A Emil F Sandström

Född:1886-10-11 – Nyköpings Alla Helgona församling, Södermanlands län
Död:1962-07-06 – Engelbrekts församling, Stockholms län

Domare, Rödakorsordförande


Band 31 (2000-2002), sida 401.

Meriter

Sandström, Alfred Emil Fredrik, f 11 okt 1886 i Nyköping, Allhelgona, d 6 juli 1962 i Sthlm, Engelbr. Föräldrar: banktjänstemannen Carl Olof S o Hilma Maria Nordin. Mogenhetsex vid H a l i Nyköping 14 juni 04, inskr vid UU ht 04, JK där 31 maj 08, e o notarie i Göta hovrätt 2 juni 08, tingstjänstgöring i Östbo o Västbo härads domsaga 11–12, assessor i Göta hovrätt 31 mars 17, tf revisionssekr 22 okt 17, led av De blandade domstolarna i Egypten nov 18–sept 26, fiskal i Göta hovrätt 19, hovrättsråd där 24 nov 22, revisionssekr i Nedre justitierevisionen 1 sept 25, president för tredje avd av den blandade engelsk-tyska skiljedomstolen i London 1 okt 26–31 juli 29, ordf i Arbetsdomstolen 1 dec 29–14 juni 31, häradsh i Sollentuna o Färentuna härads domsaga 1 dec 30, justitieråd 15 juni 31–30 juli 33 o 1 okt 35–43, ordf i komm ang åtgärder mot statsfientlig verksamhet maj 33–jan 35, i Besvärsnämnden för reservarb:löner 20 juli 33–1 okt 35, ensamutredare ang avveckl av bestående fideikommiss febr–okt 35, led av Lagrådet 36–38, ordf i Utlandssvenskarnas fören 38-43, led av Sv Röda korsets överstyr 38, förste v ordf 46, ordf där 48–60, led av sv-lettiska förlikn:nämnden 39-40, ordf i komm ang rågösvenskarnas (estlands-svenskarnas) inlemmande i det sv samhället sept 40–jan 47, i en sv-schweizisk komm för hjälpverksamhet i Grekland 43–45, i Internat Röda korsets o Sv Röda korsets komm för samma ändamål 43–46, utredn:man ang tysk egendom i Sverige 45-46, sv huvuddelegat vid förhandl:ar i Washington mellan Sverige o de allierade ang tysk egendom i Sverige 46, ordf o chef för Flyktkapitalbyrån 1 april 46–56, sv led av permanenta skiljedomstolen i Haag från 1 dec 46, expert i 1946 års läkemedelsutredn april 47–maj 48, sv representant i FN:s Palestinakommission (UN Special Committee On Palestine, UNSCOP) 15 maj 47, ordf där 2 juni–31 aug 47, led av FN:s kommission för kodifiering av folkrätten (Internadonal Law Commission) 48, ordf där 54, ordf i Clearingnämnden 49–50, i Rödakorsfören:arnas förb (Ligue des societés de la Croix rouge) 50–59, i förlikn:kommissionerna mellan Belgien o Danmark 51, mellan Italien o England o Italien o USA 54 o mellan Holland o Tyskland 57. – Iqml 60.

G 28 mars 1915 i Värnamo, m Anna Åkerman, f 3 nov 1889 i Karlskrona stads-förs, d 15 maj 1979 i Sthlm, Engelbr, dtr till häradsskrivaren Carl Olof Å o Selma Hedvig Wilhelmina Sandberg.

Biografi

Emil S:s aktiva tjänstgöring inom den traditionella domarkarriären avbröts ganska tidigt av hans verksamhet i internationella domstolar, vilket hos den språkkunnige och begåvade S skapade ett speciellt intresse för internationellt samarbete. Hans första uppdrag gällde De blandade domstolarna i Egypten, som till en tredjedel bestod av egyptiska och till två tredjedelar av europeiska och amerikanska domare och som hade till uppgift att döma i mål mellan egyptier och utlänningar. S:s nästa internationella uppdrag, Den blandade engelsk-tyska skiljedomstolen, där han var president för en av domstolens avdelningar, hade till uppgift att slita tidigare tvister mellan de båda länderna. 1929 deltog S som sv delegat i konferensen i Paris angående behandling av utlänning, och under 1930-talet deltog han vid sidan av sin domarverksamhet i en rad utredningar och kommittéer.

Under andra världskriget gjorde S en stor insats som organisatör av hjälpverksamhet i det ockuperade och svårt drabbade Grekland, med verksamheten förlagd dit. Han genomförde detta uppdrag med diplomati och fasthet och med stort personligt mod, ofta under direkt livsfara, och insatsen blev en stor humanitär framgång.

Vid andra världskrigets slut togs S i anspråk för nya internationella uppdrag. Som chef för Flyktkapitalbyrån ledde han inventeringen av tysk egendom i Sverige, och han deltog i de s k Safehavenförhandlingarna med de allierade sommaren 1946. Förhandlingarna slutade i en kompromiss, varigenom den sv regeringen bibehöll ett stort mått av inflytande över likvidationsprocessen men accepterade de allierades krav på att villkorslöst få överta tysk privat och offentlig egendom i Sverige; vidare skulle de allierades svartlistning av Sverige och av sv medborgare upphöra.

