C F Gunnar Andersson

Född:1865-11-25 – Ystads församling, Skåne län
Död:1928

Skogsforskare, Paleobotanist


Band 01 (1918), sida 737.

Meriter

Andersson, Carl Filip Gunnar, f. 25 nov. 1.865 i Ystad. Föräldrar: civilingenjören Karl Johan Andersson och Eva Charlotta Malmström. Studerade vid läroverken i Ystad och Lund; avlade mogenhetsexamen i Lund 27 maj 1884; inskrevs vid Lunds universitet 10 sept. s. å.; fil. kand. 14 dec. 1886; fil. lic. 30 maj 1891; disp. 27 maj 1892; fil. doktor 31 maj s. å.; har företagit studieresor i Sveriges alla landskap samt till Europas flesta övriga länder ävensom till Kaukasien 1897, Spetsbergen 1898, Kanada och Förenta staterna 1912 samt Australien och Java 1914. Amanuens vid riksmuseets avdelning för arkegoniater och fossila växter 1891–98; docent i växtgeografi vid Stockholms högskola 23 mars 1893; sekreterare i svenska sällskapet för antropologi och geografi 1896; redaktör för dess tidskrift Ymer sedan 1899; ledamot av svenska turistföreningens styrelse 1896 (sekreterare 1901–07); docent i botanik vid Stockholms högskola 20 dec. 1899; botanist vid statens nyinrättade skogsförsöksanstalt 13 juni 1902; av domänstyrelsen förordnad att deltaga i besiktningen av fjällskogarna 20 maj 1904 (ordförande 1906; sista bet. avg. 1908); tillkallad såsom sakkunnig i jordbruksdepartementet rörande skogsundervisningen m. m. 12 apr. 1906–mars 1908; lektor i botanik, zoologi och jaktkunskap vid skogsinstitutet 4 aug. 1906; professor i ekonomisk geografi vid handelshögskolan i Stockholm 25 juni 1909; ledamot i styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt 1912; ordförande i skogsbokföringskommittén 15 febr. 1917; sakkunnig ifråga om höjandet av jordbrukets och dess binäringars produktion 7 dec. s. å. Hedersdoktor vid universitetet i Perth i Australien 1914; LLA 1917; LVVS s. å.; är därjämte ledamot av åtskilliga in- och utländska lärda sällskap samt har erhållit ett flertal vetenskapliga belöningar.

Gift 16 juni 1892 med Anna Tabita Glasell, f. 19 mars 1863, dotter till kyrkoherden i Bjärshög och Oxie Pontus Bernhard Julius Glasell.

Biografi

A. studerade botanik i Lund under en tid, då det därstädes knappast var tillrådligt att välja ämne för botanisk gradualavhandling utanför anatomin. A: s avhandling (1892) behandlar därför också ett växtanatomiskt ämne. Långt tidigare hade emellertid A. påbörjat forskningar inom de områden, där han gjort sin hittills viktigaste vetenskapliga insats, nämligen den kvartära växtpale-ontologin och den nordiska vegetationens invandringshistoria. Han började med studier över Skånes torvmossar, varvid han byggde vidare på den grund, som Steenstrup och Nathorst lagt. Successivt utsträcktes dessa undersökningar till olika delar av Sverige ända upp till mellersta Norrland. Under sommaren 1894 utfördes omfattande undersökningar även i södra Finland. En sammanfattning av dittills erhållna resultat av egna och andras arbeten meddelade A. 1896 i sitt arbete »Svenska växtvärldens historia». A. har vid sina studier över de fossilförande avlagringarna alltid i första rummet dragit sina slutsatser ur dessas paleontologi, mindre ur deras på torvslagens genesis grundade stratigrafi. Han trädde snart i skarp motsättning mot den riktning inom den nordiska växtgeografin, som i anslutning till A. Blytt i stratigrafin särskilt inom torvmossar och kalktuffer ville se utslag av växlingar i klimatet, främst nederbörden. Den polemik, vari han härigenom kom med representanter för det motsatta lägret, särskilt R. Sernander, har sedan fortsatts med växlande intensitet. I det nyssnämnda arbetet hade A. försökt att med ledning av den redan tidigare påvisade tillbakagången av hasselns nordgräns beräkna beloppet av den temperatursänkning, som förorsakat, denna och analoga företeelser inom den nordiska vegetationen. Detta uppslag fullföljdes sedan under flera år, och resultaten nedlades i den stora monografin »Hasseln i Sverige fordom och nu» (1902). Slutsatsen blev, att främst sommarens medeltemperatur under litorinatiden inom Nordeuropa varit i genomsnitt omkring 2,4° C. högre än i nutiden. De arbeten av kvartärpaleontologiskt innehåll, A. publicerat efter 1903, äro till största delen bearbetningar av egna tidigare och andras undersökningar. Ett besläktat ämne, »Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria», har A. tillsammans med sin bror, läkaren "Selim Birger, behandlat i ett omfattande arbete (1912). Författarna ha här i ett stort antal kartor sammanfört vår kunskap om utbredningen av talrika växtarter, mest s. k. sydskandi- naviska, och med ledning främst av dessa sökt spåra florans historia och invandringsvägar. A:s ovannämnda undersökningar ha starka beröringspunkter med eller falla delvis inom geologin. Men även inom andra grenar av denna vetenskap har A. varit verksam. I ett arbete om »Den centraljämtska issjön» (1897) gjorde han ett första försök att i större utsträckning kartlägga ett av de i våra fjälltrakter vid landisens avsmältning uppkomna stora issjösystemen. Av geomorfologisk natur är arbetet »Om Mälare-trakternas geografi» (1903).

