisk saga kunde S arbeta i en mustig och burlesk stil för att sedan i en indisk saga frammana romantiska tusen och en natt-stämningar genom att byta till enkel linjeteckning med heldragen kontur: ”konstnären har […] inte gjort det lätt för sig”, kommenterade Eva von Zweigbergk arbetsprestationen.

S utförde också arbeten för vuxenböcker i vilka han i en del fall kunde få sin bildkonst mer sorgfälligt och påkostat återgiven än annars. För Per Erik Wahlunds urval av japansk lyrik Bambuflöjten (1956) stod han inte bara för en mängd teckningar i japaniserande stil utan hade även ansvar för formen i stort. Andra ambitiösa verk var en illustrerad nyutgåva av John Steinbecks roman Riddarna kring Dannys bord (1962), som ingick i Svensk bokkonsts urval av årets vackraste böcker, liksom Åke Ohlmarks Skånska sagor (1965), där S som annars ofta arbetade impressionistiskt med lätta tunna streck i stället använde en expressionistisk stil som lämpade sig för att med drastisk humor gestalta bokens råbarkade vikingar. Till illustrationsuppdragen för bokinlagor kom en omfattande produktion av teckningar för bokomslag, bl a för Folket i bilds folkböcker. S:s omslag räknades i slutet av 1960-talet i hundratal.

1960-talet innebar på sätt och vis en skördetid för den försynte S. 1965 tilldelades han Elsa Beskow-plaketten för sin samlade produktion för barnböcker och under två år fick han sedan som ett erkännande Konstnärsstipendienämndens stora arbetsstipendium. Men fram emot slutet av årtiondet kunde S konstatera att förutsättningarna för frilansande illustratörer försämrats väsentligt.

Pålitliga uppdragsgivare som All världens berättare och Folket i bild hade då upphört och dagstidningarna förlitade sig i stigande utsträckning på fotografier vid illustreringen. Dessutom blev bokförlagen alltmer försiktiga med att kontraktera tecknare till skönlitterära böcker. I stället fick dessa själva leta rätt på någon klassiker och göra illustrationer för att sedan gå till en förläggare och föreslå en nyutgåva. Ett mångårigt ambitiöst illustreringsprojekt att ge ut Don Quijote fick S till följd av förlagens ointresse aldrig möjlighet att förverkliga. Barn- och ungdomsböcker höll han dock på med ända fram till sin död; totalt blev det ett åttiotal titlar i genren.

Påtaglig är S:s vilja att alltid pröva nytt i sitt tecknande. Själv liknade han det vid ”att företa en äventyrlig resa”: ”Papperet är den vita fläcken på kartan och det är alltid lika spännande att treva sig fram med pennan och någorlunda helskinnad försöka klara sig mot ökentorka och mot att fastna i djungelsnår av manér där rutindjävulen sitter på lur.”

