Salmson, släkt



Band 31 (2000-2002), sida 304.

Biografi

Salmson, släkt av judiskt ursprung, härstammande från hovgravören Salm Salmson (ca 1767–1822), vilken som ung hade kommit till Sthlm från Prenzlau, Brandenburg, som gesäll hos sigillgravören och köpmannen Aron Isak (bd 20). I två på varandra följande äktenskap med brorsdöttrar till denne hade Salm S flera barn som främst utmärkte sig på det konstnärliga området. Dottern Rebecca Johanna S (17961861), som själv ställde ut arbeten redan som 14-åring, var gift med myntgravören Ludvig Persson Lundgren (bd 24) och mor till mynt- och medaljgravören Lea Fredrika Ahlborn (bd 1). Rebecca S:s yngre syster Fredrique S (180275) blev stammoder för en gren av släkten Josephson och var mormor till prof Carl-David Josephson (bd 20, s 417).

Salm S:s son Isaac (Johan) S (17981859) blev tidigt elev vid FrKA, där han utmärkte sig genom att under studietiden erhålla flera av akademins priser och medaljer. Redan hos fadern hade han lärt sig stålgravyr; utbildningstidens tidigare del ägnade han huvudsakligen den stora skulpturen, men han kom senare helt att övergå till medaljkonsten. Efter att 1820 blivit agré vid FrKA reste S s å i sällskap med Bengt Fogelberg (bd 16) till Paris, där han sedan kvarblev till sin död. Han erhöll 1823 den resepension från FrKA, vilken tidigare hade uppburits av målaren Leonard Henric Roos (bd 30)  dennes porträtt av S härstammar från denna tid - och behöll den till 1828. Han hade före sin avresa fått i uppdrag att göra en medalj över den nyligen avlidne Gudmund Jöran Adlerbeth (bd 1). Medaljen, som blev färdig 1821, har betecknats som "ett av de få konstnärligt beaktansvärda och högt förtjänta konstverken från det 'menlösa' skedet i vår konsthistoria" (Sällström). Under 1820-talet graverade S även medaljer över kronprins Oscar som UU:s kansler (1822) och Carl de Geer (1823) samt bidrog till Durands franska medaljserie över berömda män med tre medaljer med svenska motiv (Gustav I, Axel Oxenstierna, Torbern Bergman). Han omtalas under denna tid som en även i Paris uppskattad konstnär; han kritiserades dock för en viss senfärdighet vid fullgörandet av sina beställningar och förlorade av detta skäl sv uppdrag. Han titulerade sig på 1850-talet "graveur sur pierres fines de la Majesté l'Empereur" (E 4759, RA) och en förteckning över hans arbeten från Parissalongen 1855 upptar huvudsakligen i olika halvädelstenar graverade porträtt av Napoleon III och andra kungligheter. Son till S var skulptören Jean Jules Salmson (d 1902), rektor vid Konstindustriella skolan i Geneve.

En bror till Johan S, handlanden i Malmö Frans Josep S (17991869) var förfar till Frans Heinrich Emil S (18751940), som efter avslutad läroverksutbildning arbetade i faderns handelsfirma i Malmö 1892-96 och därefter i Sv ab Humber & Co (senare ab Scania). Han kom 1902 som försäljningschef till ab A Wiklunds maskin- & velocipedfabrik i Sthlm, där han sedan kvarblev resten av sitt yrkesverksamma liv; han var 1916-33 VD och därefter ordf i bolagets styrelse. Emil S var i ungdomen aktiv som tävlingscyklist och erövrade under 1890-talet långt över hundra priser i olika tävlingar. Han vann första pris i Sveriges första automobiltävling 1905 och erövrade KAK:s vinterpokal vid tre tillfällen. Han tillhörde KAK:s styrelse sedan 1903 och blev dess 2:a v ordf 1917 och 1:a v ordf 1933. Han var även ordf i branschorganisationer inom motorbranschen.


