Meriter

2. Lars Anton Anjou, f. 18 nov. 1803 i Frösthults församling, d 13 dec. 1884 i Visby.- Föräldrar: kyrkoherden i Frösthult Anton Anjou och Johanna Elisabet Sepelius. Åtnjöt enskild undervisning; student i Uppsala 15 juni 1819; disp. 1 nov. 1823 (Problematum, quae ad philosophiam practicam pertinent, expositio, sect. II, pres. A. Södermark); prästvigd 9 dec. 1827; fil. kand. 15 juni 1829; disp. 12 juni 1830 (Carmen Deborae e libri judic. cap. V. Svethice versum et notis philolog.-criticis illustratum, p. I, pres. P. Sjöbring); fil. magister 16 juni s. å.; teol. kand. 22 dec. 1834; disp. 21 mars 1838; teol. lic. 6 apr. s. å. Huspredikant hos en änkegrevinna Horn 9 dec. 1827—31 okt. 1828; adjunkt hos komministern i Värige och Läby 26 nov. 1828; pastorsadjunkt i Rasbo och Kil 20 juni 1829–1 febr. 1831; biträdande lärare vid Uppsala katedralskola 23 febr. 1831; tf. adjunkt därstädes 18 juni s. å.; adjunkt 23 juni 1832; i andra rummet föreslagen till teol. pastoralis adjunkturen 2 maj 1840; sekreterare och. skattmästare i bibelkommissionen 28 apr. 1842; kalseniansk professor och kyrkoherde i Helga trefaldighets-församling 3 juni 1845 samt i Danmark 1851; universitetets rektor 1851–52; statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet 9 mars 1855; uppförd å ärkebiskopsförslag 14 nov. s. å.; biskop i Visby stift 29 jan. 1859; deltog i riksdagarna 1859–60, 1862–63, 1865–66 samt i kyrkomötena 1868, 1873, 1878 och 1883; uppförd å ärkebiskopsförslag 28 sept. 1870. Teol. doktor 14 juni 1845; LSkS 1849; LNO 1853; L VA 1855; HedLHA s. å.; HedLVS 1856; KNO 1858; KmstkNO 1864.

Gift 22 apr. 1842 med Eufrosyne Karolina Augusta Hagberg, f. 17 apr. 1813, d 24 okt. 1842, dotter till överhovpredikanten och pastor primarius doktor Karl Peter Hagberg.

