Meriter

2. Johan Reinhold Almkvist, den föregåendes brorson, f. 3 juli 1869 i Ystad, d. 9 dec 1945 i Sthlm, Hedv El^[1]. Föräldrar: professorn Per Vilhelm Almqvist och Laura Matilda Cnattingius. Avlade studentexamen vid h. latinläroverket å Norrmalm i Stockholm 21 maj 1887; studerade för medicinsk-filosofisk examen vid Stockholms högskola; med. fil. kand. i Uppsala. 14 dec. 1888; med. kand. vid karolinska institutet 30 nov. 1892; e. o. amanuens vid den patologisk-anatomiska institutionen därstädes sept. 1893–31 aug. 1894; doktor E. G. Johnssons assistent å Sabbatsberg och å hans privata laboratorium omkring sex månader 1896; med lic. 15 jan. 1898; disp. 28 apr. 1903; med. doktor i Uppsala 29 maj s. å.; har företagit studieresor till Wien och Berlin 30 sept. 1900–1 apr. 1901 och till Berlin okt. 1906 samt vetenskapliga resor till Frankrike och Tyskland 1911, 1913 och 1915. Tf. amanuens vid sjukhuset S:t Göran i Stockholm 15 jan.–31 aug. 1898; underläkare därstädes 1 sept. 1898–30 sept. 1900; praktiserande läkare i Stockholm från maj 1901; e. o. amanuens vid polikliniken å sjukhuset S:t Göran 16 nov. 1903–31 dec. 1904; poliklinisk amanuens därstädes 1905–30 nov. 1908; läkare vid polikliniken å Norrmalm för män, lidande av könssjukdomar, 1 apr. 1908–31 dec. 1910; överläkare vid sjukhuset Eira 1 dec. 1908–31 mars 1911; läkare vid Stockholms stads besiktningsbyrå för prostituerade kvinnor 1 dec. 1908–7 apr. 1911; tf. överläkare vid sjukhuset S:t Göran sedan 1 apr. 1911; tf. direktör för samma sjukhus 3V2 månader under s. å.; tf. professor i syfilidologi vid karolinska institutet 4 apr.–31 maj 1911 samt ånyo från 25 febr. 1912; docent i syfilidologi därstädes 24 febr. 1912; professor i samma ämne 28 mars 1913.

Gift 30 aug. 1898 med Maria Karolina Elisabet Bramstedt, f. 16 apr. 1864, d. 11 april 1945 i Sthlm, Hedv El^[2] dotter till lantbrukaren Fredrik Bramstedt.

Biografi

I sin egenskap av lärare i syfilidologi vid karolinska institutet och överläkare vid sjukhusen Eira och S:t Göran samt genom sin rika forskarverksamhet och omfattande enskilda praktik har. A. utövat ett högst betydelsefullt inflytande på könssjukdomsbekämpande i vårt land.