1947 utsågs S till Sveriges representant i FN:s Palesdnakommission (UNSCOP), där han på FN-chefen Trygve Lies förslag valdes till ordförande. Han tog aktiv del i utarbetandet av kommittémajoritetens plan för Palestinas delning i två suveräna stater, en judisk och en arabisk, förenade i en ekonomisk union. Staden Jerusalem skulle enligt förslaget ställas under internationell förvaltning med FN som administratör. Förslaget kom efter sin främste upphovsman att i vissa sammanhang benämnas Sandströmplanen och godkändes efter smärre territoriella justeringar av FN:s generalförsamling 29 nov 1947. I motsats till den plan som FN:s medlare i Palestina Folke Bernadotte presenterade i sept 1948 skulle enligt Sandströmplanen även det ökenartade Negevområdet ned till Akabaviken införlivas med den föreslagna judiska staten. Denna kom därmed att omfatta 55% av Palestinas yta. En minoritet inom UNSCOP förordade en federal lösning av Palestinakonflikten.

UNSCOP:s förslag grundades på undersökningar på plats i Palestina med hörande av konfliktens parter, dock inte palestinierna som bojkottade arbetet. En viss kritik mot S:s insatser som ordförande framfördes av FN:s experter på Palestinaproblemet (Han, s 60). Sedan förslaget överlämnats till generalförsamlingen hade S ingen närmare befattning med frågan, men som auktoritet på området konsulterades han av Bernadotte när denne i maj 1948 erhöll sitt medlaruppdrag. S framförde då sin syn på den aktuella situationen.

S fortsatte dock att arbeta inom FN, och 1948 utsågs han till ledamot av världsorganisationens kommission för folkrättens kodifiering, där han även blev ordförande. Under 1950-talet ledde han med stor framgång förlikningskommissioner för uppgörelser mellan stater som deltagit i andra världskriget.

Efter mordet på Bernadotte i Jerusalem i sept 1948 efterträdde S denne som ordförande i Sv Röda korset. För organisationen kom S:s ordförandetid att innebära viktiga reformer på många områden. Han arbetade för att bredda verksamheten och engagera alla kategorier i samhället och för att vidareutveckla Röda korsets sociala insatser vid sidan av dess uppgift som frivillig försvarsorganisation. Såväl arbets- som tidsmässigt kom dock hans samtidiga ordförandeskap i Rödakorsföreningarnas förbund att bli dominerande. Som förste europé på posten som förbundsordförande gjorde han en betydande insats för att under en period av stark ideologisk splittring lyfta Röda korsarbetet över gränser och politiska åskådningar.

S har beskrivits som vänlig och anspråkslös och i besittning av en varmt humanitär inställning till lidande människor. Han var en av de förhållandevis få som tilldelats utmärkelsen Illis quorum av 18:de storleken.

Författare

Gustaf Jonasson



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar från S:s verksamhet i Röda korsets arkiv, från hans verksamhet som ordf i UNSCOP i Palestinakommissionens arkiv (27 vol), allt i RA. - Brev från S i GUB (till A Boéthius) o i LUB (till T Nothin).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten; Promemoria angående avveckling av bestående fideikommiss, utarb. Sthlm 1935. IV, 60 s. (SOU 1935: 50, Justitiedep.) - Avveckling av bestående fideikommiss (Svensk juristtidning (SvJT), årg 21,1936, Sthlm, s 449-453). - 1937 års lagstiftning om verkställighet av bötesstraff (ibid, 24, 1939, s 35 -58). - Några rusdryckers alkoholhalt (ibid, 25,1940, s 487 f, o 26, 1941, s 588 [tillägg sign E. Sm.]). - Omkring Washingtonförhandlingarna rörande den tyska egendomen i Sverige. Föredr vid 1946 års ordinarie bankmöte. Sthlm 1946.17 s. (Skrifter, utg av Svenska bankföreningen, 79.) - FN:s kodifieringskommission (SvJT, 45, 1950, s 214-218). - Upphörandet av de blandade domstolarna i Egypten (ibid, s 304-306). -Förslag till deklaration om statens rättigheter och skyldigheter (ibid, s 381-386). - Recensioner i SvJT 1931,1937-38,1942.

Källor och litteratur

Källor o litt: Sv Röda korsets arkiv, RA.

T J Arne, Svenskarna o Österlandet (1952); E v Hofsten, E S död (DN 7 juli 1962); A Han, Bernadotte in Palestine, 1948: a study in contemporary humanitarian knight-errantry (1989); P Mohn, Krumelur i tidens marginal (1961); C Nordenson, E S har avlidit (SvD 7 juli 1962); T Nothin, Från Branting till Erlander (1955); U Olsson, Bank, familj o företagande: Sthlms ensk bank 1946-1971 (1986); S O Persson, Mediation & assassination: count Bernadotte's mission to Palestine 1948 (1979); SMoK; Yearbook of the United Nations 1946-47 (1947).

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
A Emil F Sandström, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2020-04-09.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6349
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
A Emil F Sandström, urn:sbl:6349, Svenskt biografiskt lexikon (art av Gustaf Jonasson), hämtad 2020-04-09.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se