Henrik Reuterdahl

Född:1795-09-10 – Malmö Karoli församling, Skåne län
Död:1870-06-28 – Uppsala domkyrkoförsamling, Uppsala län

Riksdagsledamot, Teolog, Ärkebiskop, Ecklesiastikminister


Band 30 (1998-2000), sida 26.

Meriter

Reuterdahl, Henrik, f 10 sept 1795 i Malmö, Caroli, d 28 juni 1870 i Uppsala. Föräldrar: perukmakaren Bengt Fredrik R o Anna Christina Askelund. Elev vid Malmö latinskola 03, inskr vid LU 6 febr 11, informator i Gbg o Uddevalla 11–15, filol kand vid LU 15 juni 16, FK 3 maj 17, disp pro gradu 13 juni 17, mag 21 juni 17, doc vid teol sem 23 okt 17, disp för teol ex 20, e o adjunkt vid teol fak 28 juli 24, allt vid LU, prästv 18 dec 25, prefekt vid LU:s teol sem o prebendekh i Västra Kärrstorp o Glostorp, Malm, 1 dec 26, prost 17 juni 27, medutg av Theologisk quartalskr 28–33 o 36–40, TD vid LU 27 nov 30, tf univ:bibliotekarie där 26 april 33, ord 23 nov 38–1 maj 50, förste teol adjunkt vid LU o prebendekh i Uppåkra o Flackarp, Malm, 31 okt 33, prof i dogmatik o moralteologi där o prebendekh i Husie o Skrävlinge, Malm, 9 febr 44, deltog i riksdagarna 44–51 o 56–66 (led av KU 44–51, av talmanskonferensen 50–51 o 56–66, talman i prästeståndet 56–66), förste teol prof i kyrkohist o symbolik vid LU samt domprost o prebendekh i Lunds domkyrkoförs 19 aug 45, led av komm ang revision av univ:ens statuter 48–april 51, rektor för LU 49–50, statsråd o chef för ED 3 april 52–9 mars 55, biskop i Lunds stift o prokansler för LU 9 mars 55, ärkebiskop o prokansler för UU från 31 jan 56, ordf bl a i bibelkommissionen 25 sept 56. – LFS 25, LVHAA 38, LSkS 38, LVS[1] 43, LVA 48 (preses 53–54), LSA 52, led av Serafimerorden 5 maj 60. – Ogift.

Biografi

R blev tidigt föräldralös. Liksom farfadern var hans far perukmakare och frisör; kunderna tillhörde Malmös övre skikt och betjänades i hemmen. Tidigt tycks R därmed ha lärt sig en viss servilitet mot den som var inflytelserik, ett drag som han kombinerade med en osedvanlig begåvning med breda intressen. Mecenater ur Malmös övre skikt bekostade hans skolutbildning.

R disputerade i grekiska för Esaias Tegnér och författade, mot tidens sed, själv den avhandling han hade att försvara. Senare i livet menade R att han av ingen lärt sig så mycket som av Tegnér och deras vänskap varade livet ut. 22 år gammal blev R docent vid teologiska seminariet i Lund, vilket bildats för att tillgodose kyrkans behov av blivande präster. Tillsammans med M E Ahlman (bd 1) och J H Thomander ville R modernisera och fördjupa prästernas utbildning, avlägsna den från gymnasiet och göra den till en uppgift för universitetsteologin. När seminariet 1831 upplöstes konstaterade R emellertid att man där "med en mindre välbetänkt förkärlek för det praktiska [tillåtit] ynglingarna att ägna sig åt detta, innan de hunnit genom förvärvade teoretiska kunskaper vinna den enda säkra grundläggningen för denna praktiska bildning" (Theol quartalskr 1831).

R intresserade sig som exeget för de källkritiska frågorna och framlade i en tidig uppsats skälen för att Lukas evangelium skulle gå tillbaka på en hebreisk förlaga. I en annan undersökning ville han i J G Eichhorns efterföljd på filologiska och innehållsanalytiska grunder visa att Titus-brevet inte var författat av Paulus personligen. I sina teser för pastoralexamen argumenterade R för att Bibeln såsom sådan inte innehöll ett färdigt och enhetligt dogmsystem, utan att man där kunde se en teologisk utveckling.

