S Otto H Rydbeck

Född:1872-08-25 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län
Död:1954-09-13 – Lunds domkyrkoförsamling, Skåne län

Arkeolog


Band 31 (2000-2002), sida 1.

Meriter

1 Rydbeck, Sven Otto Henrik, f 25 aug 1872 i Lund, d 13 sept 1954 där. Föräldrar: urmakaren Carl Henrik R o Christina Friberg. Mogenhetsex vid H a l i Lund 3 juni 90, inskr vid LU 27 aug 90, med fil ex där 30 maj 91, VHAA:s ombud från 94, FK vid LU 14 dec 99, e o amanuens vid hist museet samt mynt- o medaljkabinettet 30 maj 01, förest där 25 febr 04–26 aug 37, FL 28 maj 03, disp 3 dec 04, FD 31 maj 05, doc i nord konstarkeologi 12 mars 09, prof i förhist o medeltidsarkeologi 19 dec 1926 aug 37, allt vid LU, led av domkyrkorådet i Lund 2242, av kulturminnesvårdssakk okt 30dec 38.  LHVL 19 (ordf 3739), LVHAA 24, LFS 29.


G 16 okt 1905 i Malmö, S:t Petri, m Caroline Laura Euphrosyne Ringius, f 15 mars 1879 där, ibid, d 3 nov 1961 i Lund, dtr till regementsauditören Erik Samuel Ehrenfried R o frih Augusta Amalia Fredrika Barnekow.

Biografi

Efter mogenhetsexamen bedrev Otto R medicinska studier men drogs så småningom över till konsthistoria och arkeologi. De medicinska kunskaperna fick han dock senare användning för i sin arkeologiska forskning. Parallellt med medicinstudierna ägnade sig R åt vetenskaplig tecknarverksamhet och porträttskulptur. Han ägde en,medfödd konstnärsbegåvning som han kom att utnyttja, inte minst i utställningssammanhang.

Även om R tidigt publicerade arbeten också om förhistoria, var det främst som medeltidsforskare han först trädde fram. Doktorsavhandlingen Medeltida kalkmålningar i Skånes kyrkor (1904) var det första verk som gav en samlad bild av de skånska kalkmålningarna. Den blev grunden för den efterföljande forskningen på området. Avhandlingen byggde i betydande utsträckning på eget fältarbete och nära kontakt med materialet. Han återkom också till ämnet vid flera andra tillfällen. I en minnesruna har detta intresse på ett fint sätt kommenterats: "Den som sett Rydbeck lätt och spänstigt röra sig på en stege eller en byggnadsställning och i detalj följa de nyframtagna målningarnas linjer, liksom en konstnär framför sitt staffli granskar sitt verks linjespel, kunde ej undgå att lägga märke till hans kärleksfulla känsla för dessa medeltida konstverk. Ej ens på äldre dagar skydde han mödan att klättra omkring på byggnadsställningar och genom trånga prång pressa sig upp på de dammfyllda kyrkvindarna för att studera de målningsrester som kommit att hamna uppe på vindarna då kyrkvalven slogos in" (Arbman, s XXXIII).

Under hela R:s liv var Lunds domkyrka föremål för hans forskningsintresse. Där fortsatte han på flera sätt en tradition från C G Brunius (bd 6), för vilken han hyste stor uppskattning. R publicerade sitt första bidrag redan före disputationen, uppsatsen Baldakinen öfver nordöstra kapellet i Lunds domkyrka (1903). 1915 kom verket Bidrag till Lunds domkyrkas byggnadshistoria och 1923 den stora boken om Lunds domkyrkas byggnadshistoria, utgiven i anledning av att det förflutit 800 år sedan det första altaret i kryptan invigdes 1123. Till dessa arbeten fogades en rad mindre uppsatser som i olika avseenden tog upp problem kring domkyrkan. Det viktigaste bidraget härvidlag är en uppsats från 1942 där R diskuterar nya arkeologiska resultat och deras betydelse för tolkningen av den äldsta Laurentiuskyrkan, ett fullföljande av en diskussion som han inlett redan 1915.

