Meriter

Rylander, Carl Gösta, f 16 nov 1903 i Sthlm, Nik, d 15 febr 1979 där, ibid. Föräldrar: grosshandlaren Carl Gustav R o Constance Wilhelmina Edman. Studentex vid H latinlärov å Norrmalm, Sthlm, 11 maj 22, MK vid KI 28 maj 25, amanuens o extra läk vid Sthlms hospital periodvis 9 juli 28–28 febr 30, ML vid KI 15 dec 30, assistentläk o tf underläk vid S:t Eriks sjukhus' i Sthlm med avd periodvis 1 mars 31–18 juli 34, amanuens vid psykiatriska kliniken vid KI 1 april 31–18 sept 32, e o amanuens vid Serafimerlasarettets neurologiska klinik 19 sept 32–18 mars 34, bitr läk vid dess psykiatriska poliklinik 9 dec 32–10 juli 39, andre läk vid Psykiatriska sjukhuset, Sthlm, 19 juli 34–30 juni 39, tf överläk där periodvis 1 febr 43–31 maj 44, Rockefeller-stipendiat i England, Frankrike, Tyskland o Schweiz 36–37, disp vid Kl 22 maj 39, MD där 30 maj 39, lär i rättspsykiatri där o chefläk (från 1 jan 46 överläk) vid Centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavd (Rättspsykiatriska kliniken) 1 juli 39–30 juni 46, doc i psykiatri vid KI 10 nov 39, lär i rättspsykiatri vid Statens polisskola 39–42, vid Statens distnsköterskeskola 40–42, led av Arméförvaltmens vetensk råd 42–43, bataljonsläk vid Fältläk:kåren 1 juli 44, led av Försvarets sjukvårdsförvaltms vetensk råd 44, expert i 1945 års trafiksäkerhetskomm nov 45–jan 48, tf prof i rättspsykiatri vid KI o överläk vid Rättspsykiatriska kliniken 27 sept (tilltr 1 juli) 46, ord 8 okt (tilltr 1 nov) 48–70, led av Interneringsnämnden 46–52, doc i psykiatri o rättspsykiatri vid KI 6 juni 47, överläk vid Beckomberga sjukhus, Sthlm, 48, led av Medicinalstyr:s vetensk råd 49–74, expert i Fångvårdsbyggnadsutredn:en april 54–57, led av Medicinalstyns rättspsykiatriska nämnd 55–74, chef för sv sjukhuset i Pusan, Korea, 56, led av komm för det rättspsykiatriska undersökmväsendet juni 56–juni 59, expert i mentalsjukvårdsberedn juni 63–mars 68. – LKrVA58.

G 1) 23 mars 1935 (–42) i Hfors m professor Mirjam Furuhjelm, f 15 aug 1908 där, dtr till professor Elis Ragnar F o Estrid Runeberg samt senare g m professor Axel Gustaf Isidor Ingelman-Sundberg; 2) 27 sept 1957 i Sthlm, Osc, m FK Maud Li Haijlen, f 24 april 1918 i Malmö, S:t Petri, dtr till ingenjören Alfred Hansson H o Gertrud Anna Fredrika v Schéele.

Biografi

Gösta R bestämde sig vid 25 års ålder för psykiatrin och fick sin första utbildning på området hos professor Viktor Wigert på Sthlms hospital. Under ett läroår i neurologi på Serafimerlasarettet, då han kom i kontakt med den neurokirurgiska verksamhet som där bedrevs under Herbert Olivecronas (bd 28) ledning, väcktes hans intresse för experimentellt exakt psykiatrisk forskning på det hjärnkirurgiska klientelet. R fick tillfälle att studera och följa upp en unik serie av 32 hjärntumöropererade patienter som inte återföll med tumörväxt. Undersökningen var grundlig och omfattade psykologiska testningar, vilket då var en nyhet. Dessa test, hämtade från den tyska gestaltpsykologin, hade R tillägnat sig under en stipendievistelse i London. Han blev därmed en av de första i Sverige som använde sig av psykologer i klinisk verksamhet.