Utan att nå målet för sin strävan speciminerade R 1824 för professuren i österländska språk vilket medförde att han leddes över till ett annat fält inom teologin. Genom att 1826 som specimenarbete för en adjunktur i teologi utge en källkritisk undersökning av Eusebius' Kyrkohistoria från 300-talet tog han steget över till den egentliga kyrkohistorien. Till tusenårsfirandet av kristendomens införande i Sverige publicerade han en uppsatsserie, Ansgarius eller begynnelsepunkten af christendomen i Sverige (Theol quartalskr 1830). Med sin medvetna, av 1700-talsrationalismen inspirerade och av Tegnér understödda källkritiska hållning och sin strävan till objektiv analys av primärkällor, blev R genom detta arbete en portalgestalt för modern sv kyrkohistorisk forskning. Uppsatsen är "den första historiska avhandlingen i Sverige, där författaren konsekvent tillämpade en modernt vetenskaplig källkritisk metod" (Österlin 1976), men han tar sällan det metodologiska klivet över till "förklaring med konstruktion" (Blückert). Framställningen baserades på en totalinventering av det då kända källmaterialet. Under arbetets gång stod R i förbindelse med likasinnade danska historiker, bl a P E Müller och J L A Kolderup-Rosenvinge. För R framstod det som en för historikern avgörande uppgift att låta materialet komma till tals. Forskarens uppgift var inte att ge det förflutna "absolutions- eller condemnationsutslag" (Studier, kritiker och notiser, 1841, s 57). R undgick dock inte att nu och då heroisera sin hjältar. Av Tegnér kritiserades han emellertid för att han genom att t ex avföra Oden ur historieskrivningen "förstörde poesin i vår historia".

R:s kyrkohistoriska huvudarbete är Svenska kyrkans historia i fyra band (1838–66), omfattande perioden fram till 1533. Arbetet med detta kom att sträckas ut över nästan hela hans liv. Han markerade i företalet sitt syfte, att "bidraga till visshet" om historiens förlopp och ur historieskrivningen avföra sådant som var dubiöst eller rena fiktioner. Han ville "kritiskt undersöka den äldsta svenska kyrkohistoriens material och meddela icke blott undersökningarnas resultater utan ock deras gång och utveckling". R tog därmed avstånd från Geijers strävan att se historien som litterär konst, och denne anmärkte på att R "sönderplockade" historien. R ger "klosterrörelsen, liturgin, den kyrkliga kulturen och det som numera sammanfattas under rubriken spiritualitet" stort utrymme och behandlar inte uteslutande de kyrkoledande organen och personerna. Om än i medvetande om Gud som historiens centrum och mål ville han inte låta händelseutvecklingen få metafysiska förklaringsmodeller eller bli teologisk apologetik (Blückert). Hans kyrkohistorieverk uppvisar därigenom ett jämförelsevis modernt grepp.

Någon bokhandel fanns inte i Lund och R:s bokinköp gick via den Gyldendalska bokhandeln i Khvn. När han övertalade dess ägare att låta medhjälparen C W K Gleerup (bd 17) öppna bokhandel i Lund kom R att bli inspiratören till att en betydande bokhandels- och förlagsverksamhet etablerades i landet. Ehuru de inte var alldeles likasinnade i tänkesättet grundade R tillsammans med sin vän J H Thomander och med Gleerup som förläggare 1828 Theologisk quartalskrift och kunde på så sätt ge vid spridning åt sitt teologiska program. Tidskriften blev mycket uppmärksammad, och R hade där ett långtgående redaktionellt ansvar. Hans ursprungliga tanke var dock att skapa en allmänt humanistiskt orienterad tidning med bredare profil. Tidskriftens syfte var rent vetenskapligt; den skulle vara ett öppet teologiskt forum, eftersom endast "kyrkan känner kätterier, men icke vetenskapen" (Theol quartalskr, 2).

Från denna tid framstår R framför allt som den entusiastiske och inflytelserike, men ändå klart självständige introduktören i Sverige av F Schleiermachers teologiska tänkande och systematisering av den vetenskapliga teologins struktur. R:s intentioner gick dock stundom längre än dennes, dock utan att ta upp den s k kulturprotestantismen. Teologin är, menar R, vetenskapen om de konfessionella uttryckssätten av "det historiska och psykologiska faktum som heter fromhet". Teologin "utgår från" filosofi och historia. Till den filosofiska teologin räknade R därvid religionsfilosofi, apologetik och polemik. Till den historiska teologin förde han exe-getik, kyrkohistoria och dogmatik och till praktiska teologin didaktik, kyrkolagfarenhet och liturgik.

R:s bok Inledning till theologien (1837) ansluter nära till Schleiermachers inflytelserika Kurze Darstellung des Theologischen Studiums (1811). Några år tidigare (1832) hade han utgivit Om det theologiska studium, med särskilt hänseende till Sverige, "en stridsskrift, hänsynslöst frimodig i sitt angrepp, bittert satirisk mot allt vad vetenskaplig slöhet heter" (Aulén 1907). R hävdar där att teologin kan göras till föremål för ett objektivt studium och bör utgå från den kristna kyrkans existens i de faktiska samfundens form. I sv lärdomshistoria framstår R som en nydanare, genom att han på allvar markerar att teologins empiri och metod är helt jämförbar med vad som gäller inom andra vetenskaper. Den sv universitetsteologin kom att ämnesindelas efter R:s principer på ett sätt som i sina grunddrag ännu idag (1997) är tydligt märkbart.