Den sista uppsats R skrev behandlade samma problemkomplex och tog upp till diskussion de nya teorier om den äldsta kyrkan som Erik Cinthio, sedermera professor i medeltidsarkeologi vid LU, hade fört fram och sedan fördjupat i sin avhandling om Lunds domkyrka. Flera forskare deltog för övrigt i denna debatt. R ansåg bl a att delar av den domkyrka som uppfördes senare under 1100-talet byggdes på den äldsta kyrkan, Knut den heliges kyrka, som enligt R aldrig fullbordades. Detta bestreds av Cinthio, som ville förlägga denna tidiga kyrka till en annan plats inom domkyrkans nuvarande murar. Även om denna fråga varit särskilt omdiskuterad bör det påpekas att R:s forskning om domkyrkan var betydligt bredare och omfattade kyrkans hela historia, där han både arkeologiskt och konstvetenskapligt diskuterade byggnaden och dess utsmyckning.

Ett annat område inom medeltidsstudiet där R gjorde en betydande insats gällde borgforskning. Han undersökte redan 1907–09 den medeltida borgen i Skanör. Publikationen förelåg visserligen först 1935, men R hade då åstadkommit en väl genomarbetad och föredömlig presentation av undersökningen. I boken ger han med hjälp av arkeologiska observationer och arkeologiskt material en fyllig bild av borgen, dess kronologi och miljö. Av undersökningen kan man också utläsa borgens förhållande till bebyggelsen och verksamheten runt om. Den k borgen var en integrerad del av den medeltida sillmarknaden på Falsterbonäset. Om de tidigare redovisade verken var mera konstvetenskapliga till sin inriktning var detta ett utpräglat arkeologiskt arbete och som sådant mönstergillt. Det är fortfarande (1999) ett viktigt bidrag och har ännu inte fått många motstycken i Sverige.

R gjorde också betydande arkeologiskt vetenskapliga insatser inom förhistoria. Särskilt stenåldersforskningen ägnade han många uppsatser. Detta intresse hängde med all säkerhet samman med hans museiverksamhet, men det hade även sin grund i hans fältarbeten. Som R:s mest betydande arbete på detta område framstår Stenåldershavets nivåförändringar och Nordens äldsta bebyggelse (1928). Där har framför allt hans diskussion om havstransgressioner varit viktig för den syd- och västsvenska stenåldersforskningen.

R:s museala insatser var betydande. För honom var de vetenskapliga och museala verksamheterna inflätade i varandra. Han hävdade att museiinstitutionerna främst skulle tjäna universitet och forskning. I en redogörelse 1910 för Lunds universitets historiska museums historia ger han en utförlig redovisning av sin syn på utställningar. Efter att ha gått igenom olika alternativ framhåller han att när det gäller ett för vetenskapligt studium avsett museum bör man "uppställa hela materialet i dess kronologiska och typologiska samt lokala sammanhang, utan luckor och utan inskränkningar men naturligtvis med tillbörligt markerande av de sällsyntaste och dyrbaraste föremålen". Han menar också att man måste ta ställning till frågan, "om ett museum bör arrangeras som en pedagogisk anstalt för skolstadiet eller om det bör reserveras för forskningen". Han påpekar att skolmuseer har sin betydelse men att Lunds universitets historiska museum "lyckligtvis" knappast behöver "fylla några pedagogiska plikter på lågstadiet. I själva namnet ligger dess rent vetenskapliga syfte förborgat".

Under R:s tid skedde stora förändringar för museet. När han tillträdde som föreståndare var samlingarna utställda i universitetets bottenvåning men flyttades 1910 till Kungshuset i Lundagård; efter ytterligare åtta år placerades museet in i den byggnad där samlingarna fortfarande är utställda. Under denna period medverkade R med en utställning av kyrklig konst från Skåne vid Baltiska utställningen i Malmö 1914. En hel del av de utställda föremålen kom sedermera att deponeras i Historiska museet. Överhuvudtaget måste det insamlings- och registreringsarbete som då gjordes på kort tid bedömas som mycket viktigt, eftersom det uppenbarade vilken kyrklig föremålsskatt - inte alltid lätt tillgänglig - som fanns i Skåne. Utställningen blev samtidigt en räddningsaktion.

