Nils J Andersson

Född:1821-02-20 – Gärdserums församling, Östergötlands län
Död:1880-03-27 – Stockholms stad, Stockholms län

Gymnasielärare, Botanist


Band 01 (1918), sida 701.

Meriter

Andersson, Nils Johan, f. 20 febr. 1821 i Gärdsemms socken, d 27 mars 1880 i Stockholm. Föräldrar: riksdagsmannen i bondeståndet Johannes Andersson och Sara Kajsa Nilsdotter. Genomgick nya elementarskolan i Stockholm; student i Uppsala 10 juni 1840; disp. 12 juni 1844; fil. kand. 28 apr. 1845; disp. maj s. å.; fil. magister 16 juni s. å.; besökte dels på egen bekostnad, dels med understöd av offentliga medel i naturhistoriskt syfte Gottland (1839), Stockholms skärgård och angränsande delar av Roslagen. (1842), Luleå lappmark och fjälltrakterna kring Kvikkjokk (1843), Umeå, Piteå och Luleå lappmarker samt högfjällen kring Suli-telma och angränsande delar av Norge (1845), Skåne, Blekinge och Halland samt delar av Småland, Bohuslän och Västergötland (1846), norra delen av Småland, Östergötland och Omberg (1848) samt mellersta Europa (1850); bevistade de skandinaviska naturforskarnas möte i Stockholm 1851 och tjänstgjorde därvid som sekreterare vid den botaniska sektionen; erhöll K. M:ts förordnande att som botanist medfölja fregatten Eugenie på dess jordomsegling 1851—53. Docent i botanik vid Uppsala universitet 16 juni 1846; lärare i naturalhistoria vid nya elementarskolan 22 aug. 1847; adjunkt i botanik vid Lunds universitet 9 maj 1855; av vetenskapsakademin vald till intendent över naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning samt vid den Bergianska stiftelsen 11 juni 1856; lektor vid nya elementarskolan ht. 1858—ht. 1874; erhöll på grund av sjukdom rätt till pension genom K. brev 20 juni 1879 samt avsked 8 okt. s. å. LVA 1859; LLA 1863; RNO 1865; LVVS 1869.

Gift 17 maj 1857 med Anna Elisabet Amanda Tigerhielm f. 30 sept. 1832, d 11 sept. 1906, dotter till löjtnanten David Gustav Tigerhielm.

Biografi

Redan under sin första Lapplandsresa ägnade A. sina studier åt det område inom botaniken, som utgjort föremålet för hans förnämsta arbeten, nämligen Salix-släktet; en första frukt av detta arbete blev den av honom författade disputationsserien »Salices Lapponiae», för vilken han 1845 presiderade. Genom denna och andra skrifter förvärvade han sig anseende som en framstående kännare av detta kritiska släkte, något som även framgår av att bearbetandet av detsamma i det av De Candolle utgivna samlingsverket »Prodromus regni vegetabilis» anförtroddes åt honom (1868). Av övriga, växtgrupper, som speciellt intresserade A., må nämnas halvgräsen och särskilt gräsen, vilka han i flera smärre skrifter behandlat. Sina upplevelser vid fregatten Eu: genies världsomsegling 1851—53 har han i populär och intresseväckande form framställt uti »En verldsomsegling skildrad i bref». Den vetenskapliga bearbetningen av de hemförda botaniska samlingarna blev av honom själv blott till en ringa del utförd; dock föreligger därifrån hans värdefulla arbete »Om Galapagosöarnes vegetation». I samband med A:s verksamhet som lärare står utgivandet av flera arbeten för undervisningen i botanik i skolorna. Bland sina lärjungar var han synnerligen uppskattad för det stora intresse, han visste inlägga i undervisningen. Genom sina vinnande egenskaper, sin rika. begåvning och sällskapliga läggning utövade han även ett stort personligt inflytande på de samtida svenska naturforskarna och främjade även därigenom, vid sidan av sin författar- och lärarverksamhet, botaniken och dess studium i vårt land. A:s omfattande brevväxling, innehållande bl. a. brev från ett stort antal mera framträdande botanister i Sverige och utlandet, förvaras jämte ett antal av hans manuskript i vetenskapsakademins bibliotek. Uppsala universitetsbibliotek äger hans brev till Elias Fries och Karl Hartman. — A: s hustru, Anna Elisabet Amanda Tigerhielm, gjorde sig känd som en talangfull målarinna; de konstnärliga anlagen ha gått i arv till sönerna kommendören Nils Elias Anckers (f. 1858), vilken vid sidan av sin tjänst med framgång ägnat sig åt etsningskonsten och är representerad på nationalmuseum med flera arbeten, samt konstnären Johan Axel Gustav Acke (se denne).

