Meriter

Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), f omkr 1317, d 17 (Messenius) nov 1407. Föräldrar: riksrådet Ulf Abjörnsson (Sparre av Tofta) o Cristina Sigmundsdtr (3 klöverblad). Studerade juridik i Paris (Sankt Nikolaus' av Linköping kanonisationsprocess), artium mag där (Messenius), omnämnd i Sverige tidigast 49, häradsh i Trögd i Uppland åtminstone 54–92, riddare något av åren 54–56, riksråd åtminstone 56-96, lagman i Uppland trol från 58 eller 59 säkert 62–05, riksföreståndare 59, fogde i Sthlm 64-65, marsk 64–71, hövitsman på Viborg åtminstone 87–99.

G 1) 6 maj 1352 m Ingrid Eriksdtr, dtr till Erik Boberg o Birgitta Knutsdtr (Algotssönernas ätt); 2) senast 1363 m Helena Israelsdtr, d senast 1379 o trol senast 1375, dtr till riksrådet Israel Birgersson (Finstaätten; bd 16) o trol Bengta Karlsdtr (Färla; Oreste Keldorssons ätt); 3) m Cecilia, d 5 okt (år obekant); 4) m en till namnet okänd, som överlevde K, begravd i Vadstena 17 febr 1410.

Biografi

K uppges vid sin död ha varit ungefär 90 år, alltså född omkr 1317, vilket stämmer med att föräldrarna tidigast kunnat beläggas tillsammans 1318 och fadern tillsammans med morfadern 1317. – I motsats till sin farbror Nils Abjörnsson anslöt sig K till kung Magnus' son Eriks uppror 1356 och namnes då som ett av dennes riksråd. Att han blev en av Eriks främsta anhängare framgår av en från omkr 1400 härrörande kommentar till några av den heliga Birgittas uppenbarelser. Enligt denna var Eriks änka Beatrix (bd 2) av Brandenburg gravid vid dennes död 1359. I avvaktan på barnets födelse uppges K här ha blivit riksföreståndare under den korta tid som förflöt tills Beatrix dog och den lille sonen skars ut ur hennes kropp men dog samma dag.

Enligt en 1500-talsuppteckning i biskop Hans Brasks släktbok skall K ha varit den ene av ledarna för dem som dödade hertig Bengt Algotsson (bd 3), kung Magnus' gunstling, mot vilken Eriks uppror i första hand var riktat enligt den proklamation med vilken upproret inletts 1356. Enligt samma 1500-talsuppteckning hade Bengt Algotsson tidigare varit gift med K:s halvsyster Ingeborg Ulfsdotter men förskjutit henne. Mordet på honom skall enligt Visbykrönikan ha ägt rum 1360 i Rönneholm i nordvästra Skåne.

Efter försoningen mellan kung Magnus och hans son Håkan var K bland de sju riksråd som 1362 enligt Visbykrönikan landsförvisades för att ha uppviglat Håkan mot fadern. Via Gotland begav de sig därefter till Mecklenburg. Detta blev förspelet till Albrekts av Mecklenburg tronbestigning i Sverige och K:s utnämning 1364 till marsk och fogde i Sthlm. I ett brev av 20 april 1365 nämner han, hur han "kivade" med kungarna Magnus och Håkan i Gataskogen i västra Uppland. Där hade den förre blivit tillfångatagen 3 mars s å. Ks marsktitel tyder på att han där var befälhavare för kung Albrekts armé. Efter stilleståndet i Edsvik i Sollentuna mellan å ena sidan Albrekt, å den andra Magnus och Håkan 1371, vid vilket K namnes främst bland Albrekts anhängare, har han ej kunnat beläggas med denna titel (jfr bd 4, s 147, o 29, s 524 ff). Under förhandlingar med hansestäderna i Tönsberg 1372 påtalade Magnus och Håkan, att K och hans rådskollega Bengt Filipsson (Ulv), nu kallade förrädare (proditores) och fiender (inimici), bortförts från deras territorium, där de tydligen varit fångar; 1375 uppgavs, att detta hänt utanför Marstrands hamn (Die Recesse ... der Hansetage).