Inom det skogsbotaniska området har A. publicerat en rad avhandlingar, t. ex. »Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län» (1905), »Vegetation och flora i Hamra kronopark» (tillsammans med H. Hesselman, 1907) osv. För införandet av en rationell vård av våra skogar har han på mångahanda sätt varit verksam. Bl. a. anlitades han vid utarbetandet av lagen angående skyddsskogar inom Jämtlands län och vid fastställandet av gränserna för desamma. Vid organisationen av statens 1902 inrättade skogsförsöksanstalt var A. en av de ledande krafterna. Under fyra år var han denna anstalts botanist, därefter under tre år lektor i naturvetenskapliga ämnen vid skogsinstitutet. Sedan 1912 är han ledamot av styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt. A. har alltid med styrka hävdat de teoretiska vetenskapernas stora betydelse även för praktiska frågor och har kraftigt arbetat för att bereda de förra större plats vid skogsundervisningen.

Inom A: s vetenskapliga produktion ha geografiska synpunkter nästan alltid varit starkt framträdande. Mer än de flesta har han förstått att belysa sin framställning med instruktiva kartor, diagram m. m. Under årens lopp har han alltmer utvecklats till ren geograf. Vad som härvidlag särskilt intresserat honom, är naturens och människans växelverkan på varandra. Inom kulturgeografi och ekonomisk geografi har A. publicerat t. ex. »Om de fysiskt-geografiska förutsättningarna för bebyggelsen inom några av Jämtlands fjälltrakter» (1904), »Timmertransporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar» (1907) samt det stora verket »Australien, natur och kultur» (1915). I »Vårt dagliga bröd» (1916) har han behandlat det aktuella problemet om »näringsväxterna i världsproduktionen». Stödd på ett rikt material av fakta, skisserar han i detta arbete i stora drag växtvärldens betydelse för människosläktets näring. I arbetets sista kapitel utvecklar han sina åsikter om den svenska näringspolitiken. Särskilt framhåller han, huru inom densamma striden mellan landets i stark utveckling stadda industri och Sveriges gamla modernäring jordbruket blir alltmera framträdande. A. ställer sig därvid på den ståndpunkten, »att det knappast är möjligt och under alla omständigheter icke under normala förhållanden önskvärt, att det svenska folkets näringsbehov helt produceras i det egna landet». Framför allt påyrkas, att staten sätter i gång noggranna utredningar på lång sikt angående hithörande frågor.

A. har på mångahanda sätt förstått att göra olika vetenskapsgrenar kända för en större allmänhet. I talrika handböcker, i tidskrifter (främst i den av honom sedan många år redigerade Ymer och i Skogsvårdsföreningens tidskrift) osv. har han publicerat en mängd mera populärvetenskapliga uppsatser, ofta såsom följd av någon studieresa. I förbindelse med dylika intressen kan ställas hans mångåriga verksamhet i svenska turistföreningens tjänst, där han alltjämt är en av de ledande krafterna, och hans intresse för naturskyddsfrågor. Som föreläsare har A. varit mycket anlitad, även utanför sin ställning som lärare vid olika högskolor. Under senare år har han särskilt inför handelskamrar och andra likartade sammanslutningar hållit talrika föreläsningar över ekonomiska och närstående ämnen.

