Anshelm L Schultzberg

Född:1862-09-28 – Stora Kopparbergs församling, Dalarnas län
Död:1945-02-27 – Gustav Vasa församling, Stockholms län

Landskapsmålare


Band 31 (2000-2002), sida 654.

Meriter

Schultzberg, Anshelm Leonard, f 28 sept 1862 i Stora Kopparberg, Kopp, d 27 febr 1945 i Sthlm, Gust Vasa. Föräldrar: fotografen Fabian Tobias S o Maria Theresia Leverin. Inskr vid FrKA:s principskola 27 aug 78, elev vid Tekn skolan 79–82, vid E Perséus målarskola 81, vid FrKA 31 aug 82–87, ordf i Sv konstnärernas fören 18-27, i Konstnärsklubben 34–37. – LFrKA 00.

G 1) 9 sept 1888 (–07) i Grangärde, Kopp, m Johanna Constance Olausson, f 10 april 1864 där, d 8 dec 1948 i Arvika, Västra förs, dtr till brukspatronen Jan Olof O o Hulda Concordia Carlgren; 2) 28 jan 1907 i Sthlm (enl vb för Filipstad) m Ingrid Rådström, f 23 dec 1882 i Filipstad, d 11 jan 1949 i Sthlm, Gust Vasa, dtr till handlanden o rådmannen Henrik R o Sophie Nilsson.

Biografi

Anshelm S:s barndom präglades av ständiga uppbrott eftersom fadern, som var porträttfotograf, ansåg att det var bra för verksamheten att byta bostadsort ofta. S var tidigt fast besluten att bli konstnär; redan vid 14 års ålder gjorde han ambitiösa studier i olja, t ex Landskap från Tjärtorp, Värmdö (1876). Han inträdde i den då utdömda principskolan vid FrKA 1878 och fick där som lärare G W Palm (bd 28) och litografen C O Cardon (bd 7). Vid samma tid erhöll han tillstånd att kopiera på NM. Han började med genrescener i Düsseldorfskolans anda av A Koskull och A Jernberg (bd 20) och övergick därefter till landskapsmålningar av G Rydberg (ovan) och O Törnå. På dessa kopior försörjde sig S under ett par år. Sin utbildning kompletterade han målmedvetet med bl a lektioner i kloss- och figurritning på Tekniska skolan. Sedan S antagits som ordinarie elev vid FrKA blev akademidirektören G v Rosen (bd 30) en av hans välgörare.

S:s landskapsstudier ansågs allmänt vara lovande och han fick ett starkt stöd av sin lärare i detta ämne, P D Holm (bd 19). Dennes elever ägnade sig vintertid åt ateljéstudier genom kopiering av landskapsstycken medan man sommartid gjorde exkursioner ute i naturen. Eleverna tvingades inte att måla i ett visst maner och Holm var öppen även för opponenternas idéer. Kurskamrater med S var bl a A Genberg (bd 17), O T Hermelin, E Jansson (bd 20) och G Kallstenius (bd 20), den sistnämnde en av hans närmaste vänner. S och Kallstenius var bägge landskapsmålare med gemensamma värderingar och de kom att stödja varandra i bl a utställningssammanhang under ett par decennier.

På hösten 1882 målade S bl a Herrgården vid Dufnäs, med god blick för detaljer och en närmast grafisk pregnans i lövverket. Efter en studieresa till Amsterdam, med Rembrandts konst som viktigaste mål, tillbringade han sommaren 1883 med måleristudier i Grangärde i Dalarnas bergslag, vars mäktiga natur under årtionden var en av hans främsta inspirationskällor. Han sökte sig bort från de pittoreska motiven, mot de mer heroiska, och utförde redan s å de första skisserna till målningen Valborgsmässoafton i Bergslagen (1896), ett sv epos i stor stil där ungdomsårens detaljanalys gett vika för en generös syntes. Den djupa känslan för denna trakts skönhet delade S med sin vän, författaren K-E Forsslund (bd 16), till vars arbete Skog, en skissbok från Bärgslagen (1896) han utförde illustrationerna. Någon illustratör i egentlig mening var dock inte S, ett faktum som han själv var medveten om. S var i första hand målare med oljan som främsta uttrycksmedel och landskapet som sitt huvudsakliga motiv. Där mänskliga figurer förekommer är de mera att betrakta som staffage.

S vann tidigt erkännande både hos publik och kritik. På akademins elevutställning 1885 visade han bl a Barn i trädgården, en vårlig idyll från Nyckelviken. Denna skickligt utförda målning gjorde honom aktuell för k medalj, vilket dock omöjliggjordes av att han fortfarande gick i akademiens lägre avdelning. När han följande år flyttats upp till den högre avdelningen fick han medalj för den stort upplagda Skogsväg i höststämning, en hyllning till Södertörns natur. De samtidigt exponerade Gårdsmotiv i snö och Rivning av Gamla barnhuset, båda med motiven hämtade från Sthlm, hör till det bästa S åstadkommit. Den finstämda koloriten, sinnet för detaljer och det klara, modellerande ljuset har jämförts med vad fransmannen J Bastien-Lepage och danskt guldåldersmåleri kan uppvisa.