Biografi

A. bevarade i lynne och läggning några av de bästa egenskaper, för vilka den vallonska stammen vunnit erkännande, såsom god intellektuell begåvning och seg energi, men också en viss sinnets livlighet, för att icke säga uppbrusning. Om hans främsta gärning bör sökas i hans verksamhet som professor, statsråd eller biskop, är ej lätt att avgöra, men kanske skall dock hans minne varaktigast leva för hans insats på den kyrkohistoriska vetenskapens fält. Här står han värdigt vid sidan av Henrik Reuterdahl och såsom fortsättare av hans verk. Utmärkande för honom är samvetsgrann, omfattande och grundlig arkiv- och litteraturforskning såsom grundval för en objektiv och flärdlös historisk framställning, som visserligen saknar det blandandes och det lysandes tjusning men som i gengäld genom sin väl övervägda byggnad och sitt lugna, övertygande framåtskridande verkar så mycket mera förtroendeingivande. Teologin borde enligt A. vara »det vetenskapliga resultatet av på en gång levande kristlig troskraft och den högsta tankeodling. Det som gäller om varje sann vetenskapsman, att han, under det han tänker högt om sitt ämne, tänker ödmjukt om sig själv, måste särdeles gälla om teologen, så framt han skall vara sin kallelse värdig». Utan tvivel är det ej minst därför, att A. för egen del gjort allvar av dessa sina stränga krav, som hans vetenskapliga skrifter under årens lopp så föga blivit antikverade. 1859 års läroverksstadga är kontrasignerad av A., helt visst i huvudsak med tillfredsställelse. På denna punkt blev också, såsom man anmärkt, A:s livsgärning av ingripande betydelse i vårt fosterlands inre historia, försåvitt de klassiska språken därigenom såsom bildningsmedel för ännu någon tid framåt sattes i högsätet. Av A: s »Mina statsrådsminnen» framgår rätt tydligt, att hans allmänna politiska och kyrkopolitiska ståndpunkt, om än väsentligen konservativ, näppeligen kan med rätta kallas intransigent; så yrkade han redan år 1859 större frihet åt församlingarna vid prästval. Vid 1862–63 års riksdag var A. en av prästeståndets ledamöter i konstitutionsutskottet och deltog i deras enhälliga reservation mot det K. representationsförslaget. Vid kyrkomötena försvarade han bland kyrkans rättigheter även den att »vara representerad inom den högre vetenskapens område» genom prebenden åt professorer vid universiteten. Under ett fjärdedels århundrade verkade A. nitiskt och plikttroget såsom biskop i Visby stift. Fem officiella prästmöten och talrika visitationer jämte en mängd mera tillfälliga sammankomster mellan biskopen och stiftsprästerskapet »för utbyte av råd och tankar» vittna bl. a. om hans nit och intresse för sitt kall; samma vakna omsorg ägnade han undervisningsväsendet. Ett till det allmänna läroverket i. stiftsstaden donerat stipendium härrör från A. Säkert skall ej med rätta kunna jävas, vad som ej långt efter hans bortgång offentligen yttrades om nonom: han »framstod som en ärans man i ordets fulla bemärkelse samt med ett öppet sinne för utvecklingens berättigade krav, och hos alla dem, som kommit i beröring med honom, efterlämnar han ett högt aktat minne».

