Meriter

1 Richter, David, dp 27 febr 1664 i Sthlm, Nik, d 12 jan 1741 där, Hovförs. Föräldrar: guldsmeden Johan (Hans) R o Brita Bengtsdtr Selling. Lärling vid guldsmedsämbetet i Sthlm 79, gesäll där 14 okt 84, hovminiatyrist vid det sv hovet 2 maj 19–23 dec 27.

G 18 dec 1718 i Sthlm, Nik, m Elisabeth Ziese, f 1700 (Örnberg), d 1738 (bet för begravn 10 aug i Sthlm, Klara), dtr till silkesfärgaren Arnold Z o Eva Möller.

Biografi

Vid femton års ålder skrevs R in som lärling i guldsmedsämbetet i Sthlm. Guldsmedsyrket hade gått i arv i släkten och tanken var att R liksom fadern skulle bli guldsmed. Fem år senare blev R gesäll. Det var emellertid inte som guldsmed utan som målare han i fortsättningen skulle få sin huvudsakliga utkomst.

Det är inte känt när R påbörjade sina målarstudier. Sannolikt är dock att han omedelbart efter att guldsmedsstudierna avslutats börjat gå i lära hos någon målare. Inga arkivaliska uppgifter meddelar emellertid vem denne kan ha varit, men det mesta talar för att R studerat för Martin Mijtens (bd 25). Den holländskt orienterade och realistiskt betonade stil som R:s tidigaste verk uppvisar har tydliga likheter med Mijtens porträttkonst.

Kända är endast ett litet fåtal stora oljemålningar av R:s hand. Samtliga är porträtt och kan dateras till några få år under 1690-talets andra hälft. Flertalet är bröstbilder, som karakteriseras av ett skickligt och elegant finmåleri av holländsk typ, med markant betoning av modellernas ansikten. Dräkterna är som regel mindre omsorgsfullt utarbetade, medan bakgrunderna är enfärgade och mörka. R gav gärna sina modeller ett vaket och uppmärksamt, ibland lätt misstänksamt ansiktsuttryck. De har ofta ett litet, högdraget leende på läpparna.

Bland R:s kända porträtt från 1690-talet märks målningarna av Abraham Brahe, hans maka Eva Bielke och hennes syster Sigrid Catharina och av Nils Bielke. R:s kanske finaste oljemålning i stort format är porträttet av en okänd ung kvinna, signerat och daterat 1697 (NM). Ansiktet har ett mycket personligt uttryck. Modellens kläder är ordnade i stora veckmassor, kraftfullt modellerade med stora sammanfattande penseldrag. Likheterna med Mijtens' måleri ses främst i det bleka och fint tecknade ansiktet som framträder mot en obestämd mörk bakgrund.

9 aug 1697 utfärdades för R ett pass för utlandsresa. Uppgifterna om hans vistelse utomlands är knapphändiga, men det är känt att han år 1702 befann sig i Rom. Från detta år härrör det tidigaste kända miniatyrporträttet av R:s hand. Vissa uppgifter tyder på att han på vägen till Rom reste via Stettin. R:s sista kända oljemålning i stort format, ett porträtt av Anna Christina Gyllenstierna, är daterad 1699 och sannolikt utförd någonstans i norra Tyskland. Oklart är hur länge R stannade i Rom, liksom när han återvände till Sverige. En 1714 daterad miniatyr av Karl Fredrik av Holstein-Gottorp (bd 20) är sannolikt utförd efter det att R återvänt till hemlandet.

Efter återkomsten till Sverige tycks R ha ägnat sig åt miniatyrmåleri. Han sökte den efter Elias Brenners (bd 6) död 1717 ledigblivna befattningen som hovminiatyrist, som han erhöll två år senare. Redan 1716 hade R utfört ett miniatyrporträtt av arvprinsen Fredrik av Hessen-Kassel, den blivande Fredrik I. R innehade tjänsten som "hofminiateur" i åtta år, varefter den av okänd anledning drogs in.