Under R:s ledning utvecklades museet till ett av landets ledande när det gällde arkeologi och kyrklig konst. Han var en mycket medveten utställare med en betydande konstnärlig känsla och stor praktisk kunskap. Detta kom också till tydligt uttryck när domkyrkomuseet byggdes upp 1932 med byggnadsdetaljer och föremål från domkyrkan. Fortfarande är båda museernas basutställningar präglade av den uppläggning och utformning som R gav dem. Hans utställningar blev viktiga inslag i den universitetsutbildning han bedrev.

R hade som framgått en mycket stark och tydlig vetenskaplig och museal profil. Han ägde också en sällsynt bredd som förmodligen till dels hade sin grund i de rent museala behoven. Han var stridbar och tvekade inte att framföra sina meningar. R:s museala profil ledde till konflikter med Kulturhistoriska museet i Lund och särskilt då dess grundare, Georg Karlin (bd 20), också han en man med tydlig museal inriktning, dock mycket annorlunda än R:s.

Vid en sammanfattning av R:s gärning är i och för sig bredden i hans vetenskapliga verksamhet slående men också bundenheten till Sydskandinavien och hans egen hemprovins Skåne. Det var där han verkade och det var där han hämtade sina forskningsämnen. Det fanns också hos R en trohet gentemot ungdomens forskningsobjekt. Inte minst är det tydligt när det gäller Lunds domkyrka, som nära nog var det första och sista han skrev om. En annan viktig linje i R:s verksamhet var den museala, som också placerade honom tydligt i museets geografiska verksamhetsområde.

Författare

Hans Andersson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Korrespondens efter R i LU:s hist museum. - Brev från R i GUB (bl a till Hanna Rydh), KB, LUB (bl a till C M Furst, B Hildebrand, M P:son Nilsson, C W v Sydow o L Weibull samt många till E Wrangel) o i UUB.