I sitt senare gifte var Salm S far till hovgravören Abraham S (180657) som vid sidan av en verksamhet som sigill- och medaljgravör och heraldisk konstnär även var skulptör och bl a gjorde modellen till det 1847 i Kristiania avtäckta monumentet över Henrik Wergeland. Han graverade SA:s medaljer 1853 och 1854 över Lars Kagg resp Fabian Wrede. Sina sista år tillbringade han i Paris och hade vid sin död en medalj över Pehr Lagerhjelm (bd 22) under arbete; medaljen fullbordades av brodern Johan. Abraham S:s son, hovgravören Anton S (18311908) var upphovsman till medaljer för Upplands och Västmanlands hushållningssällskap (båda från 1871) och till 1874 års industriutställning i Bogotá. Han var även verksam som sigill-gravör. Hans son Abraham Anton Gambetta S (1870-1926) debuterade som 17-åring hos Ludvig Josephson (bd 20) på Sv teatern i Sthlm, där han först kom att visa sin begåvning som operettsångare. Sitt genombrott i operettroller i den komiska genren fick Anton S på Vasateatern, dit han kom 1891. Under de följande åren var han engagerad i olika turnerande sällskap och vid Eldoradoteatern i Kristiania. Han reste från 1904 med eget operettsällskap i landsorten och tog 1909 över Östermalmsteatern i Sthlm, som fick namnet Operettteatern. Liksom flera andra av S:s företag gick teatern dock omkull efter kort tid. – S har ifråga om sin affärsbegåvning karakteriserats som en "oförbätterlig optimist" (Ottoson). Han var därefter verksam vid Apolloteatern i Hfors, som operettregissör vid Opera comique i Oslo och en tid ledare för Mindre teatern i Sthlm. Han spelade med i flera, mest danska, filmer under 1910-talet och hans röst finns bevarad i en skivinspelning från 1923.

Söner till Salm S var även grosshandlaren i Sthlm Fredrik Ludvig S (181373)  – far till konstnären Hugo Fredrik S (se nedan)  och litografen och gravören Axel Jacob S (180776). Den senare  som före övergången till kristendomen skrev sitt namn Jacob Salm S, ej Sem Jacob S som felaktigt har upprepats i litteraturen  studerade en tid vid FrKA men utbildade sig därefter på egen hand till litograf. Han utgav en lång rad litografiska planschverk med porträtt ur historien och samtiden: Sv konungar och deras tidehvarf (183043, utökad uppl 1855–60), Konung Gustaf III o hans samtida regenter (1838), Trettioåriga krigets märkvärdigaste personer (184456, ny uppl 1861), Rikssalen på Gripsholms slott (184751) och Rikssalen på Drottningholms slott (1859). Han påbörjade även utgivningen av en illustrerad tidskrift, Litografiskt allehanda (1859-63). Liksom flera av släktingarna graverade S, åtminstone i unga år, sigill, och målade dessutom porträttminiatyrer, bl a ett par av Ernst Josephsons föräldrar (Blomberg). Under 1830-talet drev han också bokhandelsverksamhet i Sthlm men tvingades 1839 gå i konkurs. S var 1847–51 delägare i stentryckeriet Salmson & Ström och grundade 1854 ett eget litografiskt tryckeri, som under en tid var ett av de mest betydande i Sverige. Han var en av sin tids främsta sv litografer, men hans affärssinne tycks inte ha varit det bästa och misstänkt för reversförfalskning flydde han 1862 till Amerika där han efter flera år skall ha dött blind i en småstad i staten New York. Det salmsonska stentryckeriet köptes 1863 av Abraham Lundquist (bd 24) och Henrik Klemming (bd 21). Ett litet band med kolorerade teckningar av hans hand finns i KB.

Författare

Jonas Kuschner



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Källor och litteratur

Källor o litt: Allmänt: Skrivelse från MSA ang medlemmar av släkten S i Malmö, SBL; E Blomberg, Ernst Josephson: hans liv (1951); Gamla judiska gravplatser i Sthlm (1927); B Olsén, Lea Ahlborn (1961); SKL; SMoK.