Sin första internationella framgång fick S 1888 då Solig vinterdag, utställd på den stora nordiska utställningen i Khvn, inköptes av Statens museum for kunst. En likartad målning, Vintermorgon efter snöfall i Dalarna (1893), förvärvades av NM. S föredrog ofta, som i dessa exempel, det friska, soliga vinterljuset. En väg leder betraktarens blick in i bilden och några insatta staffagefigurer utgör en koloristisk accent. S var dock inte intresserad av att måla vare sig människor eller djur. Midvinter, inköpt 1902 av NM, är ett av många exempel i S:s omfattande produktion där en snöhöljd storskog utgör enda motiv. Landskap i snö blev den främsta motivkretsen för S och dessa målningar vann stort gensvar hos publiken.

S begav sig 1889 till Frankrike. Efter en kort sejour i Paris, där Fontainebleausko-gen i höstsol blev hans första motiv på fransk jord, slog han sig ner i Grez-sur-Loing. Första tiden i Frankrike experimenterade han i litet format med palettkniv, breda penslar och tjocka färglager. Han lade om sin palett till fransk, impressionistisk ton, målade upplysta dagrar, undvek detaljanalys och markerade kontraster. Kvinnor på fältet och Träd i höstsol är exempel på studier tillkomna i Grez. 1890-91 var S bosatt i Etaples, en liten kuststad i norra Frankrike. Även under denna period märks påtagliga influenser från impressionismen som i målningarna Hamnen i Etaples och Fiskekuttern bottenskrapas, bägge från 1890. Ett studiebesök i London s å, där S med stor beundran studerat W Turners målningar, avspeglar sig också i de franska motiven. Följande år vann S framgångar i Paris då hans Matin d'hiver, med stämningsskapande gravsten, erhöll medalj på Salongen.

S:s resebrev från Frankrike var entusiastiska men Italien, som han besökte 1891, fann han inte lika konstnärligt inspirerande. Han vistades bl a i Sorrento och på Capri, där idén till målningen Valborgsmässoafton i Bergslagen tillkom under inverkan av en stark längtan till de sv skogarna. Återkommen till Sverige hade S sedan under större delen av sitt liv dels en kombinerad bostad och ateljé i Sthlm, dels något inspirerande lantställe. 1916 lät han bygga sig en konstnärsvilla med ateljé utanför Filipstad, varifrån hans andra hustru kom. Värmlands skogar inspirerade honom och här fann han en ny publik.

S insåg tidigt vikten av att deltaga i internationella utställningar och försummade inga tillfällen till att visa den utländska publiken sin konst. Mycket av hans produktion mellan sekelskiftet 1900 och 1920-talet kom på så sätt att stanna utomlands. Han knöt också där många viktiga kontakter, vilka kom till användning när han under flera decennier anlitades för uppdrag i den sv konstens tjänst. Detta innebar dock att han inte hann ägna så mycket tid åt sitt eget konstnärskap.

Som kommissarie för den sv konstavdelningen vid världsutställningen i S:t Louis, USA, 1904 vann S internationellt rykte som skicklig arrangör och kom fortsättningsvis att bli den närmast självskrivne ambassadören för sv konst utomlands. 1906-07 var han konstkommissarie i Budapest och 1911 tilldelades han förtroendeuppdraget som Sveriges generalkom- missarie vid den internationella jubileumsutställningen i Rom. Resultatet där blev en gigantisk utställning som upptog närmare 400 nummer, inkluderande målare, grafiker, skulptörer och konsthantverkare. Utställningen blev en stor succé, och S medverkade bla till att Carl Larssons självporträtt förvärvades av Ufhzier-na. S var en både praktisk och diplomatisk kommissarie, men av den omfattande utställningskorrespondensen i bla FrKA framgår att han också fick uppbära en hel del kritik, bl a från Anders Zorn. Även vid världsutställningen i San Francisco 1915 svarade S för den sv konstavdelningen. Trots närmast oöverstigliga transportproblem, förorsakade av världskrigets utbrott, lyckades han genomföra sin uppgift på ett utomordentligt sätt. S tilldelades förtroendeuppdrag långt upp i åren; bl a var han kommissarie för konstutställningen vid olympiska spelen i Los Angeles 1932, och 1934 valdes han i konkurrens med Isaac Grünewald (bd 17) till ordförande i Konstnärsklubben.