Författare

Jakob Christensson

Arkivuppgifter

Tryckta arbeten

 Illustrerat: Nedan har noterats de fall då det framgår av bibliografiska uppgifter att S även gjort omslagen. – S har i många fall ej illustrerat originalutgåvorna av böckerna. Den upplageredovisning som i förekommande fall ges avser endast senare upplagor/utgåvor med S:s illustrationer. – T Morgan [pseud för T M Nilsson], Heja Olle! [Barnbok.] Sthlm 1932. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag. 2. uppl 1948], E Unnerstad, Uffe reser jorden runt. [Barnbok.] Sthlm 1932. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag. 2. uppl 1947], J L Brisley, Känner du Milly-Molly? En liten flickas upplevelser berättade och ritade av J L B. Översättning från engelskan av M Jungmarker. Sthlm 1933. (Barnens böcker, 1) [Endast omslag. 2.–6. uppl 1942–59], B Båge [pseud för S Beskow], Äventyret Taro Maru. [Barnbok.] Sthlm 1933. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag], P Fæhn, Jan vinner. [Barnbok.] Sthlm 1933. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag], E Mann, Stoffel tjuvflyger. [Barnbok.] Översättning från tyskan av M Jungmarker. Sthlm 1933. (Barnens böcker, 2) [Endast omslag. 2. uppl 1950], T Morgan [pseud för T M Nilsson], Jonas får arbete. [Barnbok.] Sthlm 1933. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag], I Toje, En liten rackarunge. [Barnbok.] Översättning från norskan av M L Gagner. Sthlm 1933. (Barnens böcker, 3) [Även omslag], B Fondén, Pojkarna på Tornön. [Barnbok.] Sthlm 1934. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag], T Morgan [pseud för T M Nilsson], Assar gör en upptäckt. [Barnbok.] Sthlm 1934. (Natur och kulturs ungdomsböcker) [Även omslag], B Claeson [senare Claeson-Bohman], Tvillingarna på Loholm. Två rackarungars äventyr. [Barnbok.] Sthlm 1941 [Anonymt illustrerad av S. 2.–6. uppl 1944–57], E Wilcke, Britt-Marie på vischan. [Barnbok.] Sthlm 1941. (Flickornas julbok, 1941), B Claeson [senare Claeson-Bohman], Tvillingarna och Sniffi. [Barnbok.] Sthlm 1941 [Anonymt illustrerad av S. 2.–6. uppl 1945–58], R Wiesler, De flög för Norge. [Barnbok.] Sthlm 1942. (Pojkarnas flygbok, 1942), M Gjedde [pseud för C Gjedde-Olsen], Elsebeth på egna ben. [Barnbok.] Sthlm 1944. (Flickornas julbok, 1944), G Sandgren, De fyra fjädrarna. [Barnbok.] Sthlm 1944. (Barnbiblioteket Kamraterna, 43) [Originalupplaga 1935], T Morgan [pseud för T M Nilsson], Urban slår sig fram. [Barnbok.] Sthlm 1945. (Pojkarnas julbok, 1945) [Originalupplaga 1940], E Bøgenæs, Kitt är inte som andra. [Barnbok.] Översättning från norskan av V Lindberg. Sthlm 1946. (Flickornas julbok, 1946) [Originalutgåvan av översättningen utkom 1943], M Marcus, Ett skepp kommer lastat. Från byteshandel till nutida grosshandel. Sthlm 1947, S Salminen, Den långa våren. [Roman.] Sthlm 1947. (Nordiska succéromaner) [Originalupplaga 1939], J Steinbeck, Möss och människor; Den röda ponnyn. Sthlm 1947. (Bonniers folkbibliotek) [Även omslag], M Toft, Benna reser till Östern. [Barnbok.] Sthlm 1947. (Flickornas julbok, 1947), L De Geer, Branden. [Barnbok.] Sthlm 1948. (Pojkarnas julbok, 1948) [Originalupplaga 1936], J Corbett, Den människoätande leoparden. Sthlm 1950. (Pojkarnas julbok, 1950) [5/6. tusendet s å. Originalutgåvan av översättningen utkom 1949 under titeln: Den människoätande leoparden från Rudraprayag], E B Nordström, En rackarunge. [Barnbok.] Sthlm 1950. (BFB:s juniorserie) [Även omslag. Originalupplaga 1919], Nu seglar Pip-Larssons. [Barnbok.] Sthlm 1950 [2.–6. uppl 1950–62. Senare upplagor av boken saknar S:s illustrationer], En bil kommer lastad. 1951. Med bidrag av E Unnerstad [och nio ytterligare författare] och med teckningar av S S [och 13 ytterligare illustratörer]. Redaktör: H Enström. Sthlm 1951 [S har illustrerat E Unnerstads novell Pysen hämtar sin anka], E B Nordström, 15 år. Några blad ur en rackarunges liv. [Barnbok.] Sthlm 1951. (BFB:s juniorserie) [Originalupplaga 1921], S Holmsen, Polynesisk passad. Sthlm 1952 (Bokklubben Svalan) [Reseskildring anonymt illustrerad av S. Originalupplaga 1942], H Beecher Stowe, Onkel Toms stuga eller Livet bland de arma. [Barnbok.] Översättning av N Holmberg. Sthlm 1952. (Bonniers Folkbibliotek) (Bestsellers genom tiderna) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. Ny upplaga 1953. S:s illustrationer har använts i flera senare utgåvor 1954–98 av barnboken, däribland som De odödliga ungdomsböckerna, 45 (1954)], A Huxley, Reklamtext. [Essä.] Sthlm 1953, B Bohman, Barn i främmande länder. 