Salm S: A Isaac, Minnen: en judisk kulturbild från gustaviansk tid, ed A Brody o H Valentin (1932); Gamlajudiska gravplatser i Sthlm (1927).

Rebecca Johanna S: SKL.

Isaac (Johan) S: Allm verk (FrKA) till K Maj:t, vol 629 o 630, Ludvig Manderströms arkiv, E 4759, Adolph Eugéne v Rosens saml, E 5173:2, Ericsbergs-arkivets autografsaml, vol 182, RA; G 263k (Brev ull J H Schröder) o X 413 (L H Roos' resejournal), UUB; E Bénézit, Dictionnaire critique et documentaire des peintres, sculpteurs, dessinateurs et graveurs... Nou-velle edition, bd 9 (1976); L Forrer, Biographical dic-donary of medallists..., 5 (1912); B E Hyckert, Min-nespenmar öfver ensk sv män o kvinnor, 1 (1905-06); dens o V E Lilienberg, Minnespenmar öfver ensk sv män o kvinnor, 2 (1908-15); G Nordensvan, Sv konst o sv konstnärer i nittonde årh, 1 (1925); N L Rasmus- son, Medaljer o jetoner slagna av K vitterhetsakad o VHAA (2. uppl, 1992); SKL; SMoK; FSällström, Kring VHAA:s medalj över Gudmund Göran Adlerbeth (Fornv 1946).

Jean Jules S: Bénézit, a a; Forrer, a a.

Frans Heinrich Emil S: SMoK; Nekr:er i dagspressen.

Abraham S: Bouppteckn 1895-V-620 (Rachel S, f Jacobsson), SSA; Blomberg, a a; L Edin, Ett varuprov av A S (Sv numismatisk tidskr 1990:8); Hyckert, a a; Hyckert o Lilienberg, a a; M Olsson, Sthlms slotts hist, 3 (1941); SKL; H Valentin, Judarnas hist i Sverige (1924).

Anton S: Sigillprover i Arméförvaltmens arkiv, Plenum, Ö 1, KrA; Bouppteckn 1908-128-sö (Anton S) o 1906-125-sö (hustrun Eugenia Theresia S, f Lundmark), SSA; Forrer, a a; B E Hildebrand, Sveriges o sv konungahusets minnespenmar, praktmynt o belöningsmedaljer, 1-2 (1874-75); SKL.

Abraham Anton Gambetta S: Myggans nöjeslex, ed U M Ericson, 13 (1993); E Ottoson, Minns du det än...: ett avsnitt ur operettens hist (1941); I Åhlén, Sv skå-despelarröster: inspelmar före 1950 (1967); SMoK; S G Winquist o T Jungstedt, Sv filmskådespelarlex (1973); Nekner i dagspressen.

Axel Jacob S: Kabinettets för utrikes brevväxl arkiv, E2K;6, RA; Konkursakt 285/1839, Sthlms rådhusrätts o magistrats arkiv, o Bouppteckn 1863-IV-24 (hustruns bouppteckn), SSA; Y5:13, UUB; E-L Bengtsson, Verklighetens poesi: sv genrebilder 1825-1880 (2000); Blomberg, a a; C M Carlander, Miniatyrmålare i Sverige (1897); I A Bonnier & A Hånell, Anteckn:ar om sv bokhandlare intill år 1935, 2 (1935); L Johannesson, Den grafiska bildkulturen (Signums sv konsthist: Konsten 1845-1890, 2000); S Rinman, Studier i sv bokhandel: sv bokförläggarefören 1843-1887 (1951); SKL; SMoK.



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Salmson, släkt, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6500, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-03-21.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6500
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Salmson, släkt, urn:sbl:6500, Svenskt biografiskt lexikon (art av Jonas Kuschner), hämtad 2019-03-21.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se