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Simris' kyrka (Historisk tidskrift för Skåneland .... bd 1, Lund 19[01-]03, s 106-109). -Romanska målningar i Skånes kyrkor (ibid, s 111-149 [1901]). - Baldakinen öfver nordöstra kapellet i Lunds domkyrka (Studier tillägnade Oscar Montelius Sthlm 1903, s 53-62). - Medeltida kalkmålningar i Skånes kyrkor. Lund 1904. 4:o. 156 s, 10 pl-bl. [Även akad avh.] - Alen och lejonen i Stockholms Storkyrka (Fataburen, kulturhist tidskr, [årg 1,] 1906, Sthlm, s 171-178). - Adam van Duren. Föredr hållet vid "Sel-skabets för Danmarks Kirkehistorie" möte i Lunds Domkyrka cl. 21 sept. 1906 (Kirkehistoriske Samlinger R 5, Bd 3, Khvn 1905-07, s 625-649). - Kung Hans och "drottning Kristine". Två bildstenar från Kjöben-havns slott (Aarb0ger for nordisk Oldkyndighed og Historie R 2, Bd 22, Khvn 1907, s 57-74). - Glim-mingehus ... (Svenska slott och herresäten vid 1900-talets början, [2.] Skåne, Sthlm 1909[-12], 4:o, s 245-264). - Lunds universitets historiska museum. Lund 1910. 16 s. - Lunds domkyrka. Historik samt vägledn för besökande, med 45 afbildn o orienterande grundplaner. Lund 1911. 95 s. - Finn. [Rubr.] Lund 1913. 4:o. 4 s. [Ur Finn s å.] - Medeltidens målningskonst (Svensk konsthistoria utg af A L. Romdahl oj Roosval Sthlm 1913, 4:o, s 157-183). - Bidrag till Lunds domkyrkas byggnadshistoria. Lund ... 1915. 307 s, 4 pl-bl. (LUÅ, N. F„ afd. 1 [Teologi, juridik o humanistiska ämnen], bd 10, nr 3.) - Lunds domkyrka. Historik med orienterande grundplaner o 14 afbildn. Lund 1915. 19 s, (13) s pl. 2. omarb uppl 1920. 29 s. [3.-5. uppl:] ... domkyrka. Vägledn för besökande. 1929, 1935, 1939. 32 s. 6. omarb uppl 1951. - Skanör och Falsterbo (Gamla svenska städer: gator o gränder, hus o gårdar, samlingsverk i bilder jämte förklarande text, utg af Svenska teknologföreningens afd för husbyggnadskonst, bd 1. Text, o 2. Planscher: Götaland, båda Sthlm 1908-30, 4:o, [utkom i h 4, 1915,] s XIII-XXIV resp pl-bl 3-11; 2. uppl s å ). - Några iakttagelser beträffande vissa yxtyper från stenåldern ([Festskrift till Sophus Muller, ur Fornvännen s å, h 1/2-2/4,] Sthlm 1916, s 119-146). -Recensioner af konsdiistorisk litteratur. Lund 1917. 28 s. - Studier i Skånes renässans- och barockskulptur. Lund 1917. 4:o. 53 s. [Utvidgat särtryck ur Tidskr för konstvetenskap 1916.] - Predikstolen i Ystads Mariakyrka (Skrifter utg af Ystads fornminnesförening, 1. [Omsl:] 1907-1917, Minnesskrift Ystad 1917, 4:o, s 177-189). - Två märkliga konstnärer: Adam van Duren och mästaren med signaturen A. S. Sthlm 1918. 141 s, 10 pl-bl. - Medeltidsmålningarna i Dädesjö och öfver-gången från romansk stil till gotik. Sthlm 1918. 4:o. 45 s, 14 pl. (Tills med E Wrangel; N M[:son] Mandelgren, Atlas till Sveriges odlingshistoria, Tilläggshäfte 1.) - Slutna mark- och mossfynd från stenåldern i Lunds universitets historiska museum, deras tidsställning och samband med religiösa föreställningar (LUÅ, N. E, 1: 15: 1. Från Lunds universitets historiska museum, Skrift utg med anl af museets inflyttning i dess nya hem 1918, Lund ... 1918, s 1—66; även sep). - Skåne under förhistorisk tid (STFÅ, 1919, Sthlm, s 4-27). - Den äldsta kristna konsten i Skåne: Lund och Dalby. Lund 1920. 4:o. 34 s. (Skrifter utg af Föreningen Det gamla Lund, 2.) - Utställningen av äldre kyrklig konst från Skåne. En överblick (Äldre kyrklig konst i Skåne, studier utg ... genom O R o E Wrangel, Lund 1921, 4:o, s 1-55). - Trabes och lectorium i svenska kyrkor (ibid, s 162-186). - Utställningen af äldre kyrklig konst från Skåne (Officiell berättelse över Baltiska utställningen i Malmö 1914 d 1, Malmö 19[15-]21, 4:o, s 395-418). - Lunds domkyrkas byggnadshistoria. Lund 1923. 