4, Pivo, indianpojke av shoshonernas stam, och Farid från Tozeur i Tunisien. [Barnbok.] Sthlm 1954. (Tidens bokklubb) [För del 5 av verket se under 1955 nedan. Del 1–3 av verket ej illustrerade av S], B Bohman, Ringen som försvann. [Barnbok.] Sthlm 1954 [Ny uppl s å], A Conan Doyle, Baskervilles hund. [Roman.] Till svenska av I Ekman Nordgaard. Sthlm 1954. (Skattkammarbiblioteket) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. 2. uppl 1961], A Dumas d ä, Greven av Monte-Cristo. Översättningen har utförts av A Häggqvist. [Roman] Sthlm 1954. (Skattkammarbiblioteket) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. Ny utgåva 1985, ingår ej i Skattkammarbiblioteket], J Verne, Tsarens kurir. Översättning av Å Runnquist. Illustrationer av P Férat. Sthlm 1954. (De odödliga ungdomsböckerna, 46) [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. Ny upplaga 1968. Ny utgåva 1981 i serien Önskeklassikern (ny tryckning 1985)], Berömda berättare om kvinnor och kärlek. Ett novellurval av I Arvidsson. Sthlm 1955, B Bohman, Barn i främmande länder. 5, Kakombe från Kamba-stammen i Afrika och Miguel Guido från Santos i Brasilien. [Barnbok.] Sthlm 1955. (Tidens bokklubb) [För del 4 av verket se under 1954 ovan. Del 1–3 ej illustrerade av S], A Conan Doyle, En försvunnen värld. Översättning av B Hultstrand. Sthlm 1955. (De odödliga ungdomsböckerna, 49) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. 8/11. tusendet 1962. Ny utgåva 1988 i serien Önskeklassikern], Du och din bank. En orientering om arbetet i Skandinaviska banken. Sthlm 1955 [2.–3. uppl 1958–60], W Hauff, En natt i rådhuskällaren. Översättning av W Bernhard. [Roman.] Sthlm 1955. (Bokvännens bibliotek, 24) [Även omslag], R L Stevenson, Kidnappad. David Balfours äventyr. Översättning av N Holmberg. Sthlm 1955. (De odödliga ungdomsböckerna, 50) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. 7/9. tusendet 1962], Bambuflöjten. Dikter ur Körbärsträdet samt nya japanska tolkningar [av] P E Wahlund. Sthlm 1956 [Även omslag], H Bergman, Flickan i frack. Sthlm 1956. (De odödliga ungdomsböckerna, 51) [Även omslag. Originalupplaga 1925. 9/13. tusendet 1959], J Verne, Till jordens medelpunkt. Översättning av C Gripenberg. Illustrationer av E Riou. Sthlm 1956. (De odödliga ungdomsböckerna, 52) [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. 9/13. tusendet 1963], A Viksten, Tankar vid en dödsdömd sjö. Sthlm 1956 [Nya utgåvor 1975 och 2001.], Äventyrens värld. Märkliga öden och äventyr till sjöss och lands från skilda tider och från jordens alla hörn. Sthlm 1956–1962. 3 vol. (De odödliga ungdomsböckerna). [1.] Illustrationer av S Berkeley, P Hardy m fl. Översättning av B Hultstrand. Sthlm 1956. (De odödliga ungdomsböckerna, 53) [Endast omslag] [2], Ny samling. Illustrationer av W Paget, P Hardy m fl. Sthlm 1957. (De odödliga ungdomsböckerna, 54) [Endast omslag] [3], Tredje samlingen. Ill. av W. Hatherell, Stanely Berkeley m fl. Sthlm 1962. (De odödliga ungdomsböckerna, 55) [Endast omslag], All världens vackra sagor. Gula samlingen. Samlade av L Tetzner. Svensk redigering av K J Rådström. Sthlm 1957, R Kipling, Kim. Översatt av B-M Bergström. Sthlm 1957. (De odödliga ungdomsböckerna, 57/58) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. 8/12. tusendet 1964], E Taube, Förlustelse och frid. Dikter och melodier. Sthlm 1957 [Även omslag], J Webster, Patty. Översättning: V Starfelt. Sthlm 1957. (De odödliga ungdomsböckerna, 56) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. Även finländsk delupplaga], A Conan Doyle, Napoleons husar. Översättning av N Holmberg. Sthlm 1958. (De odödliga ungdomsböckerna, 59) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], H Rider Haggard, Kung Salomos skatt. Översättning av N Holmberg. Illustrationer av W Paget. Sthlm 1958. (De odödliga ungdomsböckerna, 60) [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], A Lyttkens, Lyckans tempel. [Roman.] Sthlm 1958. 2 vol. (Släkten Tollmans romantiska öden) [Består av 1, Österlånggatan och 2, Charlottenhof. Originalupplaga 1943 i ett band], A Lyttkens, Längtans blåa blomma. [Roman.] Sthlm 1958. 2 vol. (Släkten Tollmans romantiska öden) [Består av 1, Guss eget mästerverk och 2, Du droppe himladagg. Originalupplaga 1944 i ett band], A Lyttkens, Nya stjärnor tändas. [Roman.] Sthlm 1958. 