Elias Sehlstedt

Född:1808-12-08 – Härnösands domkyrkoförsamling, Västernorrlands län
Död:1874-06-22 – Hedvig Eleonora församling, Stockholms län

Poet, Tulltjänsteman


Band 32 (2003-2006), sida 1.

Meriter

Sehlstedt, Elias, f 8 dec (enl faderns dagbok, 9 dec i fdb) 1808 i Härnösand, d 22 juni 1874 i Sthlm, Hedv El. Föräldrar: handlanden Abraham S o Märta Lisa Dahlström. Elev vid Härnösands skola 3 okt 18 o gymn 5 okt 25, inskr vid UU 23 juni 29, informator 32–36, e o kammarskrivare vid Tullkammaren för finska o inrikes varutrafiken, Sthlm, 13 jan 36, tullinspektor vid Sabbatsbergs tull där 40, tulluppsyningsman vid Mem, Tåby, Ög, 19 nov 42, tullinspektor i Hornstulls södra distr, Sthlm, 20 febr 47, i Sandhamn, Djurö, Sth, 7 juli 52–69, poststationsförest där från 66. Skald.

G 28 aug 1843 i Sthlm, Hedv El, m Anna Ulrika Augusta Ekman, f 28 aug 1813 i Karlstad, d 13 aug 1880 i Sthlm, Kat, dtr till majoren Crispin E o Ulrika Margareta Stuart.

Biografi

S växte upp i ett ganska välbärgat men föga kultiverat köpmanshem i Härnösand, där fadern avled redan 1825. I Uppsala lär han ha haft för avsikt att studera juridik, men ekonomiska bekymmer tvingade honom vid flera tillfällen att avbryta studierna. Ett första avbrott skedde 1830 då han troligen återvände hem till Härnösand; härpå tyder bl a hans teckningar och målningar med Ådalsmotiv från denna tid. I början av 1832 återfanns S i Sthlm där han enligt en uppgift "gått in vid Målare akademien". För att klara sin försörjning måste han ta plats som informator, 1832-34 hos den från C J L Almquists rättegång bekante ryttmästaren J J v Schewen på Siggesta, Värmdö, Sth. Lönen var förutom kost och logi - nog så väsentligt för en medellös student - 50 å 100 rdr om året och statusen låg, "i rangen näst familjens katta". På Värmdö träffade S sin blivande maka, ett äktenskap som slog mycket väl ut och välsignades med två barn - en flicka och en pojke, av vilka sonen dog före fadern.

S beslöt 1836 att ge upp sina studier och gå in vid tullen. Han befordrades till tull-uppsyningsman vid Mems station vid Slätbaken i Östergötland och blev senare tullinspektor vid Hornstull utanför Sthlm, vilket medförde extra utgifter och besvär, som han med galghumoristisk bravur skildrat i dikterna Sång för rörliga tullbevakningen och Tal till rörliga tullbevakningens hästar. 1852 utnämndes han till tullinspektor i det avsides belägna och vintertid isolerade Sandhamn i Sthlms yttre skärgård. I tullverkets årligen avgivna personella berättelser fick han idel goda vitsord. Efter pensioneringen bosatte han sig i det s k Franska värdshuset på Djurgården i Sthlm.

S debuterade som skald 1832. Hans första skaldeförsök var osjälvständiga efterbildningar med reminiscenser från Tegnér, Kellgren, fru Lenngren, F A Dahlgren, Franzén och J O Wallin. Framför allt var det dock norrlandsskalden A A Grafström (bd 17) som inspirerade honom. S:s första mer kända dikt Norrlänningens hemlängtan är en parafras på Grafströms växelsång Norrland från 1818. S utgav före sandhamnstiden diktsamlingarna Norrlands-blommor af - - dt (1832), Knäppar på lyran (1844) och Småplock på vers (1850) - de båda sistnämnda under eget namn. Författarhonoraren var särdeles välbehövliga. S:s finanser var konstant dåliga och 1856 måste han gå i konkurs. Trots hans oförtrutna strävan, omutliga hederskänsla och sparsamma hushållning gick denna katastrof inte att undvika. Inte förrän vid slutet av sitt liv, då SA givit honom ett årligt understöd, blev han kvitt sina penningbekymmer.

En insats, som inte har tillräckligt uppmärksammats, är att det rätteligen var S och inte W v Braun (bd 6) som bröt med det suck- och jämmermaner som dominerade diktningen på 1830-talet. Detta skedde med dikten Den glada sångarn, publicerad i Aftonbladet 1833. Det är i litteraturhistorien vanligen v Braun som uppmärksammas för att ha fört in nya, friska fläktar i litteraturen. Brauns debutsamling kom dock ut först 1837 och hans första bidrag i Aftonbladet publicerades 1834. Det finns därför skäl för åsikten att det var S som slog den första bräschen och "omedvetet, blott genom att följa sin natur" visade vägen ut ur tårmildheten (Möller).