Sina resultat lade R fram 1939 i en doktorsavhandling om personlighetsförändringar efter sådana ingrepp som även innebar att delar av frontalloben måst avlägsnas. Han fann, vilket numera är väl känt, att hjärnan är ett högt specialiserat organ. Ett ingrepp i ett område behöver inte nödvändigtvis medföra försämringar av andra funktioner, inte heller de intellektuella. De patienter som var opererade i pannloberna visade ändringar i känslolivet. Några blev deprimerade, andra blev rastlösa eller tappade initiativ och intresse. Generellt kunde sägas att frontallobsoperationerna inte förstört patientens förmåga till normalt samliv och inte heller påverkade förmågan till intellektuellt arbete. R drog därav slutsatsen att hänsyn till intellektuellt arbete inte utgjorde något hinder för avlägsnande av pannloberna.

Nyheten och soliditeten i R:s vetenskapliga verksamhet gjorde honom till en banbrytare. Avhandlingsarbetet, liksom ett komplement från 1943 om verkningarna av exstirpationer inom andra hjärnregioner, blev klassiska arbeten. De citeras ännu i dag (2000) och nämns som grundläggande för förståelsen av hjärnans funktion.

R:s vetenskapliga resultat tillkom under den period när lobotomin som behandlingsmetod vid psykisk sjukdom lanserades världen över. Den sågs då som ett stort framsteg inom psykiatrin. I sin forskning kunde R visa att vissa psykiska symtom var specifika för pannlobsskador och att svår och ofördragbar ångest och oro hos schizofrena patienter förbättrades efter ingrepp i pannloberna. Hans undersökningar kom därmed att utgöra en av grundvalarna för en ny metod för pannlobsin-grepp vid psykisk sjukdom, den s k standardlobotomin. R lät 1944 pröva denna metod men övergav den sedan hans utvärdering visat att ingreppen orsakat olämpliga personlighetsförändringar. 1949 började han istället att tillämpa en selektiv metod, utarbetad av engelska och franska hjärnkirurger, vilken på svenska kallades hjärnbarkunderminering.

R blev ofta anlitad som expert när behandling med lobotomi var aktuell men anses ha varit återhållsam med operationerna. Han avrådde också från operationer på kriminella, vilket utfördes i stor skala i Danmark. På R:s klinik tillämpades dock pannhjärnsingrepp på ett antal kriminella med svår ångest och i några fall ansåg han sig kunna redovisa en positiv effekt. Genom de nya bildkamerorna har det klargjorts att pannloberna har stor betydelse när det gäller planerad, organiserad social funktion, alltså just den förmåga som brister hos psykopatiskt störda kriminella. Dessa har ofta svårt att förutse framtiden, exempelvis en kommande bestraffning. En senare tid har också valt lobotomierna som ett flagrant exempel på psykiatrins övergrepp på patienterna. Operationerna bör dock ses mot bakgrund av den uppgivenhet ifråga om behandlingsmetoder som då rådde.

R efterträdde 1939 Olof Kinberg (bd 21) på de förenade befattningarna som lärare i rättspsykiatri vid Kl och chefläkare vid sinnessjukavdelningen, i akademiska sammanhang benämnd Rättspsykiatriska kliniken, på Långholmen. Då en av riksdagen 1946 inrättad professur i rättspsykiatri vid KI skulle tillsättas var han den ende formellt kompetente sökande. Kinberg hade många elever med socialmedicinsk inriktning, men ingen av dessa uppfyllde de formella kraven. R utnämndes till professurens förste innehavare 1948 efter att ha uppehållit befattningen under drygt två år. Mellan Kinberg och R uppstod en stor fiendskap. En akut konflikt fick sin lösning genom att Kinberg av fängelsedirektören förbjöds att besöka sin gamla klinik på Långholmen men den följdes av många angrepp på R.