Det är ovisst vem som varit R:s lärare i miniatyrmåleri. Möjligen studerade han för någon miniatyrist .under vistelsen i Rom. Det är emellertid troligt att han redan före utlandsresan fått sådan undervisning i Sthlm av Brenner eller möjligen av Arvid Karlsteen (bd 20).

Det i Rom 1702 daterade miniatyrporträttet, föreställande en okänd man, visar likheter med R:s måleri i stort format. R behärskade dock inte i detta porträtt tekniken lika väl som han skulle komma att göra i de senare verken, där han arbetade med större precision och elegantare stoffskildring. Sina miniatyrer målade R genomgående i det punktmanér som kännetecknar barockens miniatyrkonst. De ytterst små formaten och den fint prickade tekniken för tankarna till Brenners arbeten; R har dock en ljusare färgskala än Brenner. R:s miniatyrkonst, liksom hans oljemåleri, präglas av en lågmält realistisk ton, utan starkare rörelseeffekter eller färgaccenter. Utmärkande för hans kvinnoporträtt är de runda kinderna och de blomsterprydda frisyrerna. R:s främsta modeller var det sv kungaparet, vilket framgår av flera bevarade miniatyrporträtt.

Sedan R återvänt från utlandet under 1710-talet blev han sannolikt kvar i Sthlm under återstoden av sitt liv; de arkivaliska uppgifterna är emellertid ytterst knapphändiga. Under 1730-talet tycks han ha varit husägare i Sthlm, och några uppgifter tyder på att han led av dålig hälsa. Möjligen kan detta ha varit skälet till att han blev uppsagd från sin befattning som hovminiatyrist.

R tycks i mycket liten utsträckning ha signerat och daterat sina miniatyrer. Detta har inneburit att hans oeuvre till stor del fått ställas samman med hjälp av attributioner. Kunskapen om R:s produktion vilar därmed på tämligen lös grund. I den äldre konsthistorieskrivningen har R ofta sammanblandats med sin namne och kusin David R (1662–1735), vilket ytterligare ökat osäkerheten kring R:s verksamhet. – Många av de miniatyrer som av stilistiska skäl tillskrivits R finns i NM och i Sinebrychoffska museet i Hfors.

Bror till R var Christian R (1676–1732), som liksom David R först utbildade sig till guldsmed men snart inriktade sig på att bli medaljgravör. Han gick i lära hos Arvid Karlsteen, hos vilken han möjligen också undervisades i miniatyrmåleri. Christian R:s främste lärare i denna konstart var dock Elias Brenner. Christian R:s tidigaste miniatyrporträtt utfördes i Sthlm, men han var till en början fortfarande inställd på en karriär som medaljgravör. 1702 reste han utrikes och återkom därefter aldrig till Sverige. Efter att ha misslyckats med att bli hovmedaljör hos kung August II av Polen fortsatte han till London; i England blev han kvar under sitt återstående liv. Han anslöt sig där till kretsen kring den svenskfödde konstnären Michael Dahl (bd 9). Christian R specialiserade sig på miniatyrporträtt och blev en synnerligen skicklig utövare av miniatyrkonsten – eftersökt och ansedd. Han har som konstnär bedömts stå högt över sin broder David.

Författare

Per Hedström

Källor och litteratur

Källor o litt: G Cavalli-Björkman, Pierre Signac. En studie i sv emalj- o miniatyrmåleri under 1600-talet (1972); dens, Sv miniatyrmåleri. En konstbok från NM (Årsb för Statens konstmuseer, 28, 1981); B M Holmquist, Das Problem D R. Studien in der Kunstgeschichte des Spätbarocks (1968); B v Malmborg, Martin Mijtens d ä (1961); dens, Sv porträttkonst under fem årh (1978); SKL o där anf litt. – Christian R: SKL o där anf källor o litt.

Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
David Richter, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6738, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Hedström), hämtad 2024-04-18.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6738
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
David Richter, urn:sbl:6738, Svenskt biografiskt lexikon (art av Per Hedström), hämtad 2024-04-18.