Genom Bo Jonssons (Grip; bd 5) testamente 1384 blev K en av dennes tio testamentsexekutörer. När dessa till drottning Margareta överlämnade de flesta av Bo Jonssons pantlän, behöll de bl a Viborg, där K under mer än ett decennium var hövitsman (jfr bd 18, s 224). Han kan beläggas där redan 1387, året efter Bo Jonssons död, vilket kan förklara, att han, om man undantar de båda biskoparna, är den ende av exekutorerna som ej förekommer i deras hyllningsbrev till drottning Margareta 1388.

K ledde räfsteting i Uppland 1396 och i Södermanland och Närke 1397, och han var med på mötet i Nyköping 1396 och – enligt uppgift 80-årig – på unionsmötet i Kalmar 1397.

1389 hade K låtit drottningen återlösa Björkekinds hd i Östergötland, och 1403 återlämnade han till henne och kung Erik Åkerbo hd i Västmanland med städerna (Laglösa-) Köping och Arboga, av vilka han möjligen innehaft den sistnämnda redan 1378.

K:s sätesgård var Tofta på Adelsö i Mälaren, till vilket han skrevs under hela sitt liv, ehuru hans brev ända från 1371 ofta daterats på hans 1390 nämnda stenhus Ekhol- men i Veckholms sn, likaså i Uppland. På äldre dagar kallas han ibland Karl av Tofta (i lågtyska brev Karl van Toften) utan patronymikon, så att sätesgårdsnamnet nästan fungerar som efternamn. Utom i Uppland innehade K jord i Södermanland, Västmanland, Östergötiand, Västergötland och Småland. K begravdes 1410 i Vadstena kloster.