Författare

G. Samuelsson.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Studier öfver torfmossar i södra Skåne. Sthm 1889. 43 s. (VA Bihang, Bd 15, Afd. 3, N: o 3.) — »Syndafloden.» Efter Edvard Suess. Sthm 1889. 28 s. 3:e uppl. Sthm 1908. 32 s. (Studentfören. Verdandis småskrifter, 19.) — Torfmossarnes bidrag till kännedomen om Skandinaviens forntida växtgeografi (Sv. mosskulturfören. tidskr, Årg. 4, 1890, s. 2—22). — Studier öfver ogräsvegetationen på sydsvenska torfmossar (ibid, s. 492—510). — Om Najas marinas tidigare utbredning under kvartärtiden (Bot. notiser, Årg. 21, 1891, s. 249—257). — Växtpaleontologiska undersökningar af svenska torfmossar. 1—2. Sthm 1892, 93. 30, 60 s. (VA Bihang, Bd 18, Afd. 3, N:o 2 och 8.) — Om de växtgeografiska och växtpaleontologiska stöden för antagandet af klimatväxlingar under kvartärtiden (Geol. fören. forhandl, Bd 14, 1892, s. 509—538). — Studier öfver örtartade slingrande stammars jämförande anatomi. D. 1*. Humulus. Lund 1892. 4: o 57 s, 1 pl. (LUÅ, Bd 28, Afd. 2; även sep. ss. gradualavh.) — Studier öfver svenska växtarters utbredning och invandringsvägar. 1*. Alnus glutinosa (L.) J. Gaärtn. och Alnus incana (L.) Willd. (Bot. notiser,. Årg. 23, 1893, s. 217—239). — Om senglaciala och postglaciala aflagringar i mellersta Norrland (Geol. fören. forhandl, Bd 16, 1894, s. 531—575, 666— 708). — Om några växtfossil från Gottland (ibid, Bd 17, 1895, s. 35—52). — Uber das fossile Vorkommen der Brasenia purpurea Mich. in Russland und Dänemark. Sthm 1896. 24 s, 2 pl. (VA Bihang, Bd 22, Afd. 3, N:o 1.) — Svenska växtvärldens historia i korthet framställd. Sthm 1896. (4), 106 s, 1 karta. 2: a uppl. Sthm s. å. (4), 136 s, 1 karta. (Bei. m. VVS guldmedalj; även i något omarb. tysk övers, i Bot. Jahrbucher, Bd 22, 1896.) — Den central jämts ka issjön (Ymer, Årg. 17, 1897, s. 41—76 -f- 1 pl.; även i Sveriges geol. undersökn. Ser. C, N:o 166). — Stora Kopparbergs grufva (Sv. turistfören. årsskr, 1897, s. 1—38). — Studier öfver Finlands torfmossar och fossila kvartärflora. Helsingfors 1898. 210 s, 4 pl. (Bull. de la commission géologique de Finlande, N:o 8.) — Om växtlifvet i de arktiska trakterna (Nord. tidskr, 1900, s. 223— 250 -4- 3 pl.; även på tyska i Geogr. Zeitschr, Bd 8, 1902). — Bidrag till kännedomen om Spetsbergens och Beeren Eilands kärlväxtflora, grundade på iakttagelser under 1898 års svenska polarexpedition. Sthm 1900. 88 s, 4 pl. (VA Bihang, Bd 26, 1900, Afd. 3, N: o 1; tills, med H. Hesselman.) — Ett bidrag till kännedomen om hästens förekomst i .Sverige under stenåldern (Ymer, Årg. 21, 1901, s. 79—91 + 2 pl.). — Om olika-torfslags bränslevärde (Bihang t. Jernkontorets annaler, Årg. 2, 1901, s. 333—361 -f 3 pl.; tills, med Gunnar Diliner). — A. E. Nordenskiöld. Sthm 1901. 4: o 51 s. (Undert.; avtr. ur Dagens nyheter och Aftonbladet.) — Hasseln i Sverige fordom och nu. En geologiskt-växtgeografisk undersökning, belysande frågan om klimatets förändring sedan Litorina-tiden. Sthm 1902: 4: o 168 s, 1'karta. (Sveriges geol. undersökn., Ser. Ca, N:o 3; med resumé på tyska, omtr. i Bot. Jahrbiicher, Bd 33, 1904.) — Växtlifvet inom öfre Dalarne (Öfre Dalarne förr och nu, Sthm 1903, s. 42—81). — Om Mälaretrakternas geografi. ¦ .1* (Ymer, Arg. 23, 1903, s. 49—112). — Klimatet i Sverige efter istiden (Nord. tidskr, 1903, s. 1—26). — Das nacheiszeitliche Klima von Schweden und seine Beziehungen zur Florenentwickelung. Vortrag. Ziirich 1903. 17 s, 3 pl. (Sep. ur Bericht der Ziircherischen bot. Gesellsch, 8, 1901 —03.) — Om de fysiskt-geografiska förutsättningarna för bebyggelsen inom några af Jämtlands fjälltrakter (Ymer, Årg. 24, 1904, s. 314— 331). — Förslaget till skyddsskogar inom Jämtlands län (Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 3, 1905, s. 57—84 -f- 1 karta), — Om talltorkan i öfre Sverige våren 1903 (ibid, s. 449—477 -j- 1 karta; även i Meddel. fr. statens skogsförsöksanstalt). — I Sverige under senare tid företagna åtgärder till naturens skydd (Ymer, Årg. 25, 1905, s. 225—264). — Die Entwicklungsgeschichte der skandinavischen Flora (Resultats scientif. du congr. internat. de botanique, Vienne 1905 [tr. Jena 1906], s. 45—.97). — Vegetation och. flora i Hamra kronopark (Skogsvårdsfören. tidskr. Arg. 5, 1907, Fackuppsatser, s. 43—102; även i Meddel. fr. statens skogsförsöksanstalt; tills, med H. Hesselman). — Timmertrarisporten på de svenska vattendragen och dess geografiska förutsättningar (Ymer, Årg. 27, 1907, s. 315 —374 -f- 1 karta; även i Skogsvårdsfören. tidskr, Årg. 6, 1908, samt i Tekn. tidskr, Årg. 38, 1908). — The climate of Sweden in the latequaternary period. Facts and theories. Sthm 1909. 