I och med S:s flyttning till Sandhamn böljade ett nytt skede i hans liv, och hans diktning fick i viss mån en annan karaktär än tidigare. Det var nu han framför allt framträdde som naturlivets och årstidernas diktare, och hans sinne för det komiska utvecklades mer och mer till äkta humor. Som skildrare av Sthlms skärgård valde han helst idylliska motiv. Det hör till paradoxerna, att "trevnadens skald" egentligen aldrig trivdes i Sandhamn, åtminstone inte vintertid: 'Jag har älskat berg och dal och sjöar, men i hafvet till att bo på öar - det hör fan och icke mänskor till." Tiden i Sandhamn blev trots detta S:s poetiskt rikaste år, och hans popularitet ökade genom de poetiska kalendrar han gav ut under denna tid: Fiskmåsen (1853), Fyrbåken (1854), Utkiken (1857) och Telegrafen (s å). S:s Samlade sånger och visor, gammalt och nytt, utgavs i fem band 1861-76, och 1893 utkom praktvolymen Sånger och visor. För urval och inledning i den senare utgåvan svarade Carl Snoilsky medan Carl Larsson bidrog med över 500 illustrationer, delvis återgivna i färg.

S:s livsinställning var utpräglat småborgerlig och genomsyrad av godmodig förnöjsamhet. Ett återkommande tema i hans visor är att man skall vara nöjd med litet och inte klaga. Karakteristiskt för S är en benägenhet att förminska och att odla diminutiver. Han talar gärna om "min lilla båt", "min lilla mage", "min lilla korpus" och "lilla supen". Bland adjektiven hör "näpen" och "söt" till hans favorituttryck: "Om jag rådde om dig, lilla söta stuga." Detta är ett typiskt Biedermeier-drag. S:s mest kända dikt torde vara Litet bo jag sätta vill: gård med trädgårdstäppa till. Mycket omtyckt blev också Salig farmor. Den mot S eljest reserverade Henrik Schück (bd 31) kan i sin sv litteraturhistoria inte låta bli att citera "det ypperliga porträttet av Salig farmor". Andra omtyckta och för S typiska dikter är I det gröna, Visa på förstukvisten, Se glad ut, Snösparven, Vackert så!, En fluga i april, En filosof, Gör så gott du kan och rolldikter som Sjömansvisa och Kapten Ruff.

S var ingen stor diktare men en habil och tekniskt skicklig versifikatör, som hade god hand med rim och meter. Hans vers är lättflytande, melodisk och sångbar. En stor mängd av hans dikter har också tonsatts. I flera fall använde sig S av Bellmans melodier. En genre för sig i S:s produktion utgör hans humoristiska reseskildringar på blandad vers och prosa, publicerade bl a i kalendern Svea. Det var under en resa till sin hembygd som han, om utsikten från Sundsvall över sjön åt Alnön, myntade de bevingade orden: Och såg vid såg jag såg, varthelst jag såg (Sång i Ångermanland, Mot norden! Mot norden!, Svea 1873, tr 1872).

S torde vara en av de folkkäraste skalder Sverige haft. "Född 1808 ... dödsåret kan ej uppges alldenstund mannen är odödlig" (Strindberg, Sandhamn i storm). Det var dock först efter sin död som S vann det litterära etablissemangets uppskattning. I 1890-talets kulturklimat framstod han som en föregångare till Fröding och Karlfeldt när det gällde att dikta i folkton (Lönnroth). Hans visor tonsattes på nytt och togs upp på repertoaren av kända trubadurer. Ännu under 1900-talets första hälft var S fortfarande en allmänt känd poet och många kunde citera dikter av honom utantill. Han utövade ett påtagligt inflytande på Birger Sjöbergs diktning med småborgerligt idylliska motiv och fanns även på Evert Taubes äldsta repertoar. Taube hyllade också S på hexameter.

Bilden av S blir ofullständig om man inte beaktar hans insatser som tecknare och målare. Hans produktion på detta område, främst ägnad landskaps- och marinmålning, var ansenlig. Den har i viss mån klandrats för dilettantism och osjälvständighet men rymmer också inslag av "poetisk realism av god klass" (SKL). När Carl Larsson gjorde illustrationerna till S:s Sånger och visor hade han enligt egen utsago ofta S:s egna målningar och teckningar som grund för sina bilder.