R saknade från början kunskap i kriminologi och rättspsykiatri men visade snart att han var intresserad och villig att tillägna sig det nya ämnet. Ett exempel på det är att han 1947 tillsammans med en med-författare gav ut den första sv läroboken i rättspsykiatri, en del av Karl Schlyters juridiska handbok. R bedrev också forskning på området; bl a genomförde han en undersökning av personer, män och kvinnor, som dömts för mord eller mordförsök. Han fann att de var allvarligt psykiskt störda och att mord i Sverige således var ett utpräglat patologiskt brott, en iakttagelse som fortfarande står sig. Som militärpsykiatrisk expert under andra världskriget vann R erfarenheter som han framlade i ett flertal artiklar och en monografi om uppkomsten och behandlingen av psykiska rubbningar under krig.

R vinnlade sig om ett gott samarbete med kriminalvården och det är omvittnat att han gärna stod till tjänst då det gällde att ta hand om akuta och svåra fall. En uppmärksammad patient var spionen Stig Wennerström som efter ett självmordsförsök på häktet vårdades på Rättspsykiatriska kliniken. Vid sina många sakkunniguppdrag var R korrekt saklig men även konciliant. Han hade aldrig personalproblem och råkade inte i gräl med andra. När han skulle avge yttrande om en psykiatrisk patient utgick han inte enbart från pappersgranskning utan lät också ta in vederbörande för observation. Därvidlag var han en föregångsman. R var noga med sin ämbetsmannaheder, där också drag av formalism och en viss distans ingick. Han bemödade sig om en orubblig rättvisa, ville själv fatta beslut men var också beredd att ta ansvar för dem.

Författare

Lars Lidberg

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Ett besök på Coués klinik i Nancy (Meddelanden från Medicinska föreningen, årg 4,