Ett nytt skede i R:s liv inleddes 1844-45. Han kom då som domprost inte blott in i den direkta stiftsledningen i Lund, utan valdes också till riksdagsman i prästeståndet. Domprostutnämningen uppfattades som resultat av en kraftmätning mellan liberala och konservativa krafter inom kyrkan och fick följdverkningar på vida fält. R:s medtävlare var den liberale Thomander och mellan dem båda uppstod härigenom ett motsatsförhållande som förstärktes av en del skilda uppfattningar i teologiska och politiska frågor, så t ex vad gällde konventikelplakatets tillämpning. Hade R tidigare profilerat sig som en universitetsteolog med liberala idéer framstod han från denna tidpunkt som en kyrkoman som lokalt och på riksplanet var banerföraren för en i hög grad konfessionellt orienterad konservativ kyrkopolitik. Samhällets historiskt givna samband mellan kyrka, folk och stat såg han som en positiv tillgång. Kyrkan och staten "skola genomtränga varandra, leva och verka i och genom varandra" (inträdestal i SA 1852). Statens grundsats, "rätt och ordning ... förädlas och helgas" av kyrkans syften "gudsfruktan och dygd". Kyrkans offentligrättsliga ställning fick således inte hotas och konungens ställning skulle vara stark. När R länge motsatte sig representationsreformen var detta grundat i övertygelsen om att de fyra stånden främjade samhällets jämvikt och utgjorde spärr för en materialistisk konfrontationspolitik mellan grupper med olika ekonomisk-politiska intressen.

Den modesta stil i argumenteringen som präglat akademikern R:s språk fick nu vika för politikerns expressiva och värdeladdade framställningssätt. Den framväxande liberalismen och lekmannarörelsen såg han som ett hot mot församlingslivets enhet och som ett uppgivande av enheten mellan kyrkan och folket. Hans hållning var starkt antipietistisk vilket ledde till kritik mot den lågkyrkliga väckelsen och mot sådan föreningsverksamhet som stod i motsatsställning till kyrkans organiska idé. Det är mot denna bakgrund som R:s försvar för konventikelplakatet skall förstås: enskilda religiösa sammankomster utanför familjekretsen "har till syfte att göra den allmänna [gudstjänsten] umbärlig och ersätta den" och därmed underkänna den. Till något sådant kunde han inte medverka. R reagerade starkt mot inte blott angloamerikanskt inflytande på sv kyrkoliv utan också mot att grupper på religiösa eller etiska grunder ville ställa sig vid sidan av eller framom kyrkan. Detta är anledningen till att han också kom att kritisera inte nykterhetssträvanden som sådana men väl den organiserade nykterhetsrörelsen.

I sin bedömning av de frambrytande nyevangeliska väckelserörelserna, främst det s k Orsa-läseriet under 1850-talets första år och den gammallutherska norrlandsseparatismen, kom R i konflikt med den liberala ståndpunkt som ville gå den religiösa pluralismen och inomkyrkliga friheten till mötes. Att "tillåta vilka enskilda sammankomster som helst" var enligt R inte möjligt för "en kyrka, som vill vara ett med det borgerliga samhället". Det var den historiskt-organiskt framvuxna kyrkans uppgift att anordna de offentliga gudstjänsterna. Som en naturlig konsekvens härav blev R en av konventikelplakatets försvarare, men hans roll som pådrivare av repressionspolitiken mot de väckta har (Newman 1939) kraftigt överdrivits. I stället får han ses som en bland många i bred strömning inom kyrkan, där han på grund av sin framskjutna position hamnade i skottgluggen (Sandewall). R:s hållning i denna fråga motiveras av hans av Hegel inspirerade romantiska syn på samhällsorganismens enhet med udden mot individualism och rationalism.

När R i ärkestiftet mötte väletablerade väckelsegrupper synes hans agerande ha tagit en mildare form än under lundaåren. 1852 hade han som konservativ ledamot av prästeståndet utsetts till ecklesiastikminister, av kronprins Karl (XV) övertalad att inträda i ministären. Under sin statsrådstid kom R att handlägga en rad uppmärksammade religionsmål. En av han sista ämbetshandlingar var att genomdriva 1855 års sakramentallag, där lekmannaledd nattvardsgång förbjöds. Den nya lagens stränghet uppfattades på många håll som anstötlig och kom att motverka sitt syfte. Sedan R lämnat statsrådstaburetten upphävdes konventikelplakatet 1858 och sakramentallagen 1864, varigenom den successiva utvecklingen mot religionsfrihet inleddes.

I den sv ekumenikens historia har R dock en plats. När den anglikanska S:t Peters och S:t Sigfrids kyrka i Sthlm 1866 invigdes av biskopen av Illinois assisterade R på dennes inbjudan i full ärkebiskoplig ornat och deltog även i kommunionen. Interkommunion mellan två historiskt framvuxna nationalkyrkor av olika bekännelse var således inte R främmande. I sin kyrkohistoria hade han markerat reformationen som en händelse som inte bröt kyrkans fortgående kontinuitet och samtidens sv kyrka såg han insatt i en vidare, global kyrkogemenskap.