Författare

I. JUNDELL.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett fall af plexiformt sarkom (endoteliom, s. k. cy-lindrom) från tinningtrakten (Nord. med. arkiv,. Bd 26, 1894, N:o 26. 23 s., 1 pl.). —Om handelspris och näringsvärde hos några allmännare födoämnen. Sthm 1896. 4: o 60 s. (Bihang till. Stockholms stads helso-vårdsnämnds årsberättelse 1895; även i Tekn. tidskr., Årg. 25, 1895, Afd. för kemi och metallurgi, s. 61—73, .81—86; tills, med Klas Sondén).' — Ein durch Gonococcen verursachter Fall von Phlegmone (Archiv f. Dermat. u. Syphil., Bd 49, 1899, s. 163—169). — Ueber die Behandlung einiger Fälle von Augenbleu-norrhoe mit Largin (ibid., Bd 50, 1899, s. 229—240). — Ueber die Behandlung der Psoriasis mit intravenösen Arsenikinjectioncn (Nord. med. arkiv, Bd 33, 1900, N:o 21. 54 s., 3 pl.; tills, med E. Welan-der). — Beiträge zur Kenntnis der Plasmazellen,'.insbesondére beim Lupus (Archiv f. Dermat. u. Syphil., Bd 58, 1901, s. 91—124. -f-> 2 pl.). — !Uebér die Emigrations-Fähigkeit der Lymphocyten (Archiv f. pathol. Anat. u. Physiol., Bd 169, 1902, s. 17—28). — Experimentelle Studien iiber: die Lokalisation des Quecksilbers bei Quecksilbervergiftung (Nord. med. arkiv, Bd 36, 1903, Afd. 2, N: o 6. 73 sj., 2 pl.). — Om difteri- och pseudodifteri-bacillens förhållande till Pfeiffers specifika immunitetsreaktiön (Hygiea, Årg. 66: 1, 1904, s. 18—34). — Om sättet att förekomma kvicksilfverstoma-titer samt en därtill lämplig tandpasta (ibid., Årg.' 66: 2; 1904, s. 4033— 1042). — Statistiska studier öfver resultatet af den kvinliga gonorrhéns behandling (Nord. tidsskr. for terapi, Aarg. 3, 1904—05, s. 375—383). — Till frågan om Spirochaäte pallida (Schaudinn-Hoffmann) och syfilis (Allm. sv. läkartidn., Årg. 2, 1905, s. 394—398). — De veneriska sjukdomarna, deras natur, faror och bekämpande. Folkskrift. Sthm 1905. 32 s. — En praktisk) behandlingsmetod för ulcus molle (Allm. sv. läkartidn., Arg. 3, 1906, s. 353—359). — Uber die Pathogenese der merkuriellen Colitis und Stomatitis (Dermatol. Zeitschr., Bd 13, 1906, s. 827—864 -(- 4 pl.; även på svenska i Hygiea, Årg. 69: 1, 1907, s.'237—271). — Om behandling af det mjuka chankersåret och dess lymfkörtelkomplikationer med kopparsalter (Hygiea, Festband, 1908, 25 s.). — Wassermann's Syphilisreaktion bei Lepra (Zen-tralbl. f. innere Med., Jahrg. 29, 1908, s. 1181—1188; tills, med I.;jundell och F. Sandman). — Några erfarenheter om Wassermann's serumreaktion vid syfilis (Hygiea, Årg. 71: '1, 1909, s. 193—215; tills, med desamma). — Weitere Beobachtungen iiber Wassermanii's Serumreaktion bei Lepra (Lepra, Bibliotheca internationalis, Bd 9, H. 2; tills, med H. Åkerberg och I. Jun-dell). — Klinische Beobachtungen iiber Wässermann's Reaktion bei Svphilis (Dermatol. Zeitschr., Bd 18, 1911, s. 467—492, 580—602). — Ein Fall von Encephalitis haemorrhagica acuta nach intravenöser Salvarsaninjektion (Mun-chener mediz. Wochenschr., Jahrg. 58: 2, 1911, s. 1809—1810). — Uber die Ursachen der Reaktionserscheinungen nach Salvarsaninjektion (Deutsche mediz. Wochenschr., Jahrg. 38, 1912, s. 22—25). — Om syfilis hos djur (Hygiea, Bd 74: 2, 1912, s. 810—824; provföreläsning). — Weitere Untersuchungen iiber die Pathogenese der merkuriellen Colitis und Stomatitis (Dermatol. Zeitschr., Bd 19, 1912, s. 949—1008). — Uber die Bedeutung des Salvarsans und Neo-salvarsans bei der Behandlung der Syphilis (Dermatol. Wochenschr., Bd 56,. 1913, s. 41—53). — Om användandet av salvarsan och neosalvarsan vid behandling av syfilis (Allm. sv. läkartidn., Årg. 10, 1913, s. 25—36). — Om syfilitisk reinfektion (Hygiea, Bd 75: 1, 1913, s. 298—320; provföreläsning). — tjber Syphilis mit versteckten Primäraffekt (Dermatol. Wochenschr., Bd 56, 1913, s. 190—195). — Uber quecksilbernukleinsaures Natrium bei sekun-därer Syphilis (ibid., Bd 57, 1913„ s. 1147—1153). — Uber Kupferverbindungen gegen Ulcus molle (ibid., Bd 58, 1914, s.' 142—149). — Ober die Be-handlungstechnik und Heilbarkeit der Gonorrhoe des Weibes (ibid., Bd 58, 1914, s. 481—490). — Von der Ausscheidungstechnik des Quecksilbers mit des Fäces (Verhandl. d. zweiten Kongf. d. Nord. dermatol. Vereins 1914, s. 109—114). ¦— Uber die Behandlung der merkuriellen Stomatitis mit Salvarsan im Vergleich mit andéren Behandlungsmetoden (Nord. med. arkiv, Bd 47, 1914, Afd. 2, N : o 27. 30 s.). — Om gonorréns behandling och bot- barhet hos kvinnan (Hygiea, Bd 76, 1914, s. 625—637). — Två ovanligare fall av syfilitisk reinfektion (Sv. läkaresällsk. forhandl., 1914, s. 465—474). —• Om behovet av apotekspreparat som ersättning för humbugsmedicinen (Farmaceut, revy, Årg. 13, 1914, s. 695—699). — Om kvicksilverstomatitens patogenes, behandling och profylax (Hygiea, Bd 77, 1-915, s. 897—926). — Zur Frage von der Länge der serologischen Latenzperioden bei Syphilis (Dermatol. Zeitschr., Bd 22, 1915, s. 569—575). — Om kvicksilverinjektioner på småbarn (Allm. sv. läkar-tidn., Årg'. 12, 1915, s. 1041—1052). — Om den personliga gonorréprophylaxen hos kvinnan (ibid., Årg. 12, 1915, s. 1113—1118). — fjber die primären Ursprungsstellen und die sekundäre Ausbreitung der merkuriellen ulzerösen Slomatitis und uber die Entstehung der Salivation bei Quecksilbervergiftung (Dermatol. Zeitschr., Bd 23, 1916, s. 1—60). — Behandlung von Bubonen mit kunstlicher Temperatursteigerung (Dermatol. Wochenschr., Bd 63, 1916, s. 1051—1060). — Beobachtungen fiber die Ursachen der verschiedenen Lokalisation der syphilitischen Exan-theme (Archiv f. Dermatol. u. Syph., Bd 123, 1916, s. 207—224). — Bericht uber die dritte Versamlung des Nordischen dermatolögischen Vereins in Kristiania (Dermatol. Wochenschr., Bd 63, 1916, s. 787—797). — Die ex-perimentelle Quecksilberstomatitis des Kaninchen (Dermatol. Zeitschr., Bd 24, 1917, s. 1—20). — Innebär tandläkareyrket någon fara för spridandet av syfilis? (Sv. tandläkaretidskr., Årg. 10, 1917, s. 1—28). — Nekrologer i Sv. läkaresällsk. forhandl. (1915, 16) m. m.

Källor och litteratur

Källa: Eckl.-dep. handl. 28 mars 1913 (meritförteckn.).

Gjorda rättelser och tillägg

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Johan R Almkvist, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5685, Svenskt biografiskt lexikon (art av I. JUNDELL.), hämtad 2024-04-20.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5685
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Johan R Almkvist, urn:sbl:5685, Svenskt biografiskt lexikon (art av I. JUNDELL.), hämtad 2024-04-20.