4:o. 343 s, pl I-X1V. - Några synpunkter beträffande altaret i Lunds domkyrka (Studier tillägnade Magnus Pfannenstill Lund 1923, 4:o, s 577-590). - Lunds domkyrka. Till 800-årsminnet av det äldsta kryptaltarets invigning (OoB, årg 32, 1923, Sthlm, 4:o, s 449-466). - Kyrkliga fornminnen i nordöstra Skåne (Villands och Gärds häraders hembygds-kurs i Åhus 1923, Kristianstad 1924, s 62-77). - Undersökningen av ärkebiskop Andreas Sunessons grav i Lunds domkyrka år 1923 (Nordiska historikermötet i Göteborg 5-7 juli 1923, Berättelse .... Gbg 1924, s 46-55; egenreferat). - Tal vid minnesfesten den 17 september (Högtidsstunder i Lunds domkyrka, 800-årsjubileet den 17-18 sept. 1923. Berättelse o tal utg av E. Wrangel o E. Briem, Lund 1924, s 98-106; även sep: Tal vid minnesfesten i Lunds domkyrka d 17 sept 1923, 11 s). - Lunds domkyrka och dess byggmästare (Byggnadsvärlden, årg 15, 1924, Sthlm, 4:o, s 21-25, 42-46,61-64). - Arkebiskop Andreas Sunessons grav i Lunds domkyrka, en undersökn ... under medv av C M. FtustoABranting [s87-140]. Lund 1926. 4:o. 146 s. - Lund och Dalby, ett genmäle (Konsthistoriska sällskapets publikation 1925, Sthlm 1926, s 81-101). -Uppgifter om ärkebiskop Andreas Sunessons sjukdom, sedda i belysning av den senaste gravundersökningen (Finska fornminnesföreningens tidskrift, 36: 1. Nordiska arkeologmötet i Helsingfors 1925, Berättelse över mötet Hfors 1926, 4:o, s 126-134). -Glimmingehus. Sthlm 1927. 35 s, 1 pl-bl. (Svenska fornminnesplatser. Vägledningar utg genom Kungl. vitt. hist. och antikvitets akademien, n:o 7.) 2. uppl 1932. 3.-4. omarb uppl 1947,1950. 39 s, 2 pl-bl. 5. d:o 1954. 39 s, 1 pl-bl. 6. d:o 1959. 39 s, 2 pl-bl. 7. uppl 1962 (tr 1963). 39 s, pl-bl I—II. 8.-9. uppl, förkortad av EBohrn. 1965,1967. 23 s, pl-bl I—II. 10.-11. uppl, förk o genoms av E Bohrn o Å Nisbedi. 1971, 1973. 23 s. 12. uppl, genoms av C.-F. Mannerstråle. 1977. 13. uppl, med R som förf. 1980. - Våra ödekyrkor (Lunds stifts julbok, årg 19, 1927, Lund, s 120-135). - Stenåldershavets nivåförändringar och Nordens äldsta bebyggelse. Lund 1928. 138 s. [Ur HVLÅ 1927/1928.] -Ett bidrag till frågan om vårt stenåldersfolks antropologi. Lund 1929.4:o. 19 s. (LUÅ, N. F., avd 2 [Medicin samt matematiska o naturvetensk ämnen], bd 25 (= FSH, N. F., bd 40), nr 13.) - The historical museum of the university of Lund. [Omsl.] Lund 1929. 4 s. [Anon.] - Några småländska dopfuntar tillhörande Roosvals Bestiariusgrupp (Studier från Zornska institutet för nordisk och jämförande konsthistoria vid Stockholms högskola, 6. Konsthistoriska studier tillägnade Johnny Roosval d 29 aug 1929 ... Amici amico, Sthlm 1929, 4:o, s 101-108). - Medeltida blymärken (Bergens museums årbok 1928, Historisk-antikvarisk rekke, nr. 1. Det femte nordiske arkeologmote Bergen 6te - 9de juli 1927, Beretning Bergen 1929, s 97-115; egenreferat). - Om orsaken till de megalitis-ka hällkistornas sparsamma förekomst i Skåne (Studier tillägnade Efraim Liljeqvist Lund 1930, 4:o, s 581-586). - The earliest settling of man in Scandina-via (Acta archaeologica, vol 1, 1930, Khvn, 4:o, s 55-86). - Dädesjö kyrka och dess målningar. Sthlm 1932. 24 s. (Svenska fornminnesplatser .... 18.) 2. omarb uppl 1944. 33 s. 3. uppl genoms av M Rydbeck. 1957. 34 s. 4. d:o 1965. 33 s. - Stenkammargravar i Barsebäck (Arkeologiska studier tillägnade H. k. h. kronprins Gustaf Adolf Sthlm 1932, 4:o, s 28-47). -Glimmingehus, en medeltida riddarborg (Skånska föreningens för byggnadskultur årsbok, 1932, Lund, s 1-6). - Sjörups ödekyrka: en märklig 1100-talsbygg-nad hotar instörta (Skånes hembygds förbunds årsbok, [årg 1,] 1932, Lund, s 23-28). - Från det forntida Skåne (Lundagård, årg. 13, 1932, Lund, 4:o, s 145-147). - Den svenska fornforskningens utveckling (Tidskrift för hembygdsvård, årg 13,1932, Lund, nr 1 1/2 [omsl]. Årsbok för hembygdsvård 1932, s 69-77). — Lunds domkyrka och några andra romanska kyrkor i Skåne (Konsthistoriska besök i svenska bygder, Vägvisare utg av Sv turistfören, Sthlm 1933, s 41-46, 4 pl-bl; övers i Voyages pittoresques, Guide de Tamateur d'art en Suéde, o Guide des monuments visités par les membres du XHIe Congrés international d'histoire de l'art, båda Sthlm 1933, s 45-51, 4 pl-bl: La cathé-drale de Lund et quelques autres églises romanes). -Italienskt inflytande på skånsk kyrkobyggnadskonst. Sthlm 1934. 