Författare

Rob. E. Fries.



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Planta? vasculares circa Quickjock Lapponia? Lulenr sis. P. I—II. . Upps. 1844, 45. 36 s. (Diss., prass. El. Fries.) — Salices Lapponias. P. I—V. Upps. 1845 . 90, (1) s., 2 pl. (Diss.; även särsk. utg. utan delbeteckn, Upps. s. å. •— Anteckingar under en resa i Umeå, Piteå och Luleå lappmarker sommaren 1845. Lund 1846. 30 s. (Avtr. ur Bot. notiser 1846, N:o 1—2.) — Conspectus vegetationis Lapporiias. P. I—II. Upps. 1846. X, 39 s. (Diss.; även utg. med gemensamt titelblad: Conspectus vegetationis Lapponicaä.) — Berättelse öfver en resa genom Skåne och Halland under sommaren år 1846 (VA Årsber. om bot. arbeten för åren 1843 och 1844, Bih. [tr. 1849], s. 3—27). — Inledning till botaniken. Sthm 1847. 24 s. (Anon.) 2: a uppl. Sthm 1850. (4), 26 s. — Atlas öfver den skandinaviska florans naturliga familjer. Sthm 1849. (5), 29 s., 29 pl. — Catabrosa algida Fr. Sthm 1849. 8 s., 1 pl. (Avtr. ur Nya bot. notiser 1849.) — Skandinaviens växter, beskrifne och analytiskt af bildade. H. 1. Skandinaviens cyperaceer. Sthm 1849. IV, (4), 76, (3) s.,8 pl.'H. 2. Skandinaviens gramineer. Sthm 1852. XIV, 122 s., 12 pl. — Plantas Scandinaviae descriptionibus et figuris analyticis adumbratse. Fasc. 1—2. Sthm 1849, 52. IV, (4), 74, (3) s., 8 pl.; XIV, (1), 112 s., 12 pl. — Naturalhistoriens vigt och behandling i elementarläroverket. Föredrag (Ny tidskr. f. lärare och uppfostrare, Årg. 2, 1850, s. 33 —41, 65—73). — Ost-Indiens hittills kända pilarter (Salices) (VA Handl., 1850, s. 463—502). — Svensk skol-botanik, innefattande 250 planscher och utförliga beskrifningar af svenska växter; att begagnas vid elementarunder- visningen i den inhemska florans organografi och systemlära. Kurs 1—3. Sthm 1851—53. 30, VII s, 250 pl. (Tills, med K. Fr. Thedenius.) [A. synes egentl. endast ha uppgjort planen till arbetet; på senare titelblad och i senare uppl. är Thedenius ensam angiven såsom utg.] — Lärobok i botaniken för elementar-undervisningen. H. 1—3. Sthm 1851—53. VIII, 140; 94; (4), 134 s. H. 1. 2: a omarb. uppl. Sthm 1855. 156 s. — Register öfver de till K. vetenskaps-akademien af Joh. Em. Wikström afgifna årsberättelser i botanik för åren 1820 till och med 1838. Sthm 1852. VI, 170 s. — En werldsomsegling skildrad i bref [Fregatten Eugenies resa 1851—53]. D. 1 —3. Sthm 1853—54. XII, 232 s, 1 karta; VI, 262 s.; VIII, 388 s. (Även i norsk, holländsk och tysk uppl.) — [Botaniska reseunderrättelser från Sydney] (VA Öfversigt, Arg. 10, 1853, s. 58—64). — [Botaniskt resebref från Cap och Plymouth] (ibid, s. 177'—191). — Om Galapagos-öarnes vegetation (VA Handl, 1853, s. 61—256, därav s. 121—256 med särsk. titel: Enumeratio plantarum in insulis Galapagensibus hucusque observatarum; själva texten även utg. som akad. avh. Lund 1854. 