Författare

Pontus Möller



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Enstaka dikter o brev av S i KB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Byxorna. Saga, till den moderna verldens skräddare. Sthlm 1832. 14 s. [Anon; vers.] -Den möderne krigaren. (Mel.: "Vid månans sken" &c.) Sthlm 1832. (4) s. [Anon; d:o, från Correspon-denten, Upsala, 2/4 s å.] - Norrlands-blommor af - - dt. Sthlm 1832.43 s. [Sign; 24 dikter.] - Knäppar på lyran. Sthlm 1844. 94 s. - Småplock på vers. Sthlm 1850. 162 s. - Sång till norrländningens hemlängtan. [Rubr.] Sthlm 1851. (2) s. [Anon; vers, från Aftonbladet 8/3 1833.] - Fiskmåsen. Poetisk vår-kalender för 1853. Sthlm 1853.114 s. - Fyrbåken. Poetisk kalender för år 1855. Sthlm 1854. 94 s. - Telegrafen. Optisk [omsl; Poetisk] kalender för 1858. Sthlm 1857. 67 s. ([Även:] Ångbåts-ochjernvägslektyr 19 [omsl].) Fac-similuppl 1985. (7), 67 s. - Utkiken. Poetisk kalender för 1857. Sthlm 1857. 117 s. ([Även:] Ibid 20.) - Samlade sånger och visor, [1-3 o 5:] gammalt o nytt. D 1-5. Sthlm 1861-76. 1. 1861. 232 s. 2. 1862. 234 s. 3. 1867. 224 s. 4. Ännu ett häfte! Sånger o visor. 1871. 220 s. 5. Med porträtt samt lefnadsteckning [av A Ahnfelt]. 1876. 231 s. 2. uppl 1863-74. 1. 1863. 275 s. 2. 1873? [okänd], 3. ... Nyare sånger och visor. 1874. 222 s. 4.1874. 224 s. 3. uppl 1873-78.1.1873. 277 s. 2. 1874. 230 s. 3. 1878. 224 s. [Titeluppl] 1896. 4. 1878. 220 s. 1:4. uppl 1876. 278 s. 2: 4. uppl 1878. 230 s. [Titeluppl] 1896. - Perukmakare-visa (Läsning vid husliga härden, årsbok ... utg af J G Carlén, 1861, Sthlm, 4:o, s 376 f; vers, sign E. S-dt.). - Visa. (Efter danskan.) (Violblomman, toilette-kalender för 1862, Sthlm 1861, s [XXI] f; d:o). - På hafvet (ibid, s 16 f; vers). -Bref från en husmamsell på landet (Söndags-Nisse, 1863, Sthlm, fol, n:o 34 (23/8), s [2] f; vers, sign E. S-dt.). - En söndag på landet. (Stockholm 1862.) (Vinterblommor, toilett-kalender för damer, 1864, Sthlm 1863, s 20-28; d:o). - Dagbräckningen (När och fjerran, illustr månadsskrift, årg 3, 1871, Sthlm, 4:o, s 18; d.o). - Sånger och visor. I urval utg af C Snoilsky. Illustr af Carl Larsson. Sthlm 18[92-]93. 4:o. 450 s, 16 pl. - Visor i urval. Gbg 1913. 192 s. - Sånger och visor. Med levnadsteckning av C Snoilsky. 1-2. Sthlm 1914. 160, 164 s. [Urval. Ny utg:] Sthlm (tr Berlin) 1921. 188 s. (Bonniers universalbibliotek [omsl].) - Sånger och visor i urval. Sthlm 1927. 252 s. - Skolpojksliv i Härnösand c:a 1825 ... Ett stycke minne från skolan och gymnasi-um i Hernösand (Årsböcker i svensk undervisningshistoria, serievol 37 = årg 13, årsvol 3. Läroverksminnen, skildringar av f. d. elever och lärare, Lund 1932, s 144-153 ; ur Samlade sånger d 3, efter Ny illustr tidn 1869). - Femton dikter. Med åtta originaletsningar av N Möller. Inl av B Grandien. Shlm 1953.4:o. 43 s, 9 pl-bl. - Dikter och prosa i urval av M Flodquist. Omsl o teckn: B Lindroth. Förord: B Grandien. Sthlm 1961. 100 s. - Valda dikter (G Wen-nerberg o E S, Valda dikter, Sthlm 1966, s 89-184). -En res-tur .. med illustr av C S Hallbeck. Facsimiltr ur Svea, Folk-kalender 1866 [tr 1865]. Sthlm 1967. XI, 16 s. - Vers även anon i skillingtryck (mer än 200 tillsammans, med textböljan: Hvi längtar du åter till fä-derne-strand (minst 43 st, 1839-1917), Nå men har man sett på så befängdt- san (minst 19, 1839-1916), Och far min, salig, han var en skeppare han, han (minst 32, 1845-1911), Lisa fyllde sjutton år (minst 13, 1845-1917), Litet bo jag sätta vill (minst 32, 1847-1916), Loppan är ett litet djur (1864-1916), Säll den som kan med denna värld sig nöja (1871-73), Stjernor, stjernor, hvadjag älskar eder (1871), Jag vill åt Gud förtro min lefnads öden (1876), Du klagar, men du klagar dumt (minst 46, 1876-1935), Fyll din pligt i alla väder (1902-17). - Bidrag (oftast sign E. S-dt.) i: Illustrerad tidning, 1858-67, fol, Ny illustrerad tidning, 1865-74, fol, Svea, Folk-kalender, för 1862 (1864-75), tr 1861-74, Miniatyralmanach för 1862 (1869-70, 1872, 1875), tr 1861-74, Freja, kalender, 1862-67, 1869-70, 1873, tr 1861-72; vidare bla Correspondenten, 1832, Upsala, sp 436 (n:o 35, 2/4), o Aftonbladet från 1833 (n:o 57, 8/3), båda under sign: - - dt. - Många dikter av S tonsatta, i tr bl a: Frans A. Frieberg, i Visor.. för fyra mansröster [1853] o Tre visor (Sånger vid piano, h 6) [1872], Wilhelm Udden, Sju sånger [1859], Jan van Boom (Illustrerad tidn 1859, i nr 33), Hanna Brooman, Norrlänningens hemlängtan [1862], Ferdinand Fröding, i Fyra sånger [1863] o Sånger, h 2 [ 1865], Axel Buren, i Tre sånger [1865], Fredrik Sandberg, Visor, h 1, Norrköping [1865], Adolf Fredrik Lindblad, Nio sånger, h 1-3 [1868],John Jacobsson, i Ljungblommor [1868], Carl Gottfried Reinhold Littmarck, Fyra visor [1872], o Fyra nya visor [1874], B[ror] A. Beckman, Sju S:s visor, Christiania [1883], Gösta Möller, Fyra nya visor [1874] o Fyra S-visor [1893], Traugott Grahl, 3 sånger [1878], A. H. Gode, i Åtta sånger [1880] o Tretton melodier ... af A. H. G-e, Norrköping u å, [Laura Net-zel, pseud] Lago, Fjäriln, visa [1884], Fredrik Hjort, Visor, h 1, Gbg 1910, Sven Scholander, Sånger och visor, h 7-8 [1930], Hjalmar Arieman, i Tio sånger och visor 1935; vanligen Sthlm; jfr bl a Helmer, nedan a a.