2 vol. (Släkten Tollmans romantiska öden) [Består av 1, Gustav Tollmans anfäktelse och 2, Tro på hennes ögas glans. Originalupplaga 1945 i ett band], A Lyttkens, Statt upp min älskade. [Roman.] Sthlm 1958. (Släkten Tollmans romantiska öden) [Originalupplaga 1947], A Lyttkens, Tag lyckan fatt. [Roman] Sthlm 1958. 2 vol. (Släkten Tollmans romantiska öden) [Består av 1, Ett hus likt många andra och 2, Ett hus likt inga andra. Originalupplaga 1949 i ett band], J Webster, Patty och Priscilla. Översättning av V Starfelt. Sthlm 1958. (De odödliga ungdomsböckerna, 61) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], J Verne, Från jorden till månen. Översättning av S och C Gripenberg. Illustrationer av E Bayard m fl. Sthlm 1958. (De odödliga ungdomsböckerna, 62/63). [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], A Conan Doyle, Brigadgeneralens bravader. Översättning av N Holmberg. Sthlm 1959. (De odödliga ungdomsböckerna, 64) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], K Hed, Kopparslanten i källan. Dikter. Sthlm 1959 [Även omslag], K-E Bergqvist, Älska och älskas. Kärleksaforismer. 2., illustrerade uppl. Sthlm 1960 [Även omslag. 1. uppl 1959 saknade illustrationer. 3. uppl 1972], K Brendon [pseud för B Bohman], Skatten från Furuvik. [Barnbok.] Sthlm 1960, K Brendon [pseud för B Bohman], Skatten i havet. [Barnbok.] Sthlm 1960, K Hed [pseud för H Olsson], Tre orgelpipor. Dikter. Sthlm 1960 [Även omslag], H Iseborg, Jan och den gröna båten. [Barnbok.] Sthlm 1960 [2. uppl 1966], E Taube, Hjärtats nyckel heter sång. Sextionio visor och en dikt. I urval av S-B Taube. Illustrationer av K Jungstedt, B Lybeck, R Svensson, H Henschen och S S. Sthlm 1960. (Bonniers folkbibliotek) [Troligen är S:s illustrationer i boken enbart hämtade från E Taube, Förlustelse och frid (1957; se ovan). Utgavs i minst tio tryckningar 1961–94], K Brendon [pseud för B Bohman], Hundskatten. [Barnbok.] Sthlm 1961, A Dumas d ä, Myladys son. Översättning av C Gripenberg. Illustrationer av R Christiansen, J Nörretanders m fl. Sthlm 1961. 2 vol. (De odödliga ungdomsböckerna). [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning] Bok 1, Musketörerna i skilda läger. (De odödliga ungdomsböckerna, 67). Bok 2, Musketörerna återförenade. (De odödliga ungdomsböckerna, 68), J Golowanjuk, Skomakarprinsen i Moskva. [Barnbok.] Sthlm 1961 [Även omslag], H Iseborg, Jan och den röda papegojan. [Barnbok.] Sthlm 1961. (Börjabok, 13) [2. uppl 1966], K Brendon [pseud för B Bohman], Skatten i Kruttornet. [Barnbok.] Sthlm 1962, H Rider Haggard, Montezumas dotter. Översättning av N Holmberg. Illustrationer av M Grieffenhagen. Sthlm 1962. (De odödliga ungdomsböckerna, 69) [Endast omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning], H Iseborg, Jan och den stora hunden. [Barnbok.] Sthlm 1962. (Börjabok, 16), E Malmström, Eva åker snålskjuts. [Barnbok.] Sthlm 1962. (Börjabok, 18), J Steinbeck, Riddarna kring Dannys bord. Översättning av S Barthel. Sthlm 1962 [Den första utgåvan av denna översättning utkom 1938], E Unnerstad, Toppen och jag på torpet. [Barnbok.] Sthlm 1962 [Även omslag. 2. uppl s å], A Hope, Fången på Zenda. Berättelsen om tre månader av en engelsk gentlemans liv. Översättning av C Gripenberg. Sthlm 1963. (De odödliga ungdomsböckerna, 71) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. Ny utgåva 1981 i serien Önskeklassikern], H Iseborg, Jan seglar ”Bidevind”. [Barnbok.] Sthlm 1963. (Börjabok, 21), E Malmström, Eva åker timmerstock. [Barnbok.] Sthlm 1963. (Börjabok, 22), H Peterson, Här kommer Petter. [Barnbok.] Sthlm 1963 [Även omslag. 2.–3. uppl s å. 4., omarbetade uppl 1980 i serien Glada grodan], E Taube, Så länge skutan kan gå… Sextionio visor och en dikt. I urval av S-B Taube. Illustrationer av K Jungstedt, B Lybeck, R Svensson, H Henschen och S S. Sthlm 1963. (Bonniers folkbibliotek). [Troligen är S:s illustrationer i boken enbart hämtade från E Taube, Förlustelse och frid (1957; se ovan). Utgavs i minst sex tryckningar 1966–94], H Peterson, Petter kommer igen. [Barnbok.] Sthlm 1964 [Även omslag. 2. uppl 1981], H Handel Richardson, Ungdomsår. Översättning av V Starfelt. Sthlm 1964. (De odödliga ungdomsböckerna, 74) [Även omslag. Ny utgåva 1986 i serien Önskeklassikern (ej omslag)], J Verne, Jorden runt på 80 dagar. Översättning av E Vretholm. [Roman.] Sthlm 1964 [Utgör den första utgåvan av denna översättning. Nya utgåvor 1974 och 1981], J Verne, Tsarens kurir. Översättning: R Adlerberth. [Roman.] Sthlm [1964]. (Barnbiblioteket Saga, 471) [Även omslag. Utgör den första utgåvan av denna översättning. 