88 s, 1 karta, 1 pl. (Sveriges geol. undersökn. årsbok, 3, N-. o 1.) — Fredrik Wilhelm Christian Areschoug. 9 okt. 1830—21 dec. 1908 (Sv. bot. tidskr, Bd .3, 1909, Smärre meddel, s. 178—195). — Till svenska turistföreningens tjugo-femårsjubileum (Sv. turistfören. årsskr, 1910, s. 1—33). — Das spätkvartärc Klima (Die Veränderungen des Klimas seit dem Maximum der letzten Eiszeit. . , herausgeg. von dem Exekutivkomitee des 11. intern. Geolog-kongresses, Sthm 1910, s. XIII-—LVIII). — Beiträge zur Kenntnis des spätkvartären Klimas Nord-Italiens (ibid, s. 79—95). — Rhododendron ponticum fossil in the island Skyros in Greece (ibid, s. 143—149 -}-. 1 karta). — Swedish climate in the latequaternary period (ibid, s. 247—294 -f- 2 kartor). — Die jetzige und fossile Quartärflora Spitzbergens als Zeugnis von Klimaänderungen (ibid, s. 409—417). — Verbreitung, Ursprung, Eigen^ schaften und Anwendung der mittelschwedischen Boden. Fiihrer einer agrogeologischen Exkursion. Sthm 1910. 156 s, 3 kartor, 1 pl. (2: te internationale Agrogeologenkonferenz, Stockholm 1910; tills, med H. Hesselman.) — Sverges geografiska byggnad (Geografien i skildringar och bilder [Gleerupska biblioteket, 2], Bd 1, 1912, s. 268—299). — Den norrländska florans geografiska fördelning och invandringshistoria med särskild hänsyn till dess sydskandinaviska arter. Upps. 1912. VIII, 416 s. (Norrländskt handbibliotek, 5; tills, med Selim Birger.) — Japetus Steenstrup och torfmossforskningen. Köpenhamn 1914. 16 s. (Mindeskrift i anledn. af hundredaaret for Japetus Steenstrups födsel, utg... . ved H. F. E. Jungsrsen og E. Warming, N: o 6.) — Några hufvuddrag i Stockholmstraktens naturförhållanden och växtgeografi (Stockholmstraktens växter, utg. av botaniska sällskapet i Stockholm, Sthm 1914, s. XXXII—LXI; tills, med Selim Birger). —• Ett par problem i svensk skogspolitik (Ekonomiska studier, tillägn. Marcus Wallenberg, Sthm 1914, s. 309—336 + 2 kartor). — Die geographische Verteilung und die Einwanderungsgeschichte der nordskandiriavischen Flora (Bot.. Jahrbiicher, Bd 51, 1914, s. 501—593; tills, med Selim Birger). — Australien, natur och kultur. Studier och minnen. Sthm 1915. VII, 254 s.. 50 pl. — Vårt dagluja bröd. Näringsväxterna i' världsproduktionen. Sthm 1916. VIII, 192 s. 2: a uppl. Sthm 1918. — Den svenska skogshanteringens förutsättningar och framtid (Skogen, Arg. 3, 1916, s. 1—10, 37—45, 73—84; •även särsk. utg. Karlstad 1916. 24 s.). — Nya svenska kartverk (Ymer, Arg. 36, 1916, s. 1—14 -(- 5 pl.). — Spetsbergens koltillgångar och Sveriges kolbehof. En ekonomisk-geografisk studie (ibid., Årg. 37, 1917, s. 201 — 248; även sep. Sthm 1917. 48 s.). — Sverige och livsmedelsproduktionen i tropikerna. Sthm 1917. 34 s., 1 karta. (Sv. exportfören. publ., 6.) — Bergslagen (Sv. turistfören. årsskr., 1918, s. 1—21). — Dessutom ett mycket stort antal uppsatser och recensioner, huvudsakl. i botaniska, geologiska, geografiska, forstliga och ekonomiska ämnen, i Sv. trädgårdsfören. tidskr. (1884, 88, 93), Bot. notiser (1885 o. följ.), Skånska trädgårdsfören. tidskr. (1885, 88), Sv. mosskulturfören. tidskr. (1890, 93), LA Handl. och tidskr. (1891), Geol. fören. förhandl. (1892 o. följ.), Sv. turistfören. årsskr. (1893 o. följ.), Naturen (Helsingfors, 1894), Ymer (1895 o. följ.), Ord och bild (1897), VA Öfversigt (1898), Läsning för sv. folket (1900, 02), Globus (Bd 77, 1900), Tekn. tidskr. (1900), Verdandi (1902), Skogsvårdsfören. tidskr. (1903 o. följ.), Skogsvännen '(1903), Sv. försäkringstidskr. (1904), Årsskr. utg. af fören. för skogsvård i Norrland (1905), Sv. bot. tidskr. (1907), Verhandl. d. II. intern. Agrogeologenkonferenz (1910), Flottningstidskr. (1910), Compte rendu de la XI: e session du congr. géol. internat. (1912), Nord. tidskr. (1916), Skogen (1917) m. fl.; bidrag i E. Carlson, Skolgeografi, kurs 2 (1897 o. senare uppl.), Sverige, land och folk (1900; 2: a uppl. 1915 samt dess engelska, franska och tyska uppl.), Sweden ed. by the Swedish tourist trafic society (1906); uppsatser i tidningar m. m.