25 s. (VHAAH, d 39 [omsl: F 3, d 6] : 2.) - Nya guldfynd från Skånes järnålder (Finska fornminnesföreningens tidskrift, 40. Excavationes et stu-dia, opuscula in honorem Alfred Hackman Hfors 1934, s 97-105). - Den medeltida borgen i Skanör. Historik, undersökningar o fynd. Lund 1935. 4:o. 228 s, 1 karta. (HVLA, 20.) - Arkeologiska hågkomster från Ö. Vemmenhög (Festskrift tillägnad Axel Herrlin Lund 1935, 4:o, s 72-77). - Axel Kock. * 2/3 1851, 1 18/3 1935. Invald 14/2 1906 (FS, Förhandlingar, bd 5, 1935, Lund 1934-36, s 51*-53*, 1 pl). - Kulturminnesvården och väganläggningarna (Tidskrift för hembygdsvård, 16,1935, Lund, h 6. Årsbok för hembygdsvård 1935, s 117-127). - Skånes forntid (En bok om Skåne, 1, Malmö 1936, 4:o, s 24-70). - Emanuel Vigelands glasmålningar i Lunds domkyrka (Festskrift till Mardn Olsson den 30 april 1936 [ur Rig s å, h 2-4], Sthlm 1936, 4:o, s 248-254). - Lunds domkyrkas nya absidfönster (Lunds stifts julbok, 28, 1936, s 112-121). - Några ord om ett medeltida konstverk (Från Gästrikland, 1937, Gefle, s 11-15). - Betänkande med förslag till reviderad fornminneslagstiftning m. m. avgivet av kulturminnesvårdssakkunniga. Sthlm 1938. 49 s. (Tills med S Liibeck, ordf, m fl; SOU, 1938: 60, Ecklesiastikdep.) - Uber den Gebrauch von Stein-werkzeugen während der Bronzezeit in Schweden (Acta Instituti Romani Regni Suecias, series 2, 1. Drag-ma, Martino R Nilsson ... dedicatum, Lund 1939, s 430-443). - 1. Tre lundensiska ärkebiskopar i arkeo-logisk-antropologisk belysning / 2. Dalby heligkors-kyrkas förhall och dess restaurering. [Rubr.] Lund 1941 [omsl], 170 s. [Ur HVLÅ 1940/1941.] - Uppvärmnings- och sanitetsförhållanden i en senmedeltida borg (Rörinstallatören, årg 10, 1941, Linköping, 4:o, s 115-121). - Knut den heliges Laurentiuskyrka. Grundmurar o gravar från tusentalets Lund. Lund 1942. 217 s. [Ur Meddelanden från Lunds universitets historiska museum 1942, HVLÅ 1941/42.] - Fornminnen i Färs härad, en snabborientering. [Rubr.] Lund 1943 [omsl]. 23 s. [Ur Skånes hembygdsförbunds årsbok så.]- Den arkeologiska forskningen och historiska museet vid Lunds universitet under tvåhundra år, 1735-1937. [Omsl.] Lund 1943. 129 s, s 261-276. [Ur HVLÅ 1942/43.] - Monument och människor i forntidens Skåne. Föredr hållet vid K fy- siogr sällskapets i Lund högtidssam-manträde den 2 dec. 1943. Lund 1944. 153 s. [Ur Meddelanden ... 1944, HVLÅ 1943/44.] - Minnesord över John-Elof Forssander (HVLÅ 1943/1961, Lund 1944, s LII-LXIII, 1 pl). - Lunds domkyrka, byggnadens o dess inventariers hist enl de nyaste forskningsresultaten (Lunds domkyrkas historia 1145-1945 ... utg av E Newman, 1. 1145-1536, Sthlm 1946, 4:o, s 7-139). -Den kyrkliga byggnadskonsten (Lunds stift i ord och bild, [1,] Sthlm 1947, 4:o, s 191-224). - Ein Steinzeit-problem (Ur- und Fruhgeschichte als historische Wis-senschaft, Festschrift zum 60. Geburtstag von Ernst Wahle Heidelberg 1950, s 115-126). - Text till 6 planscher Kulturhistoriska bilder från Nordens forntid utg av T. Sillasen under medv av H Kjaer, Arlöv 1919, även dansk utg: Billeder fra Nordens Oldtid, Khvn (Vaegtavler til Undervisningsbrug); artiklar i: Nordisk familjebok, Ny ... uppl, bd 15, 25, 26, Sthlm 1911,1917; SBL (Sven Anderson, Sven Bengtson, LT Billlng, C G Brunius); Allgemeines Lexikon der bil-denden Kflnstler... hrsg v U Thieme und F Becker; bidrag i: Finn, utg af Lukasgillet i Lund, 1900, 1903, 1913, 1928, 1948, Lund, 4:o; Fornvännen, 1906-07, 1910, 1912, 1916, 1920, 1926, 1928-30, 1948 (recension), 1949, 1950, 1952, 1954, Sthlm; Ymer, 1909, 1911, 1914, Sthlm; Tidskrift för konstvetenskap, 1916-17, 1919-20, 1925/26, 1927, 1931, Lund, 4:o; HVLÅ, 1927/28, 1929/30-1932/33, 1934/35-1937/38,1939/40-1944/45, Lund 1928-45, o däri ingående Meddelanden från Lunds universitets historiska museum ...; Skånes hembygdsförbunds årsbok, 1939-41, 1943, 1945-46, 1948, Lund; vidare i DN, SvD, SDS, Lunds Dagblad m fl dagstidn; jfr LUM 1949-50, Lund 1951, s 460-463.