I sin egenskap av ärkebiskop var R prästeståndets talman och fick i denna position vara med om införandet av en lång rad förändringar i kyrkolivet, med vilka han själv knappast kan ha sympatiserat. Hans sista solenna framträdande inför offentligheten blev som det första kyrkomötets ordförande 1868.

R förblev ogift och uppgav själv att en misslyckad kärlekshistoria i ungdomen var ett skäl härtill. Han var mycket umgängsam och barnkär och utgav i de två årgångarna Julläsning för barn (1837–38) berättelsesamlingar som blev mycket lästa och som utgör en av de tidigaste antologierna i sitt slag i Sverige. Han var där den som introducerade bröderna Grimms sagor för sv läsare. I den sv barnbokslitteraturens historia har R på så sätt en viktig plats.

Som bibliotekarie vid LUB genomförde R en betydande upprustning och uppordning av bokbeståndet. Han var själv mycket boksynt och efterlämnade ett privatbibliotek med över 12 000 volymer. R:s på äldre dagar nedskrivna levnadsminnen, som utgavs av Lauritz Weibull 1920, 50 år efter R:s död, har blivit en klassiker i sv memoarlitteratur. Intäkterna från försäljningen härav utgör Ärkebiskop H Reuterdahls stipendiefond vid LU.