Redigerat: Schweden. Reisehandbuch mit staatlicher Unterstutzung hrsg. vom schwed. Touristenverein. Sthm 1897. LXVIII, 241 s., 15 kartor. 2: a fullst. omarb. uppl. Sthm 1900. VIII, 416 s., 18 kartor. — S. A. Andrée, hans följeslagare och hans polarfärd 1896—-1897. Sthm 1906. IX, 378 s., 4 pl., 1 portr. (Minnesskr, utg. af sv. sällsk. f. antropologi och geografi.) — Stockholmstraktens växter. Förteckning öfver fanerogamer och kärlkryptogamer med fyndorter och frekvensuppgifter, utg. af botaniska sällskapet i Stockholm. Sthm 1914. LXI, 217 s. (Tills, med J. Berggren, J. W. Hamner, G. Indebetou och N. Sylvén.) — Ekonomiska studier tillägnade Marcus Wallenberg på hans femtioårsdag d. 5 mars 1914. Sthm 1914. 616 s. -(- pl. o. portr. 2: a uppl. Sthm s. å. — Tidskr. Ymer fr. o. m. Årg. 19, 1899. — Se i övrigt: Handelshögskolans i Stockholm årsberättelser 1909—10 och 1913—14, där fullständig bibliografi t. o. m. vt. 1914 finnes.

Källor och litteratur

Källor: Personl. meddelanden; handelshögskolans i Stockholm årsberättelser.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C F Gunnar Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5797, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Samuelsson.), hämtad 2019-02-17.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5797
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C F Gunnar Andersson, urn:sbl:5797, Svenskt biografiskt lexikon (art av G. Samuelsson.), hämtad 2019-02-17.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se