2. uppl 1979 i serien Sagas berömda böcker], L M Alcott, Unga kvinnor. Översättning av A Bucht. [Barnbok.] Sthlm 1965. (Saga, 477) (Sagas berömda böcker) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. Även omslag], C Nordhoff och J N Hall, Myteri! Översättning av L Renner. Sthlm 1965. (De odödliga ungdomsböckerna, 76) [Den första utgåvan av denna översättning utkom 1934. Även omslag], H Peterson, Liselott och de andra. [Barnbok.] Sthlm 1965 [Även omslag], B Roland, Den förbjudna bron. Översättning av R Lindwall. [Barnbok.] Sthlm 1965. (Bonniers barnbibliotek, 205) [Även omslag], Skånska sagor. Skånska kungasagor och andra sagor. Hämtade ur skilda källor och översatt av Å Ohlmarks. Sthlm 1965, Berättelser om kärlek. Ett urval av G Gunnarsson. Sthlm 1966, L Fitinghoff, Barnen ifrån Frostmofjället. En barnberättelse för små och stora. Sthlm 1966 [Originalupplaga 1907. 2.–6. uppl 1967–89. Ny utgåva 2011], P Gallico, Mellan klockan tolv. Översättning av J P Westrup. [Barnbok.] Sthlm 1966. (Saga, 502) (Sagas barnböcker), V Hugo, Ringaren i Notre-Dame. Översättning och bearbetning av G Sandgren. Sthlm 1966. (Sagas berömda böcker) (Saga, 496) [Utgör den första utgåvan av denna översättning. 2. uppl 1977 (2. tr 1984). Ny utgåva 1970 i serien Förstorade böcker], C Nordhoff och J Norman Hall, Kamp mot sjön. Översättning av L Renner. Sthlm 1966. (De odödliga ungdomsböckerna, 77) [Även omslag. Denna översättning utgavs första gången 1934], H Peterson, Petter klarar allt. [Barnbok.] Sthlm 1966 [Även omslag. 2. uppl 1982 i serien Glada grodan], L M Alcott, Våra vänner från ifjol. Till svenska av A Bucht. [Barnbok.] Sthlm 1967 (Barnbiblioteket Saga, 512) (Sagas berömda böcker), J O Ericsson, Robin Hood och broder Tuck. En berättelse från Sherwood. [Barnbok.] Sthlm 1967 [Även omslag], M Geijer, Sommar på Ekeby. [Barnbok.] Sthlm 1967 [Även omslag. 2. uppl 1979 i serien Glada grodan], G Linde, Eva-sjams land. [Barnbok.] Sthlm 1967. (Önskeböckerna, 352) [Även omslag. 2. uppl 1979 i serien Glada grodan], H Peterson, Bara Liselott. [Barnbok.] Sthlm 1967 [Även omslag], Z Topelius, Fältskärns berättelser från Breitenfeld till Armfelts återtåg. Redigering och språklig bearbetning av P Kellberg. Illustrerad med kopparstick, gravyrer och träsnitt från den skildrade tiden, med senare xylografier och litografier samt med nya teckningar av S S. Sthlm 1967 [Originalupplaga 1854–67], G Linde, Eva-sjam och Lua. [Barnbok.] Sthlm 1968. (Önskeböckerna, 362) [Även omslag], G Linde, Eva-sjam och Nalle. [Barnbok.] Sthlm 1968. (Önskeböckerna, 363) [Även omslag], S Lindholm och B Lindell, Bibeln berättar. Skildringar från Gamla och Nya testamentets tid. Sthlm 1968, G Idestam-Almquist, Leta efter Valter. [Barnbok.] Sthlm 1969. (Barnbiblioteket Saga, 565) [Även omslag. 2.–3. uppl 1976–82 ingår ej i Saga-serien], S Lagerlöf, Ett Mårbackabarn. Selma Lagerlöf berättar. [Innehållet är hämtat ur Mårbacka, Ett Barns memoarer, Dagbok samt Troll och människor och är sammanställt av M Petré.] Sthlm 1969. (Sagas berömda böcker) (Saga, 566) [Även omslag. 2. uppl 1985], K Sundh, Födelsedagen som kom bort. [Barnbok.] Sthlm 1969. (Barnbiblioteket Saga, 553) [Även omslag], G Idestam-Almquist, Ansiktet i fönstret. [Barnbok.] Sthlm 1970. (Saga, 572) [Även omslag. 2.–3. uppl 1977–82 ingår ej i Saga-serien], G Jacobson, Min bror från Afrika. [Barnbok.] Sthlm 1970. (Bonniers barnbibliotek. Lätt att läsa-serien, 227) [Även omslag. Ny uppl 1971. Förkortad uppl 1973 i serien Aktiv läsning, 9 (utgiven i Helsingfors) {3. uppl 1973.}], S Lindholm, Johan och hans vänner. Sthlm 1970 [Även omslag], G Idestam-Almquist, Spåren i snön. [Barnbok.] Sthlm 1971 [Även omslag. 2.–3. uppl 1977–82], S Lindholm, Johan i Västanvik. Sthlm 1971 [Endast omslag], Spanska ordspråk och sanningsord. I tolkning och urval av H Stolpe. Sthlm 1971, J Golowanjuk, Min gyllene väg från Samarkand. Bearbetad av H Alfons. Sthlm 1972. (Lättläst) [Även omslag. Originalupplaga 1936. [2.]–3. tr 1973–77], H Peterson, Berättelsen om Elin. Sthlm 1973. (Lättläst för vuxna) [2.–3. tr 1974–77], G Idestam-Almquist, Akta dej för Jan! [Barnbok.] Sthlm 1974 [Även omslag. 2. tr 1977. 2. uppl 1983], H Peterson, Fågelpojken. [Barnbok.] Sthlm 1976 [Även omslag], H Peterson, De fyra hemlösa. [Barnbok.] Sthlm 1977 [Även omslag], G Idestam-Almquist, Vem ska rädda Jan? [Barnbok.] Sthlm 1979, Fritiof Nilsson Piraten, Bombi Bitt och jag. [Roman.] Sthlm 1985 [Originalupplaga 1932].