Författare

Oloph Bexell



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv dels i UUB (35 vol: konc, ms till skrifter, foreläsn:anteckn:ar, excerpter, brev m m), dels i LUB (9 vol: självbiogr, dagboksanteckmar, brev m m). – Brev från R i GUB (bl a till C Hellberg o många till P Wieselgren), KB (bl a till O Holmström o P E L Thyselius samt många till C G Brunius, L Manderström o A Nyström), LUB (bl a till J De la Gardie, F Ewerlöf, V Flensburg, P Genberg, H Hamilton, H Kinberg, N Lovén, Sven Nilsson, J H Thomander o J W Zetterstedt samt många till E Bring, C A Hagberg, Johanne Molbech o E Tegnér), RA (bl a många till A v Harlmansdorff o F F Carlson), UUB (bl a till N W Forslund, O Glas, A Knös, J H Schröder o A N Sundberg samt många till E R Henschen), SSA o i SA:s arkiv (många till B v Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: Tal i Lunds bibelsällskap, d 5 mars 1823. Lund 1823. 16 s. [Lunds bibel-sällskaps 7. årsberättelse; för år 1822, bilaga.] - Profeterna, sådana de i Gamla testamentet och Alkoran föreställas. Philologisk-exegetisk afh. Derjemte en Appendicula om profeternas invigningar. Lund 1824. 86 s. [Utökad version av en akad avh så.] – Minnestal öfver e. o. academise-adjuncten mag. Sven Hylander hållit d. 3 dec. 1825 (Minne af e. o. academie-adjuncten mag. Sven Hylander, Lund 1826, s 15–54). – Minnesord öfver A. M. Ljunggren, philos. mag., med. doctor, utnämd förste stads-comminister i Lund och kyrkoherde vid Stora Råby och Bjellerups församlingar; vid dess jordfästning i Lunds domkyrka d. 16 mars 1827. Lund 1827. 16 s. – Ansgarius eller begynnelsepunkten af christen-domen i Sverige; kyrkohist afh. Lund 1830. 54, 63, 46 s. [Ur Theol quartalskrift s å.] Overs: Geschichte der schwedischen Kirche ... TI*. Ansgarius oder der Anfangspunkt des Christenthums in Schweden. Berlin 1837. XII, 222 s. – Förteckning öfver Skånska nationens boksamling. Lund 1831. 20 s. [Anon.] – Om det theologiska studium, med särskilt hänseende till Sverige. Lund 1832. 116 s. – Recension af skriften: I hvad förhållande står presterskapet till upplysning och skola? [av C A Bergman]. Lund 1832. 18 s. [Ur Theol quartalskr 1832.] – Den helige Sigfrid, grundläggare af christen kyrka i det sydliga Sverige. Fragment ur ett större kyrkohist arb (Skandia, tidskr för vetenskap o konst, bd 2, 1833, Upsala, s 201-225). – Underdånig berättelse till H. k. h. Sveriges och Norriges kronprins, de skandinaviska universitetens canzler, ang de theol undervisnings- o pröfningsanstalterna i Tyskland, samt undervisningsverken i Preussen. Lund 1836. 60 s. [Ur Theol quartalskr s å.] – Granskning af Handlingar rörande prestbristen i Lunds stift [av C A Agardh o M Bruzelius]. Lund 1836. 48 s, 1 tab.  – Den griesbachska skolans och C. Lachmanns strid angående Nya testamentets text. Lund 1836. 16 s.  – Inledning till theologien. Lund 1837. VII, 520 s. – Undervisnings-anstalterna i Ryssland, isynnerhet under de sist förflutna åren (Allmän ecclesiastik-tidning [rubr], 1837, Sthlm, 4:o, s 47 f, 55 f, 63 f; anon; utökat omtr i Theol quartalskr 1840). – Om en hittills mindre bekant irländsk geograph från början af nionde seklet [Dicuil] (FS, Tidskrift, bd 1, Lund 1837–38, s 153–160). – Minnestal öfver kyrkoherden vid Löfvestads och Fogeltofta församlingar, prosten öfver Färs härad, Anders Magnusson. Lund 1838. 14 s. – Minnestal öfver prosten och kyrkoherden vid Stora och Lilla Slågarps församlingar mag. Joh. Pet. Hansson. Lund 1838. 13 s. – Berättelse om erkebiskop Anders Sunessons graf, upptäckt i Lunds domkyrka år 1833; uppsatt på nådigste befallning. [Rubr.] U o o å. 21 s, 1 pl. (Tills med A. O. Lindfors.) [Ur Theol quartalskr 1838.] – Om nykterhet och nykterhetssällskaper såsom en religions- och tidsangelägenhet. Med afseende på utk skrifter. Lund 1838. 36 s. [D;o.] – Öfversigt af den behandling, som det hedniska Sveriges historia erhållit före medlet af 17:de århundradet. Be-lönt med K vitterhets, hist o antiqvitets-academiens högsta pris år 1833. Sthlm 1838. 100 s. [Ur VHAAH, d 15.] – Svenska kyrkans historia. Bd 1–4. Lund, Sthlm 1838–66. 1. 1838. VI, 519 s. 2, h 1–2. 1843. 306 s, 5 pl. Sverige under konungarne af folkungaätten. 1850. (14), 672 s. 3. Sverige under Calmar-unionen, h 1-2. 1863. (8), 521, 574 s. 4. Sverige under konung Gustaf den förste. D 1*. Åren 1520–1533. 1866. XVII, III, 473 s. [Ur bd 2: 1:] De äldsta svenska sigillerna. Bidr till Sveriges konst- o culturhist. 1843. 26 s, 5 pl. – Minnestal öfver professor G. R. Ahlman (Minne af professor Georg Rich. Ahlman, Lund 1838, s 9-30). – Sändebref till prosten m. m. herr J. J. Thomaeus och pastorsadjuncten herr Joh. Ternström. Lund 1840. 31 s. [Ur Theol quartalskr s å.] – Kongl. witterhets-, his-torie- och antiqvitetsakademiens underdåniga framställning om Akademiens behof af förökade anslag. Sthlm 1840. 14 s. [Undert tills med B E Hildebrand.] - Kyrkans högtider (Läsning för folket. Af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, årg 6,1840, Sthlm, s 135-170; sign H. R.). – Om bokväsendet hos de gamla folken och om boktryckeriet hos de nya (ibid, s 301–323, o 7,1841, s 16–36; d:o). – Kyrkans handlingar (ibid, 8, 1842, s 3–41, 193–216, 289–309, 9, 1843, s 3–20). – Christelig likpredikan öfver contractsprosten och kyrkoherden d:r Jöns Sommar; hållen i Håslöfs kyrka d 7 april 1843. Lund 1843. 40 s, 1 pl. – Malmö Raadhuusarchiv, med dets asldre danske Diplomer og Documenter (Historisk Tidsskrift, Bd 5, Khvn 1843, s 547–564). – Minnestal öfver Hans majestät konung Carl XIV Johan, hållet vid den academiska högtiden i Lund d 19 maj 1844. [Lund 1844.] 4:o. 19 s. (Sorgefest i anledning af Hans maj:l konung Carl XIV Johans död, firad af K univ i Lund d 9, 10 o 11 maj 1844, Lund 1844 [:4].) – Predikan vid theologiedoctors-promotionen i Upsala den 14juni 1845. Lund 1845. 15 s. – Vid lagmannen och riddaren A. G. Kjellanders jordfästning i Lunds domkyrka d. 26 aug. 1845. Lund 1845. 