1925, 4:o, s 66-68, 91-93). - Om bakteriers förmåga att reducera metylenblått samt en förbättrad metodik för studiet av densamma (Hygiea, årg 89,1927, Sthlm, s 750-763; tills med C W Lundquist). - Méthode per-fectionnée pour 1'étude du pouvoir réducteur des bactéries, note (Comptes rendus hebdomadaires des séances et mémoirs de la Société de biologie, année 1926, 2 = T 95, Paris 1926[-27], s 1516 f; d:o). - Några medicinska synpunkter på den vegetariska dieten. Fö-redr vid Vegetariska föreningens sammanträde 21 jan. 1932 (Social-medicinsk tidskrift, årg 9, 1932, Sthlm, 4:o, s 36-41). - Några intryck av sinnessjukvård och psykiatrisk forskning i Norge (ibid, s 156-162). -Tystnadsplikt och social ansvarskänsla (ibid, s 217-224). -Några intryck från den V. Nordiske Psykiater-Kongres. Nya strömningar bryta igenom inom psykiatrien (Medicinska föreningens tidskrift [f d Meddelanden ...], 10,1932, s 280 f). - Moderna synpunkter på dementia praecox. (Föredr vid Svenska psykiatriska föreningens årsmöte d 4 sept 1931.) (Nordisk medicinsk tidskrift, bd 4, 1932, [Sthlm,] 4;o, s 100-106). - Barbiturism -en ny narkomani (ibid, 5,1933, s 647-653). - Körkort, läkare och lagtolkning (Social-medicinsk tidskr 10, 1933, s 3-6). - En studieresa till några tyska kurorter (ibid, s 125-130, 153-158). - Barbiturism - kronisk sömnmedelsförgiftning - en ny narkomani (Förhandlingar vid Svenska läkaresällskapets sammankomster, 1933, Sthlm 1934, s 367-370). - Ventrikulografi med joderad olja (Nordisk medicinsk tidskrift, 9, 1935, s 92-101; tills med N Antoni o K Lindblom). - Insulinbehandling vid schizofreni. Föredr i Svenska läkare-sällsk d 25 jan 1938 (Hygiea, 100, 1938, s 97-109). - Några intryck av psykisk sjukvård och sjukhusförhållanden i England. Föredr hållet vid Svenska läkarsällskapets social-medicinska sektions sammanträde d 23 maj (Socialmedicinsk tidskrift, årg 15, 1938, Sthlm, s 126-134). - Peckham Health centre - ett engelskt institut för folkhälsans vårdande (ibid, s 247-254). - Lag och intelligensålder. Föredr vid Svenska psykiatriska föreningens årsmöte (ibid, 16, 1939, s 162-168). -Trenne fall av läkemedelsförgiftning med juridiska konsekvenser ( Förhandlingar vid Sv läkaresällskapets sammankomster, 1938, tr 1939, s 512-524). - Perso-nality changes after operations on the frontal lobes. A clinical study of 32 cases. [Akad avh, Kl.] Khvn, London 1939. 327 s. (Även: Acta psychiatrica et neurolo-gica, Supplement 20. [Omsl.]) - Den svenska lagstiftningen om äktenskap, sterilisering och abortprovokation, i vad mån den rör psykiska sjukdomstillstånd. Föreläsn hållen som lärareprov vid Karolinska institutet ... (Socialmedicinsk tidskr, 17, 1940, s 4-14). - Brain surgery and psychiatry (Acta chirurgica Scandinavica, vol. 85, Sthlm 1941, [fasc 1/3 även sep: Donum nata-licium Herbert Olivecrona ...,] s 213-234). - Militär psykiatri. Föredr å Militärläkareföreningens årsmöte 6/12 1941 (Tidskrift i militär hälsovård, bd 66, 1941, Sthlm, s 155-167). - Psykisk abnormitet och kriminalitet. Föredr... 20/11 1941.1-2 (Tidskrift för Sveriges sjuksköterskor, årg 9, 1942, Sthlm, s 111-118, 151-154; även sep, 10 s). - Litteratur. H. Helweg. Den retslige Psykiatri i kort Omrids... G. Langfeldt. Fore-lesninger i psykiatri og rettspsykiatri for jurister... [recensioner] (SvJT, årg 27, 1942, Sthlm, s 28-31). - De kriminella psykopaterna och strafflagens tillräknelig-hetsbestämmelser (ibid, s 512-521). - Mental changes after excision of cerebral tissue. A clinical study of 16 cases of resections in the parietal, temporal and occi-pital lobes. Khvn ... 1943. 