Källor och litteratur

M Pihlgren, ”Varje krumelur är ett äventyr”: Stig Södersten, illustratör och målare, examensarb ht 2007 vid Konstvet instit, StU.

Bali: en ung svensk målare berättar om ett år på templens och dansernas ö (SvD 8 febr 1931); U Bergstrand, Stig Södersten (Biblioteksbladet 1965, nr 7); dens, Stig Södersten (De tecknar för barn: porträtt av tolv svenska barnboksillustratörer, ed C-A Lövgren, 1976); I Fischerström, Bokens konstnärer (1950); Folket i bilds folkboksserie 1940–1960: en annoterad förteckning (1979); Jonas [sign], Varje ny krumelur att teckna blir som en äventyrlig resa (Barometern Oskarshamns-tidningen 16 aug 1968); SKL; 25 nutida svenska tecknare, ed Å Meyerson o I Öhman (1953); H Stolpe, Söderstens på Brötvägen (Bromma hembygdsförenings årsskrift 1969); Vem är vem i barn- och ungdomslitteraturen (1984); [E v Zweigbergk], Nytt sagourval, av E v Z (DN 8 april 1957). – Nekr:er över S i DN 8 o 14 sept samt i SvD 10 sept 1979.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Stig Hilding Södersten, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/35263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:35263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Stig Hilding Södersten, urn:sbl:35263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jakob Christensson