60 s.; övers, på tyska i Linnasa, Bd 31, 1862. [Jmfr nedan.]). — Anvisning till kännedomen af de vigtigare, hos oss inhemska foderväxter och skogsträd, jemte inledning till botaniken, framställning af s.ädesslagen och öfversigt af skogshushållningsläran . . . Sthm 1855. (4), 80 s, 2 pl. (Sammandrag av P. F. Wahlbergs Anvisning till foderväxter. Sthm 1836.) —• Om de med Saccharum besläg-tade genera (VA Öfversigt, Årg. 12, 1855, s. 151—167). — Om slägtet Apluda (ibid, s. 175—180 -\- pl. 5). — Berättelse om botaniska arbeten och upptäckter under åren 1853 och 1854. Till K. vetenskaps-akademien afgifna. Sthm 1856. XXIII, 292 s. — Monographia Andropogonearum. 1.* Anthis-tirea:. Sthm 1856 (Nova acta reg. societ. scient. Upsaliensis, Ser. 3, Vol. 2, s. 229—255. 4: o). — Slägtet Trachypogon (VA Öfversigt, Årg. 14, 1857, s. 45—52). — Om Galapagos-öarnes vegetation (Kongl. sv. fregatten Eugenies resa omkring jorden 1851—53. Vetensk. iakttagelser, D. 1, Sthm 1857—61, s. 1—114 -j- pl. 1—16. 4: o). — Bidrag till kännedomen om de i Nordamerika förekommande pilarter (Salices) (VA Öfversigt, Arg: 15, 1858, s. 109—133; även på engelska i Proceedings of the American acad. of arts and sciences, Boston, Vol. 4, och i särtr.). — Taheiti (Nordstjernan, 1859, s. 19—40). — Inledning till botaniken. I enlighet med undervisningsplanen i nu gällande stadga för elementarläroverken. H. 1—3. Sthm 1859—61. XV, 45 s.; IV, s. 47—188; IV, s. 189—380. 2: a uppl. Sthm 1863—69. XV, 48; 140; 226 s. H. 1. 7:e uppl. Sthm 1874. 80 s. — Väggtaflor för åskådningsundervisningen i botanik. Sthm 1861, 62. Fol. 20 pl. jämte text: Förklaring öfver planscherna. 8: o 11 bl. — De kring Stockholm allmännast förekommande växternas kännetecken. Sthm 1862. 23 s. (Anon.) — Iakttagelser öfver de odlade växterna och skogsträden i Luleåelfvens område (LA Tidskr, Årg. 4, 1865, s. 65—87). — Bidrag till den nordiska fioran. 1.* Ett hittills obeskrifvet gräs från Spetsbergen (VA Öfversigt, Årg. 23, 1866, s. 121—124 -j- pl. 2). — Svensk elementarflora -till handledning för nybegynnare vid växternas undersökning. Sthm 1867. (4), 148 s. 3:e uppl. Sthm 1875. XVI, 176 s. — Apergu de la vegetation et des plantes cultivées de la Suéde. Sthm 1867. (4), 96 s, 2 pl. —• Monographia Salicum. Sthm