Författare

Hans Gillingstam

Källor och litteratur

Källor o litt: Acta pontificum Svecica, 1 (1936-42); N Ahnlund, Sthlms hist före Gustav Vasa (1953); 1 Andersson, "Folkresningen" i Sverige 1371 (Sc 1929), s 34 o 44; dens, Minne av Erikskrönikans förf (SAH 66, 1958), s 164 ff; C Annerstedt, Medeltidsurkunder (Sv tidskr för politik, ekonomi o litt 1875), s 735 f; dens, UU:s hist, 1 (1877), s 49; E Anthoni, Finlands medeltida frälse o 1500-talsadel (1970); G Authén Blom, Norge i union på 1300-tallet, 2 (1992); S Axelson, Sverige i dansk annalistik 900-1400 (1956), s 106 f; R v Barnekows räkenskaper för Nyköpings fögderi 1365-67, ed B Fritz o E Odelman (1994); P G Berggren, Kalmar nunnekloster (Meddekn från Kalmar läns fornminnesfören, 3, 1902), s 41 ff; Biskop Hans Brasks släktbok (1970); RBjörkman, Det fornajönkö-ping (Jönköpings hist, 1, 1917), s 99, 101 o 179; O Björnänger, Ur Köpings medeltidshist (1960), s 96 o 101 ff; C Blom, Förbindelsedikten o de medeltida rimkrönikorna (1972), s 5 f, 48, 50, 52, 58, 60, 81, 89, 129 f, 140 ff, 144-147,152,155, 159 ff, 163, 171, 174, 176, 178,181, 202, 206, 209, 212, 218, 239 f, 247, 250, 252, 259 f, 285 f o 289; dens, Kring förbindelsedikten (HT 1974), s 154; Y Brilioth, Sv kyrka, kungadöme o påvemakt 1363-1414 (1925); dens, Den senare medeltiden 1274-1521 (Sv kyrkans hist, 2, 1941); BSH 1-3 (1859-70); G Carlsson, Senare medeltiden, 1 (Sveriges hist till våra dagar, 3:1, 1941), s 44 o 73 f; dens, Ätten Gädda i Gäddeholm (PHT 1951); dens, Margareta o Erik av Pommern (HVL: Scripta minora 1963-64), s 15; dens, På tröskeln till Kalmarunionen (HT 1964), s 267; I Collijn, Ett nekrologium från Jo-hanniterklostret i Eskilstuna (NTBB 1929), s 5, 11, 15 o 17 f; Commentarii historici super nonnullis revela-tionibus s Birgittas de rege Magno Erici et sucessori-busejus (SRS3:1,1876), s 18; A Conradi Mattsson, Ri-seberga kloster ... (1998); G Dahlbäck, Uppsala domkyrkas godsinnehav med särsk hänsyn till perioden 1344-1527 (1977); Det medeltida Sverige, 1:2-1:8, 4:1 o 4:3 (1974-96); DS 3 o 5-9 (1842-2000); S G Elmgren, Fragment af boken Om konunga styril-se o höfdinga (HArk 2, 1868), s 87 f; S Engström, Landsförvismen av de sv oppositionsledarna 1362-63 (HT 1929); dens, Bo Jonsson, 1 (1935); Ericus Olai, Chronica regni Gothorum, [I-] II (1993-95); K Ers-lev, Dronning Margrethe og Kalmarunionens Gund-laaggelse (1882); O Ferm, Jordförvärv o godsbildn i Rytterne under medeltiden (Nya antecknar om Ryt-terns sn, 2002), s 89 f o 98; dens, Bengt Jönsson (BengtJönsson Oxenstierna o hans värld, 2004), s 33, 36-39, 41, 44-47 o 49; FMU 1 (1910); B Fritz, Hus, land o län, 1-2 (1972-74); J Gallén, La province de Dacie de 1'ordre des fréres précheurs (1946); H Gillingstam, Ur Fasterna (Fasta o Esterna) hist (1947), s 15; dens, Hertig Bengt Algotsson o Magnus Nilsson Röde (HT 1950); dens, Uppteckmen om mordet på hertig Bengt Algotsson (ibid); dens, Ätterna Oxenstierna o Vasa under medeltiden (1952-53); dens, Konung Valdemar Birgersson o Vadstena (HT 1955), s 265; dens, Fyra 1500-talsavskr:er av Erikskrönikans nya inledn med raderna om konung Magnus Erikssons "bortdrickande" av Skåne (ANF 78, 1963); dens, Brev ur askan (1996); dens, Riksrådet "Hasse Tuveson" (PHT 1996); J Hadorphius, Några gambla stadgar (1687), s 29 f; B-U Hergemöller, Magnus ver-sus Birgitta (2003); B H[ildebran]d, rec av Engström, a a 1929 (PHT 1929); dens, Om personreg (PHT 1941-42); H Hildebrand, Sveriges medeltid, 2-4 (1884-1953); C Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946); T Höjer, Studier i Vadstena klosters o Birgittinordens hist intill midten af 1400-talet (1905), s 100; K H Karlsson, Några handhar i Lybecks stadsarkiv närmare granskade (HT 1902), s 245; K Kumlien, Karl Knutssons polit verksamhet 1434-48 (1933); dens, Västerås till 1600-talets början (1971); dens, Historieskrivn o kungadöme i sv medeltid (1979), s 68-72 o 83 f; Lags o doms; L-O Larsson, Kalmarunionens tid (1997); J Liedgren, Perg:breven i Strängnäs (Från biskop Rogge dll Roggebibket, 1976), s 30 f; A F Liljeholm, Medeltida arvslagar o släktskapsbestämn (PHT 1950); M Linton, Drottning Margareta (1971); dens, Margareta (1997); S Ljung, Tiden intill år 1551 (Arboga stads hist, 1, 1949); C Loven, Borgar o be-fästn:ar i det medeltida Sverige (1996); K-G Lundholm, Sten Sture d ä o stormännen (1956); dens, rec av Blom, a a 1972 (HT 1973), s 243, 248-51 o 253; L F Läffler, Bidr till vår medeldda personhist (PHT 1904); K-E Löfqvist, Om riddarväsen o frälse i nord medeltid (1935), s 228 o 249; dens, De sv drots- o marskämbe-tena under medeltiden (VSLÅ 1936), s 48 f; A-C Mat-tisson, Medeltida nord borg- o sätesgårdsnamn på -holm (1986);J Messenius, Scondia illustrata, 3 (1700), s41 f, o 12 (1703), s 195 o 219; PAMunch, Det norske Folks Historie, 2:1-2 (1862-63); A Nilsén, Program o funktion i senmedeltida kalkmåleri (1986); L-A Norborg, Storföretaget Vadstena kloster (1958); M Nordberg, I kung Magnus tid (1995); A Norden, Norrköpings medeldd (1918); V A Nordman, Albre-cht, Herzog von Mecklenburg, König von Schweden (1938); E Nordström, Eka-ätten (PHT 1941-42); E Nygren, rec av I Andersson, Källstudier till Sveriges hist 1230-1436 (Sc 1929), s 105; dens, Registra eccle-sie Lincopensis (Linköpings bibks handkar: Ny serie, 3-4:1, 1941-44); H Olsson, Johannes Messenius, Scondia illustrata (1944), s 298 ff; G Paulsson, Annales Suecici medii aevi (1974); S Rahmqvist, Sätesgård o gods (1996); J Raneke, Sv medeltidsvapen, 1 (1982), s 118; Die Recesse der Hansetag von 1256-1430, 2 (1872); J Rosén, Kronoavsöndnar under äldre medeltid (1949); dens, Drottning Margaretas sv räfst (Sc 1950), s 198; H Rosman, Bjärka-Säby, 1 o 3 (1923-27); RPB; J W Ruuth, Viborgs stads hist, 1-2 (1906); dens, Viipurin kaupungin hist, 1 (1931); Sankt Nikolaus av Linköping kanonisationsprocess (1963); H Schuck, Ecclesia Lincopensis (1959), s 88, 97, 111, 278, 333, 336, 424 o 447; dens, Rikets brev o reg (1976), s 193; SD 1-2 (1875-87); L Sjödin, Arvid Siggessons brevväxling (1937); L Sjöstedt, Krisen inom det svenskskånska väldet 1356-59 (1954); N Skyum-Nielsen, Et videnskabeligt falsum i debatten om Kalmarunionen (Sc 1960), s 15 f, 31 o 33; SMoK; SMR; ST 2 (1883); Å Stille, Konung Erik Magnussons regering (HT 1938), s 267; C G Styffe, Skandinavien under unionstiden (3. uppl, 1911); P F Suhm, Historie af Danmark, 13 (1826), s 739; Sv medelddens rim-krönikor, 1 (1865), s 165; Å Sällström, Aristokrati o hierarki i det medeltida Sverige, 1 (1951), s3,9,11, 20, 28ff, 41-44,47, 61, 64, 68, 83, 107 o 115; H Toldberg, Förbindelsedikten (Kulturhist lex för nord medeltid, 5, 1960); dens, Erikskrönikans omarbejdelse og fortsettelse (ANF 77, 1962), s 135, 142, 144-148, 154, 160, 163, 172, 175 f, 178, 182, 189, 191 o 195 f; dens, Panthaveren Conrad van Plessen i K0benhavn (Historiske meddelelser om Kobenhavn 1961), s 8 o 20 f; S Tunberg, Äldre medeltiden (Sveriges hist till våra dagar, 2,1926); Vadstena-diariet, ed C Gejrot (1996); L Weibull, Unionsmötet i Kalmar 1397 (Sc 1930), s 186 o 216; P G Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929); GTWestin, Historieskrivaren Olaus Petri (1946), s 365; L Wikström, Kungsholmen intill 1700-talets böljan (1975); ÅboSvB.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6252, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-26.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6252
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Karl Ulfsson (Sparre av Tofta), urn:sbl:6252, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Gillingstam), hämtad 2024-04-26.