Författare

H. Lundström.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: De peccato in spiritum sanctum. P. I—II. Upps. 1838. 4: o 22 s. (Diss. theol. dogm., pres. Chr; Er. Fahlcrantz;) — Af handlingar i anledning af det s. k. mythiska förklaringssättet af ewangelierna och dessas dermed förenade kritiska bearbetning (Eccl. tidskr., 1839, s. 177—210; även sep. H. 1*. Sthm 1841. 48 s.). — De notione concionum sacrarum, earumque methodis prascipuis. P. I—II. Upps. 1840. 4: o 56 s. (Diss.; resp. E. Arpi och Chr. L. Anjou.) — Undersökning rörande rätta tydningen af fjerde bönen i Fader vår. Upps. 1840. (6), 96 s. [Med anledning av: J. B. Runsten, Den fjerde bönens utläggning philologiskt, historiskt, theologiskt, äfven med afseende på samtliga böneordens och de tio budens inbördes motsvarighet, genomförd. Upps. 1840. A:s kritik besvarades med: [J. B. Runsten], Några anmärkningar vid »Undersökning...» (Bih. till Upsala tidningar 1840, N:o 103).] — Tal hållet vid svenska bibelsällskapets allmänna sammankomst på stora börs-salen i Stockholm d. 7 apr. 1841. Sthm 1841. 25 s. (Sv. bibel-sällskapets 26: e årsber., jemte tal vid allmänna sammankomsten.) — Om Wesleyanska methodis-men (Frey, 1841, s. 5—32). — Lärobok i kyrkohistorien för scholor och gymnasier. Upps. 1842. 86 s. 2: a förbättr. uppl. Upps. 1843. (4), 115 s. 7:e uppl. Upps. 1867. 103 s. — Anmärkningar vid en uti The english review N:o 2, juli 1844, bland »Foreign intelligence» införd artikel, kallad: »Sweden. Present condition of the church» (Sami. af diverse uppsatser rör. sv. kyrkoväsendet, utg. af G. W. Carlson, Sthm 1844, s. 169—189). — De principiis religionis Christianaa. P. I—II. Upps. 1845. 4: o 30 s. (Diss.; resp. J. Th. Hagberg och M. A. Wendbladh.) — Om våra dagars rörelser inom kyrkan, särdeles den katholska, i Tyskland (Frey, 1845, s. 505—531). — [Tal vid ärke-stiftets bibelsällskaps sammanträde i Uppsala d. 31 okt. 1847] (Tal och berättelse i ärke-stiftets bibelsällskap, 1847, Upps. 1848, s. 6—16). — Strödda anmärkningar rörande svenska^ kyrkoreformationens historia (Frey, 1848, s. 13—40). — Om den första svenska öfversättningen af nya testamentet i Kon. Gustaf I: s tid (ibid., 1849, s. 531—538). — Kristligt apologetiska betraktelser (Tidskr. för sv. kyrkan, 1849, s. 127—142; undert. L. A. A.). — Om den inre missionen (ibid., 1850, s. 177—192; undert. L. A. A.). — Om kyrka och prester (ibid., s. 321—349; undert. L. A. A.). — Svenska kyrkoreformationens historia. Afd. 1—3. Upps. 1850—1851 (4), 204; (4), 204; (8), 264 s. (Även i engelsk övers, av Henry M, Mason. New York 1859.) — Hade Sveriges förste protestantiske erkebiskop Laurentius Petri Nericius i sin ungdom studerat vid Wittenbergs universitet, eller der-städes. blifvit till philosophie magister promoverad? (Läsning för bildning och nöje, Årg. 2, 1848, s. 106—111; omtr. i Smärre bidrag till sv. kyrkans historia, utg. af P. E. Thyselius, H. 1, Upps. 1851, s. 39—48). — Segren i Jesu Christo är vår visshet, att vårt arbete icke är fåfängt i Herranom, och för oss en maning till trofasthet och rikedom i Herrans verk. Kristelig likpredikan, då . . . Svea rikes erke-biskop ... Carl Fredrik af Wingård jord-fästades i Uppsala domkyrka d. 10 okt. 1851. 4: o 38 s. (S. 11—24 innehålla levnadsteckning, s. 25—38 latinska och svenska verser.) — Om redaktionen af Upsala mötes beslut år 1593 (Tidskr. för sv. kyrkan, 1851, s. 321 —345; även tr. ss. akad. progr.) —• Baptismen i förhållande till den heliga skrift och kristna kyrkans historia. Med särskildt hänseende till skriften: »Hvilken bör döpas? Och hvaruti består dopet? Undersökning af A. Wi-berg» granskad. Upps. 1854. (4), 128 s. — Predikan hållen vid riksdagens afslutande d. 30 oct. 1860. Sthm 1860. 12 s. — Predikan vid allmänna tacksägelse-gudstjensten d. 4 nov. 1864 hållen i Wisby domkyrka. Visby 1864. 14 s. — Svenska kyrkans historia ifrån Upsala möte år 1593 till slutet af sjuttonde århundradet. Sthm 1866. 576 s. — Försök till förklaring öfver dr M. Luthers lilla katekes. Sthm 1875. 57 s. — Mina statsrådsminnen (Tidskr. f. kristl. tro och bildning, Arg. 10, 1892, s. 1—37). — Akademiska program (se E. Meyer, Progr. utg. vid Upsala universitet 1701 —1854, 1908), herdabrev (1859, 74, 83) och tal vid prästmöten i Visby (1859, 65, 71, 77, 83).

Översatt: Charles R. Sumner, Om Christi läroembete i sin tillämpning betraktadt. Upps. 1843. VIII, 392 s. (Anon.)

Utgivit: Tidskrift för svenska kyrkan 1849—1851. (Tills, med A. F. Beckman.)

Källor och litteratur

Käilor: Eckl.-dep. händl. 3 juni 1845 och 29 jan. 1859 (meritförteckn.), RA; handl. i Uppsala universitets arkiv; handl. rör. prestmötena i Visby 1859—83.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Lars Anton Anjou, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5844, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lundström.), hämtad 2024-04-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5844
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Lars Anton Anjou, urn:sbl:5844, Svenskt biografiskt lexikon (art av H. Lundström.), hämtad 2024-04-19.