80 s. (Acta psychiatrica Suppl 25. [Omsl.]) - D. Militärpsykiatri och urvalsprov samt några resultat från undersökningarna 1942 (KrVA, Tidskrift, 1943, Sthlm, Bihäfte 4. Arméns värnpliktsprov 1942. Preliminär redogörelse s 112-142). - De psykiatriska undersökningarna i svenska armén våren 1942 (Tidskrift i militär hälsovård, 68, 1943, s 20-29). - Militär psykologi och psykiatri (ibid, s 273-285). - Rättspsykiatrin och dess syftemål. U o o å [1944?]. 26 s. [Särtr ur okänd pubk] - Föredrag om militärpsykiatri (Nordisk medicin, 1944, Sthlm, 4:o, s 487-493 [i bd 21]). - [Diskussionsinlägg efter föredr om den praefrontala lobotomien 10/6 1945] (Svenska psykiatriska föreningens förhandlingar 1945, Sthlm, 4:o, s 9-13). - Militärpsykiatriska erfarenheter i Sverige. Föredr i "Dansk Militaerlasgeforening", Koben-havn, 12. Decbr. 1945. [Rubr.] [Khvn] u å. 31 s. [Ur Militaarlsegen, Aarg 52, 1946.] - Jehovas vittnen - en psykologisk-sociologisk studie (Nordisk medicin, 1946, s 526-533 [i bd 29]). - Frontal lobotomi vid psykiska sjukdomstillstånd (ibid, s 557-572 ; tills med O Sjöqvist). Övers: Frontaalinen lobotomia psyy-kisissä sairaustioissa. Hfors 1947. 49 s. (Lääketieteelli-nen aikakauskirja, Suppl 15.) - [Socialmedicinska psykopatologiska synpunkter på alkoholfrågan (diskussionsinlägg)] (ibid, 1946, s 2050-53 [i bd 31]). -Rättspsykiatri i kort framställningjämte huvuddragen av lagstiftningen rörande psykiskt abnorma. På grundval av H. Helweg, Den retslige Psykiatri i kort Omrids. SUilm 1947. 276 s. (Tills med E Bendz; Kri-minologisk handbok, utg av K Schlyter [: 2].) - Psy-chological tests and personality analyses between and after frontal lobotomy (Acta psychiatrica Suppl 47. Report on the Eighth congress of Scandinavian psy-chiatrists in Copenhagen, Denmark 1946 Khvn 1947, s 383-398). - Om sexualbrottslingar och deras behandling (SvJT, 32, 1947, s 648-662). - Personality analysis before and after frontal lobotomy (Association for research in nervous and mental disease, Research publication, vol 27. The frontal lobes, proceedings of the Association December 12 and 13, 1947 New York.... Baltimore 1948, s 691-705). - Lobotomi. Pannhjärnssnitt. Frontal lobotomi. Operationen mot psykiska sjukdomar (Modern svensk sinnessjukvård. Den psykiska sjukvården i Sverige förr och nu. Red av G Lundquist, Sthlm 1949, 4:o, s 45-54). - Psiquiatria forense na Suécia. Lisboa 1949. 4:o. 6 s. [Ur Revista clinica, higiene e hidrologia s å.] - Krigsneuroserna och de moderna stridsmedlens psykiska verkningar (KrVA, Tidskr, 1950, s 469-575; tills med ÅThord). -Observations on mental changes after total lobotomy and after inferior lobotomy (Acta psychiatrica .... Suppl 60. Report on the Ninth congress of Scandinavian psychiatrists in Helsingfors, Finland 1949 Khvn 1951, s 82-89). - Therapeutic results of diffe-rent types of frontal lobe operation (ibid, 80. Report on the lOth congress of Scandinavian psychiatrists in Stockholm, Sweden, 1952 Klivn 1953, s 122-128).-Relief of symptoms and personality changes after su-perior convexity and orbital undercutting (V1'1 International neurological congress Lisbon, 71'1 -12* September 1953, vol 2. Miscellaneous papers, Abstracts, Lisboa 1953, s 213 f). - Nordisk militärmedicinsk kongress i Oslo (Tidskrift i militär hälsovård, årg 80,1955, Sthlm, s 12-18). - Treatment of mentally abnormal offenders in Sweden (The British journal of delin-quency, vol 5,1955, London, s 262-268). - Rättspsykiatrin och dess stora chans (Nordisk psykiatrisk medlemsblad, 1956, Khvn [i h 1: Peder Björck... från vänner och kolleger,] s 27-33). - Gamma radiation from some Swedish foodstuffs ([VA,] Arkiv för fysik, bd 12, Sthlm 1957, s 481-489 = nr 20; tills med R. M. Sievert o S. Gustafsson). - Mental symptoms and therapeutic results after different types of frontal lobe operations in mental disorder (Brain and nerve / No To Shinkei, vol 9, 1957, Osaka, 4:o, s 67-78). - Kompendium i rättspsykiatri för jur. stud. och med. kand. Sthlm 1959. 