1867. 4: o IV, 180 s, 9 pl. (VA Handl, Bd 6, N:o 1). — Våra bästa matsvampar, eller kortfattad anvisning till de i vårt land förekommande mest matnyttiga svamparnes igenkännande och användning... Sthm 1867. 16 s, 1 pl. (Smärre skrifter, föranl. och prisbel. af Kgl. patriot, sällsk, 3.) Ny uppl. Sthm 1878. 14 s. (Även på norska som tilläggshäfte till Folkevennen, 1869.) —¦ Våra bästa mat-lafvar. Kortfattad anvisning att igenkänna, insamla och till födoämne bereda några af våra allmännaste lafvar . . . Sthm

1868. 12 s, 2 pl. (Smärre skrifter etc, 4.) 2: a uppl. Sthm 1870. 12 s, 1 pl. —¦ Salicineae (A. de Candolle, Prodromus systematis naturalis regni vege-tabilis, 16: 2, Paris 1868, s. 190—323). — Johan Emanuel Wikström (VA Lefnadsteckningar, Bd 1, 1869—93, s. 49—58). — Femhundra afbildningar af mera allmänt förekommande svenska växter. För skolan och hemmet. H. 1—2. Sthm 1870. (8), 95 s.; 58 pl, (122) s. — Några ord om arternas geografiska och genealogiska samband inom pilslägtet (Nya elementarskolan i Stockholm. Årsberättelse för läseåret 1870—71, s. 2—15; även sep.). — Anvisning att för folkskolorna insamla och anordna föremål ur växtriket. 2:a uppl. Sthm 1871. 12 s. (Änon.) — Gartenbau und Culturpflanzen (Welt-ausstellung 1873 in Wien. Schweden. Sthm 1873, s. 53—64). — Norges Sälices.- Kristiania 1874. 69 s. (Sep. ur J. Blytt, Norges flora, Bd 2.) — H vilka anordningar kunna och böra i vårt land vidtagas för att såväl å statens sida som genom enskilda befordra trädgårdsskötseln i. theoretiskt och praktiskt hänseende. Föredrag (LA Tidskr, Årg. 13, 1874, s. 145—154). —•: Smärre bidrag i Ny tidskr. för lärare och uppfostrare (1849, 50), Bot. notiser (1849—51, 63), VA öfversigt (1852, 53) m. fl. ¦

• Översatt: F. Unger, Vexternas anatomi och physiologi . . . Med tillägg och anmärkn. Sthm 1852.. XIV, 134 s.

Utgivit: Botaniska notiser för år 1849—51 samt 1863. — A. har därjämte redigerat tabellerna över »samtidiga observationer» rörande växter i VA Öfversigt, Årg. 5; 1848, s. 163—179, Årg. 6, 1849, s. 293—307, samt dylika rörande djur, ibid, Årg. 6, 1849, s. 210—226.

Handskrifter; Monographia. Salicum; Enumeratio plantarum Lapponise; Plantas vasculares circa Quickjock. . . (Diss. 1844, interfol. ex. med tillägg av A.); Berättelse över en botanisk resa i Luleå lappmarker sommaren 1864; Årsberättelser om botaniska arbeten och upptäckter 1855—67, 1869—75; Om svamparne; Botaniska föreläsningar; Huru växterna spridas öfver jorden; Botanisk correspondance; Växt-afbildningar (ritn. och anteckn.); Manuskrip-tér om Salices, Andropogoneae m. m.; allt i VA bibliotek.

Källor och litteratur

Källor: Eckl.-dep. handl. 8 jan. 1879, RA; nekrolog i Bot. notiser 1880; V. B. Wittrock, Bergianska stiftelsens historia (Acta Horti Bergiani, Bd 1:1, 1890).


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Nils J Andersson, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5809, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rob. E. Fries.), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5809
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Nils J Andersson, urn:sbl:5809, Svenskt biografiskt lexikon (art av Rob. E. Fries.), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se