Källor och litteratur

Källor o litt: I Arvidsson, Idyllikern på Sankt Helena (DN 2 okt 1955); A K Pihl Atmer, Sommarnöjet i skärgården (1987); C Burman, Från skvallerbänken (1907); B Grandien, Rönndruvans glöd: nygöticistiskt . . . under 1800-talet (1987); A Helmer, Sv solosång 1850-90, 1-2 (1972); RJohansson, Skalden med det glada tacksamma hjärtat (DN:s julläsn 1957); P J[ohnsso]-n, Med den glade S i Norrtelge 1868 (Norrtälje tidn 27 aug 1949); H o S E Laurell, Släkten Lau-rell 1666-1917 (1917); C G Laurin, Liv o konst (1946); O Levertin, Samlade skrifter, 14: 2 (1921); L Lönnroth, Idyllens äreminne (Den sv litt:en, ed L Lönnroth o S Delblanc, 4, 1989); R Malm, Diktarvärld o verklighet hos Birger Sjöberg (1930); P Möller, E S: före Sandhamnstiden (Argus, årsb för tullmuseum o tullhist fören, 1999), o där anf källor o litt; Jolo [Jan Olof Olsson], Sandhamn får gemytlig helgedom för vallfart (DN 9 juni 1952); A Peterson, Birger Sjöberg: den okände (1944); SKL; SMoK; A Strindberg, Sandhamn i storm o Huruledesjag fann S (dens, I vårbrytningen, 1-2, 1880-81); Sv konstnärer (1995); S Tjer-neld, Sthlmsliv, 1-2 (1949-51); B Wedberg, Lidingöliv i gamla dar (1924).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Elias Sehlstedt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/5852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2019-10-22.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:5852
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Elias Sehlstedt, urn:sbl:5852, Svenskt biografiskt lexikon (art av Pontus Möller), hämtad 2019-10-22.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se