4:o [duplic]. II, 49, 30 bl. (Stockholms högskolas juridiska förenings kompendier.) 2. uppl 1961. (Kompendier utg av Juridiska fören vid Stockholms univ.) [3. uppl] 1964. II, 63, 30 bl. - Krigsneuroser (Krigssjukvård (Ksjv). En vägledning för hälso- och sjukvårdspersonal i krig, Sthlm 1960, s 150-153; omarb: Försvars- och katastrofmedicin, FKM. En ... sjukvårdspersonal, 1966, s 269-289). - Rättspsykiatri (Karolinska mediko-kirurgiska institutets historia 1910-1960, d 3 [= bd 3-4]. Forskning och undervisning inom olika ämnen, Sthlm 1960, s 713-722 [i bd 4]). - Forensic psychiatry in relation to legislation in different countries (Psychiatrie der Gegenwart: Forschung und Praxis, hrsg v H, W. Gruhle Bd 3. Soziale und angewandte Psychiatrie, bearb Berlin, Göttingen, Heidelberg 1961, s 397-451). - Stridens psykiska verkningar - en preliminär rapport. Stiilm 1962. [Omsl.] 4:o [duplic]. 63 bl. ([Omsl:] Tillsmed Rickard Nilsson, J Agrell & S-O Tegmo; MPI [Militärpsykologiska institutet], Specialrapport nr 7, okt 1962.) - Vetenskapen i rättsvårdens tjänst. 7. Rättspsykiatrins framväxt, uppgifter och framtid (Jurist nytt, årg 23, 1964, Gbg, 4:o, s 384-388; även sep, (7) s). -De psykiskt abnorma och lagarna (K Sveri, G R, T Eriksson Sc A Asp, Kriminaliteten och samhället, Sthlm 1966, s 42-64; 2. revid uppl 1968, s 42-78). -Samhället och de psykiskt avvikande. Sthlm 1968. 156 s. (Aldusserien, A 220.) [2.]-3. uppl 1971, 1973.-Ad-diction to preludin intravenously injected (Excerpta medica foundation: International congress series no. 150. Proceedings, Fourth world congress of psychiatry Madrid, 5-11 Sept 1966, 1-4, Amsterdam ... 1967-68, s 1363-65 [i Part 3. Free Communications, 1,1968]). -Ceniralstimulerande medel ur historisk, klinisk och medicinsk-kriminologisk synpunkt (SvJT, 54, 1969, s 302-315). - Psychoses and the punding and chorei-form syndromes in addiction to central stimulant drugs (Psychiatria, neurologia, neurochirurgia, Journal vol. 75, 1972, Amsterdam, s 203-212). - Några reflexioner i anslutning till Trankells textanalyser (SvJT, 61, 1976, s 286-288 [till s 272-285: Arne T, Högsta domstolen, Enbom-affären och rättspsykiatrin]). - Artiklar sign G. Rr i Psykologisk-pedagogisk uppslagsbok, 2., omarb o utvidg uppl, bd 1-3, Sthlm 1956, XII, XII, XII, 1643 s (även bitr redaktör); bidr i: Svenska läkartidningen, 1934, 1936, 1942-43, 1947, 1951, 1956, forts: Läkartidningen, 1965-69, 1978, Nordisk kriminalistisk årsbok, 1948/49, 1954, 1956, 1957, Sthlm 1950-57 (diskussionsinlägg).

Redigerat o utgivit: Svenska psykiatriska föreningens förhandlingar, 1934-1936. Sthlm 1935-37. (1936 tills med T S:son Frey.)

Källor och litteratur

Källor o litt: ED:s konseljakter 8 okt 1948, nr 9, RA.

L Lidberg, G R (Sv medicinhist tidskr 1998, nr 1); SLH 4:4-5 (1934-35); SMoK; C-M Stolt, Moniz, lobo-lomin o 1949 års nobelpris (Sv medicinhist tidskr 1999, nr 1). - Aruar o nekr:er om R i DN 30 dec 1966 o 16 febr 1979, i SvD 15 nov 1953.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
C Gösta Rylander, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6289, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Lidberg), hämtad 2024-04-23.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6289
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
C Gösta Rylander, urn:sbl:6289, Svenskt biografiskt lexikon (art av Lars Lidberg), hämtad 2024-04-23.