Redigerat: Utställning af äldre kyrklig konst från Skåne. Katalog. Malmö 1914.192 s, 12 pl-bl. [Föret.] -Från Lunds universitets historiska museum. Skrift utg med anl av museets inflyttning i dess nya hem. Lund ... 1918. 243 s, 1 tabell. (LUÅ, N. F, avd. 1, bd 15, nr 1.) - Äldre kyrklig konst i Skåne. Studier utg med anl av kyrkliga utställningen i Malmö 1914 genom O R o EWrangel. Lund 1921. 4:o. (8), 281 s.-Meddelanden från Lunds universitets historiska museum (Humanistiska vetenskapssamfundet i Lund, Årsberättelse (HVLÅ), 1929/30-1944/45, Lund 1930-45).

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 19 dec 1919, nr 53, RA.

H Arbman, O R: minnesord (HVL: årsber 1954-55, 1955); S Curman, O R (VHAAÅ 1955); LUM 1939 (1940); C-A Moberg, Minnesord över O R (Fornv 1954-55); J Roosval, O R:s museer (OoB 1936); SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
S Otto H Rydbeck, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Andersson), hämtad 2019-09-16.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6263
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
S Otto H Rydbeck, urn:sbl:6263, Svenskt biografiskt lexikon (art av Hans Andersson), hämtad 2019-09-16.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se