8 s. – Vid fru biskopinnan Helena Johanna Fax-es jordfästning i Lunds domkyrka den 5 september 1845. Lund 1845. 23 s. – Om det oförgängliga i skolan. Tal vid invigningen af det nya skolhuset i Helsingborg d. 3 october 1845. Lund 1845. 21 s. – Några undersökningar om de första försöken att bearbeta Bibeln på svenska. Inträdes-tal i Kwitterhets-historie-o antiqvitets akad d 20 nov. 1838. [Rubr.] [Sthlm 1846.] 36 s. [Ur VHAAH, 18, 1846.] – Representations-kommitténs samhälls-lära och derpå grundade förslag. Sthlm 1847. 64 s. [Anon.] – Tal vid kyrkoherden Lars Feuks installation i Carlskrona den 30 maj 1847. Carlskrona 1847. Ils. – Tal vid invigningen af nya kyrkogården i Lund den 12 september 1847. Lund 1847. 8 s. – Öfversigt af christna kyrkans senare händelser och nuvarande tillstånd (Tidskrift för svenska kyrkan, 1848, Upsala, s 63–116, 191–254). – Israel Erlandsson, biskop i Westerås. Inbjudningsskrift till den högtidlighet med hvilken professorn i österländska literaturen herr magister Carl J. Tornberg kommer att i embetet inställas. Af Universitetets rector. Lund 1850. 4:o. 9 s. [Undert.] – Inbjudning ull deltagande i den högtid som Lunds universitet firar i anledning af dess canslers H. k. h. kronprinsens höga förmälning med H. k. h. prinsessan af Nederländerna. Af Universitetets rector. Lund 1850. Fol. (6) s. [Undert.] – Till bevistande af rectors-ombytet vid Kongl. Carolinska universitetet den 22 juni 1850 inbjudes vördsamt. Lund 1850. Fol. (6) s. [Undert.] -Minnes-ord vid enke-fru fältkamrerskan Lovisa Maria Schlyters, född Hjelm, jordfästning i Lunds domkyrka d 2 aug 1850. Lund 1850. 15 s. – Svenska kyrkans och skolans ifrågavarande angelägenheter. Sthlm 1853. 87 s. [Anon.] – Carl Fr. af Vingård. Inträdes-tal hållet i Svenska akademien d 20 dec 1852. Sthlm 1853. 35 s. – Till vördiga presterskapet i Lunds stift. [Rubr.] Lund 1855. 4:o. (8) s. [Undert; dat 27/6.] – Till... [Rubr.] Lund 1856. 4:o. (2) s.  – Till värdiga presterskapet i erkestiftet. [Rubr.] Upsala 1856. 4:o. (4) s.  – Om religiös dissens och förslaget om religionsfrihet i Sverige. Lund 1857.30 s. [Anon; ur Sv kyrkotidn så.] – Ord efter årsexamen i Maria församlings nya skolhus den 11 december 1856; af erkebiskopen. Sthlm 1857. 12 s. [Anon.] – Föredrag hvarmed prestmötet i Upsala den 7:e juni 1859 af erke-biskopen öppnades (Protocoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1859, Upsala 1859, 4:o, [3.] Handlingar vid prestmötet i Upsala år 1859, s III-VIII; från Sv kyrkotidn 1859). – Berättelse om tilldragelserne och förhållanderne i erkestiftet efter prestmötet år 1843. Med bilagor. Afgifven d 7:ejuni 1858 af erkebiskopen (ibid, s XtV–XLIV; anon). – De synodis Suecanis medii eevi res civiles respicientibus disquisitio historico-ecclesiaslica, festum simul indicans, qtio LVII viri doctores theologiae Upsalia? creabuntur. Holmia? 1860. 4:o. 16 s. [Undert; inbjudning till rektorsskifte vid UU 20 aug 1860, bilaga.] – Inledande föredrag af promotor ... ([H R o T Annerstedt,] Inledande föredrag och predikan vid theologie doktorspromotionen i Upsala den 7 september 1860, Sthlm 1860, s 3–18). – Vinträdet Christus och dess grenar. Föredr vid visitationer. Upsala 1862. 60 s. – Om införandet af uniformitet med svenska kyrkan i Skåne och Blekinge efter freden i Roeskilde 1658. Inbjudningsskr till den högtidlighet, hvarmed prof ... Gustaf Broomé kommer att i embetet inställas, af ... rector. Lund 1862. Fol. (15) s. [Anon.] – Föredrag hvarmed prestmötet i Upsala den 13:e juni 1865 af erkebiskopen öppnades (Protocoll och handlingar rörande prestmötet i Upsala år 1865, Upsala 1865, 4:o, s 69–76; anon; i Handlingar vid prestmötet i Upsala år 1865; även sep, 12 s). – Berättelse om tilldragelserna och förhållanderna i erkestiftet efter prestmötet år 1859; med bilagor. Afgifven d 13:e juni 1865 af erkebiskopen (ibid, s 82-105; anon; d:o). – Herrans bön. Föredr vid visitationer. Upsala 1867. 64 s. 2. uppl 1868. – Skriftetal i Ulriksdals k. slottskapell den 31 maj 1868 (Konfirmationstal, skriftetal och predikan vid Hennes kongl. höghet prinsessan Louises konfirmation och första nattvardsgång i Ulriksdals k. slottskapell pingsten 1868, Sthlm 1868, s 13–20). – Vid H. k. h. kronprinsen Fredriks af Danmark och H. k. h. kronprinsessan Lovisas af Sverige och Norige höga förmälning i Stockholms slottskyrka den 28 juli 1869. Upsala 1869. 8 s. Övers: Ved Hans kongelige H0ihed Kronprinds Frederik af Danmarks og Hendes kongelige H0ihed Prindsesse Lovisa af Sverig-Norges h0ie Formseling i Stokholms Slotskirke den 28de juli 1869. Khvn [1869]. 13 s. – Tal vid invigningen ... i Upsala (Vid invigningen af nya läroverksbyggnaden i Upsala den 31 augusti 1869 Upsala 1869, s 3–22). – Hans Olof Holmström. Erkebiskop (VA, Lefnadsteckningar öfver ... efter år 1854 aflidna ledamöter, bd 1, Sthlm 1869–73, s 17–20). – Christoffer Isaak Heurlin, statsråd, biskop (ibid, s 185–234; även sep: C I H. Minnesteckning, 1869, 50 s). – Predikningar och kyrkliga tal. Utg efter författarens död [av E G Bring (föret) ]. 1–2. Sthlm 1873. (7), 333 s, 1 portr, 263 s. – Ur ... bref till fru Hanna Molbech 1837–45. Utg af Marins Kristen-sen o R. G:son Berg (Samlaren, årg 25, 1904, Upps 1904–05, s 119–178). – Ur ... bref ull Christian Molbech (Historisk tidskrift för Skåneland, utg af L Weibull, bd 2, Lund 1904-08, s 217–255). – Memoarer. Lund 1920. 4:o. XIV, 424 s, 1 portr. [Utg av L Weibull.] – 6 akad avh Lund 1820-21, 1823–26 samt bidr i Theologisk quartalskrift, 1828–32, [N F] bd 1–5, 1836–40, o utg af H. M. Melin o E. G. Bring, bd 1–2, 1841–42, Lund, VHAAH, d 15, 1838, 16, 1841, 18, 1846, 21, 1857, Sthlm, Studier, kritiker och notiser, literär tidn, 1841-43, Lund, 4:o (sign H. R.), SAH ifrån år 1896, d 26 (1852), Sthlm 1853, s 179–213, 28 (1854–55), tr 1856, s 3–6, 91–100, o Svensk kyrkotid- ning, utg av E. G. Bring, A. N. Sundberg o W. Flensburg, 1856–57, 1859, Lund, se Sundberg, nedan a a, s 291–299; anföranden m m i riksdagstrycket för 1844/45, 1847/48, 1850/51, 1856/58, 1859/60, 1862/63, 1865/66.