S hade sin första stora separatutställning 1937, på Liljevalchs i Sthlm. Utställningen blev en publik- och kritikersuccé; en i det närmaste samstämmig press berömde hans livsverk i initierade och positiva artiklar. Det rådde också enighet om att S:s senare produktion till stor del kommit att flyta ut i ett snömåleri, vars popularitet inte alltid varit befrämjande för hans konstnärskap. Dessa verk förekom dock långt efter hans bortgång fortfarande på sv kvalitetsauktioner. Den minnesutställning som först visades på Norrköpings museum 1948 hade sin tyngdpunkt på S:s produktion under åren fram till 1900, som får anses vara den mest värdefulla perioden med 1880-talets realistiska friluftsmåleri som höjdpunkt.

Författare

Jane Rothlind



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

Handl:ar (brev m m) efter S i Schultzbergska saml, FrKA, enstaka brev till S i GUB o anteckn:ar i LUB. -Brev från S i GUB (bl a till O T Ahrenberg, Gunnar Andersson, R Callmander o Gbg:s konstfören samt många till W Berg), KB (bl a till G Cederström o K Haglund), LUB (till A Anderberg, H Schiller o E Wrangel), RA (till I G Clason), UUB (bl a till G Cederström o Carl Larsson), SSA (bl a till A Lagrelius), FrKA (till G Kallstenius), NM, NordM (till K-E Forsslund), Prins Eugens Valdemarsudde o i Norrköpings konstmuseum (till O Carlsund, inkl ms).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: En utflygt tvärs öfver Östersjön (Svenska familj-journalen Svea, årg 4, 1889, Sthlm, fol, s 379-383). - Capriminnen (OoB, årg 5, 1896, Sthlm, s 161-174). - Carl Larssons freskomålningar (Nordisk revy för litteratur och konst, politik och sociala ämnen, årg 2,1896, Sthlm, s 730-735; sign A.). -1 Bergslagen / Vägledning för resor i Bergslagen (STFÅ, 1897, Sthlm, s 95-112). - Svensk konst i Frankrike (Varia, illustr månadsskrift, årg 1, 1898, Sthlm, s 2-7; undert Ivory Black). -Jean Francois Millet (ibid, s 157-161; d:o). - Retrospektiva utställningen af svenska konstnärers arbeten intill år 1875 (ibid, s 301-306; d:o). - Per Daniel Holm (ibid, 6, 1903, s 690-696). -Gustaf Rydbergs-utställningen. K akad för de fria konsterna okt 1920. Sthlm 1920. 45 s. [S 11-19: företal av A Gauffin.] - [Förord] (A sved reprezentadv képzö- és iparmuvészeti kiällitis katalogusa, Budapest Nemzeti szalon 1926, December[Budapest 1926,] Tv-8:o, s [6-11]). - Az impresszionismus a sved tajkép-festészetben [Impressionismen i det sv landskapsmåleriet] (Magyar miivészet, ungarische Kunst.... 1926, Budapest, 4:o, s 501-513 [i nr 9, Sverige-nr]).-Geleit-wort des Generalkommissärs der schwedischen Kunst-ausstellung (Oesterreichs Bau- und Werkkunst, Jahrg 3, 1927, Wien, 4:o, März, s 129 [i Sverige-nr]). - Vor-wort (XVII. Ausstellung der Vereinigung bildender Kiinstler, Wiener Secession, Schwedische Kunst, 18. Februar - 3 April 1927, [omsl: Secessions-Ausstellung, Schwedische Kunst,] [Wien 1927,] s [7-14]). - Förord (Liljevalchs konsthall, Katalog, 72. Ungersk konst 5-28 oktober 1928, Sthlm 1928, s 5-8). - Resebrev i Aftonbladet 1895: 7 o 14/5 (från Venedig, undert Fra Anselmo), Stockholms Dagblad 1904: 13 o 17/7 samt 7 o 31/8 (från Världsutställningen i S:t Louis, d:o); bidrag även i bl a NDA 26/9 1927 o 27/9 1932 samt SvD 22/10 1926.

Källor och litteratur

Källor o litt: YB[erg], AS död (DN 28 febr 1945); O G Carlsund, A S: en studie (1937); De sköna konsternas akad: Konstakad 250 år, ed R Söderberg o G Söderström (1986); [U] H[ård] af S[egerstad], A S död (SvD 28 febr 1945); E Norelius, Så blev det (1982); G Näsström, A S hos Samlaren (S-T 26 mars 1944); dens, A S jubileumsutställn (ibid 5 nov 1937); dens, A S konst (Studiekamraten 1937, s 353 f); M A Ohlsson, Konstnärsklubben hundra år (1956); A S: målmar 1876-1937 (utställn:kat nr 124, Liljevalchs konsthall, Sthlm, 1937); A S 1862-1945: minnesutställn [med förord av R Hoppe] (1948); SKL o där anf litt; M S[trömber]g, A S död (S-T 28 febr 1945).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Anshelm L Schultzberg, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6409, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2019-10-19.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6409
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Anshelm L Schultzberg, urn:sbl:6409, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jane Rothlind), hämtad 2019-10-19.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se