Utgivit: Epigrammata Platonis, Grace et Svediice. [Akad avh, preses.] Lunda? 1817. 4:o. 21 s. – Monumenta Gracorum ex Anthologia, Grace et Svethice ... [Akad avh, preses ETegnér.] P 1–2. Lundae 1817. 15 s. –Theologiskquartalskrift. 1828-32. 104, 130, 88, 107 s, 105, 88, 88, 88 s, 88, 96, 96, 96 s, 88, 88, 88, 88 s, 88, 93, 99 s, 1833: 55 s, Innehållsfört o register XXXIX s. [N F:] Bd 1-5, 1836–40. 384 s, 1 pl, 1 tab, 400 s, 388 s, 2 pl, 388 s, 388 s, 1 pl. Lund 1828–40. (Tills med J. H. Thomander.) – Julläsning för barn. 1837–38. Lund. (8), 180 s, 2 pl, 184 s, 25 pl. – Gamla ordspråk på latin och svenska, efter en Upsala-handskrift utg o med glossarier försedde. Lund 1840. XIX, 154 s. – M v Celse, Apparatus ad historiam Sveo-Gothicam Celsiani sectio 2, p 1–58 [felpaginerade]. [Akad avh, preses.] Lundae 1839–43.4:o. 216 s [Annan utg:] Statuta synodalia veteris ecclesiae Sveo-Gothicae. Post celeb. M. a Celse edidit... 1841.

Källor och litteratur

Källor o litt: A Ahlgren, H R. Perukmakarsonen från Malmö som blev sv kyrkans primas (Byahornet 1965); P-O Ahrén, Kyrkomöte o synodalförfattn. En studie i sv kyrkoförfattn:debatt 1827–1865 (1956); G Aulén, Ett o annat från H R:s Lundatid (KÅ 1905); dens, H R;s teol åskådn med särsk hänsyn till hans ställn till Schleiermacher (1907); dens, R o hans samtida (OoB 1921); K Bluckert, "Att låta sakerna tala". Vetenskaps- o historieuppfattn hos H R (KA 1995); Bref till H R, ed G Aulén (1915); I Brohed, Den kyr-kohist forskmns läge i Sverige, en översikt (VHAAA 1983); F Böök, Sv vardag (1922); G Carlquist, Ärkebiskop H R:s efterlämnade papper (NTBB 1920); L Eckerdal, Skriftermål som nattvardsberedelse (1970); S Ekman, Slutstriden om representationsreformen (1966); P Genberg, Inträdestal öfver H R (SAH från 1796, 47, 1872); K Gierow, H R som biblioteksman (Idéer o resultat. Nord bibkuppsatser lillägn Ingeborg Heintze, ed B Holmström o M Sjögreen, 1961); dens, 1790–1867 (LU:s hist, 3, 1971); S Göransson, Folkrepresentation o kyrka 1809–1847 (1959); S Hansson, Uppsalateologerna o sv kyrkan 1840–1855 (1980); S Hellsten, Kyrklig o radikal äktenskapsuppfattn i striden kring C J L Almqvists "Det går an" (1951); B Henningsson, Geijer som historiker (1961); O Hippel, H R:s föreläsniar i kyrkolagfarenhet (Till ärkebiskop Söderbloms sextioårsdag 15/1 1926, 1926); O Holmström, H R (Lunds stifts julbok 1912); Index librorum quos reliquit H R, 1–2 (1871); T Jansson, Adertonhundratalets associationer (1985); S Kjöllerström, Kyrka o stat i Sverige efter reformationen (Sv teol kvartalskr 1953); M Krislensen o R G:son Berg, Ur R;s bref till fru Hanna Molbech 1837–45 (Sami 1904); C H Lyttkens, The growth of Swedish-Anglican intercommunion between 1833 and 1922 (1970); F Mengel, H R (Svea, 27, 1871); C Molbech, Breweksling med svenske författare og videnskaps- maend, ed M Borup, 1-3 (1956); E Newman, Nordskånska väckelserörelser under 1800-talet (1925); dens, Gemenskaps- o frihetssträvanden i sv fromhetsliv 1809–1855 (1939); dens, Väckelserörelser o kyrkoreformatoriska strävanden under 1800-talet (Lunds stift i ord o bild 1947); B Olén, H R o representationsfrågan intill 1852 (KÅ 1970); dens, H R som konstnärerna såg honom (Lunds stifts julbok 1970); H Pleijel, Från fädernas fromhetsliv (1939); A Radier, Religion und kirchliche Wirklichkeit. Eine rezeptionsgeschichdiche Untersuchung des Schleiermacherbildes in der schwedischen Theologie (1977); E M Rodhe, Kyrkan o nykterhetsrörelsen. En hist studie (1915); H Röttorp, Ärkebiskop H R:s visitation i Ekerö år 1857 (Ekerö förr o nu, 15, 1959); A Sandewall, Se-paratismen i övre Norrland (1952); H Schück o K Warburg, Ill sv litt;hist, 6 (1930), s 42-48; H Schön-beck, Prelater (1927); T T Segerstedt, SA i sin samtid, 2 (1986); J Sjöholm, H R:s uti resa 1835, 1–2 (KÅ 1906–07); dens, H R om sitt teol program (Studier tillägn Magnus Pfannenstill den 10 jan 1923, 1923); SMoK; B Stolt, Sv biskopsvigmar. Från reformationen till våra dagar (1972); A N Sundberg, H R (Lefnads-teckn:ar öfver VA:s efter år 1854 aflidna led;er, 2, 1878–85); R Tomson, Lekmän, präster o prelater. Kring allm kyrkomötet år 1868 (1960); C A Torén, Predikan o personalier vid erkebiskop H R:s jordfästn (1870); dens, Minnestal öfver erkebiskopen d:r H R (Handl:ar rör prestmötet i Upsala 1873); R Torstendal, Källkritik o vetenskapssyn i sv hist forskn 1820–1920 (1964); K-J Tyrberg, Lekmannaverksamheten o förs:ens förnyelse. Debatter o strävanden inom Lunds stift 1848-omkr 1860 (1972); E H Ulvros, Fruar o mamseller. Kvinnor inom sydsv borgerlighet 1790–1870 (1996); L Weibull, Ur H R:s bref till Christian Molbech (Hist tidskr för Skåneland, 2,1904-08); H Wieselgren, Ur vår samtid (1880); E Wrangel, C W K Gleerup o det Gleerupska förlaget (1926); E v Zweigbergk, Barnboken i Sverige 1750–1950 (1965); G Åsbrink o K B Westman, Svea rikes ärkebiskopar ... (1935); S Öländer, Anton Niklas Sundberg före ärkebiskopstiden (1951); L Österlin, Thomanders kyrkogärning (1960); dens, Den kyrkohistforskn:en i Sverige (Dansk teol tidsskr 1962); dens, Lundensiska kulturperspektiv (VSLÅ 1976); dens, H R (Lunds hm, 2:1,1980).

Gjorda rättelser och tillägg

1. Korrigering av tidigare uppgift, 2014-07-25


Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Henrik Reuterdahl, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2018-10-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6604
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Henrik Reuterdahl, urn:sbl:6604, Svenskt biografiskt lexikon (art av Oloph Bexell), hämtad 2018-10-18.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se