Carl Fredrik Ridderstad

Född:1807-10-18 – Rådmansö församling, Stockholms län
Död:1886-08-12 – Linköpings Domkyrkoförsamling, Östergötlands län

Författare, Riksdagsledamot, Tidningsägare, Bruksidkare, Underofficer


Band 30 (1998-2000), sida 176.

Meriter

Ridderstad, Carl Fredrik, f 18 okt 1807 i Rådmansö, Sth, d 12 aug 1886 i Linköping, Domk. Föräldrar: understallmästaren o fideikommissinnehavaren Carl Fredrik R o Märta Charlotta Hedvig Wallenstråle. Kadett vid Krigsakad på Karlberg 26 sept 21, medarb i Aftonbladet 30–47, officersex 30 maj 32, fänrik vid Hälsinge reg 7 juli 32, löjtn där 12 juli 39, avsked ur krigstjänst 26 maj 40, delägare o medred för Tidn för Sthlms län, Norrtälje, 40–41, medred för Östgötha Correspondenten (ÖC), Linköping, juli 40, red o ägare från 1 jan 41, tidmens ansv utg sept 42–juli 86, hälftenägare av tryckeri i Linköping med firma Palmaer & Ridderstad 1 okt 40, ensamägare från 1 okt 43, deltog i riksdagarna 44–51 o 56–58, led av borgarståndet vid riksdagarna 59–66, av AK 67–69, lantbrukare o ägare av Berga Norrgård, S:t Lars, Linköping, från 56, led av stadsfullm i Linköping 64, av Östergötlands läns landsting 66–77, ordf i Linköpings arbetarfören 69–73. – Förf.

G 1) 17 nov 1836 i Roslagsbro, Sth, m Sara Maria Hagtorn, f 10 jan 1803 i Ununge, Sth, d 9 nov 1844 i Linköping, Domk, dtr till bruksförvaltaren Per H o Sara Rebecka Appelqvist samt tidigare g Wallin; 2) 16 nov 1845 i Linköping, Domk, m Emelie Amalia Widoff, f 23 sept 1823 där, ibid, d 7 april 1886 där, ibid, dtr till fabriksidkaren o rådmannen Jacob W o Fredrika Christina Berg.

Biografi

För R var militäryrket ett sätt att upprätthålla familjetraditionen. Han tillhörde en officerssläkt som i generationer varit bosatt på fideikommisset Riddersholm vid Kapellskär i Roslagen, en flottbas under det finska kriget. R skrevs in vid kadettskolan på Karlberg 1821 men lämnade 1840 den militära karriären för att helt ägna sig åt publicistik. Redan under kadettiden vurmade han för liberalismens idéer. Han skrev bl a dikter fyllda av nationellt frihetspatos i några av huvudstadens tidningar och debuterade 1831 som författare med diktsamlingen Tids-Runor. Den mottogs ganska väl på sina håll och kom i viss grad att påverka samtidens politiskt engagerade lyriker ( Lindberger).

R inledde sin tidningsmannabana i Norrtälje där han tillsammans med O P Sturzen-Becker (Orvar Odd) gav ut Tidning för Stockholms län. Den lades ned efter bara några månader, dels för att mottagandet blev klent och dels för att Sturzen-Becker fått en prestigefylld anställning på Aftonbladet. R sökte nu på egen hand grunda en tidning i någon av de större städerna men accepterade till slut ett erbjudande om samarbete från Henrik Bernhard Palmaer (bd 28), ägare och utgivare av ÖC. Tillsammans skulle de skapa ett blad med "näbb och klor  och vingar att flyga med" menade Palmaer. Samarbetet dem emellan blev emellertid inte långvarigt, eftersom Palmaer efter en del konflikter överlät sin andel i företaget. R hade nu tidning och tryckeri helt i sin hand.

ÖC växte till en stor landsortstidning. Efter vissa inledande motgångar låg upplagan under 1840-talet stadigt över 600 exemplar. Tidningen utökades med en fjärde spalt 1852, och tre år senare tillkom ledare med dagens datum som rubrik. Tidningskonjunkturen var särskilt positiv på 1870-talet. ÖC blev nu sexspaltig och utgavs med början 1871 med tre nummer i veckan. Annonsfloran växte dessutom och 1872 infördes titeltillägget Östergötlands Allmänna Annonsblad. En veckoupplaga, Östergötlands Veckoblad, började att utges 1885. Upplagan för ÖC och Veckobladet uppgick sammantaget detta år till omkr 5 000 exemplar. R byggde också upp ett med Linköpingsmått mätt stort och solitt företag med tryckeri och förlag. Han var dessutom aktiv lanthushållare och visade om inte annat i hushållningssällskap och tidning intresse för agrara reformer av olika slag.

R var en mycket flitig journalist och författare vars produktion under omkring ett halvt sekel söker sin like. Skrivivern mattades ej heller märkbart med åren. ÖC blev en ofta citerad tidning, inte bara genom R:s egna artiklar utan också tack vare ett stort antal bidrag från utomstående. Han byggde upp ett synnerligen omfattande nät av kontakter, vilket den mycket stora brevsamlingen ger klart uttryck för. Vissa opinionsbildare såg i ÖC en lämplig väg att anonymt och därmed riskfritt föra ut sina budskap. R:s kamrat från kadettskolan J A Gripenstedt (bd 17) var en. 1848 hade han som mål att göra ÖC till sitt eget moderatliberala organ (Borell). Dit hörde också A O Wallenberg som 1842 i ÖC inledde sitt mångåriga samarbete med sv press genom att skriva anonyma artiklar kring företeelser inom flottan (Nilsson). En rad skribenter med olika samhällssyn garanterade tidningens mångsidighet.

ÖC sades på 1840-talet vara en liberal tidning. Senare betecknades den som frisinnad och efter representationsreformen som opolitisk för att under 1880-talet kallas fosterländsk. R formades av det tidiga 1800-talets nationella liberalism och påverkades dessutom starkt av 1840-talets representationsstrider. Även om han med åren fjärmade sig från aktuell liberal åskådning behöll han i många avseenden sin liberala demokratiska grundsyn och sin åsiktsliberalism. Det visar hans ställningstaganden i frågor som religiös tolerans, yttrandefrihet, rösträtt och kvinnans jämställdhet. 1879 skrev han att rösträttsstrecken var "skam, vanära och ruin". Men friheten hade sina begränsningar. I exempelvis striden om Giftas-åtalet tog han ihärdigt parti mot Strindberg. Genom sitt breda intresse för samhälls- och kulturfrågor stod R ofta mitt i samhällsdebatten. Lättrörlighet, engagemang och mångordighet, men också i flera fall brist på konsekvens, är karakteristiska drag i hans debattinlägg. R:s artiklar i tidningen, liksom hans tal i riksdagen, blev genom den långrandiga stilen aldrig riktigt slagkraftiga. Periodvis visade han för övrigt också ett svagt intresse för opinionsbildning. Då skrevs det politiska materialet oftast av hans handgångne man, C H Wallberg.

R deltog i riddarhusets förhandlingar vid ett antal riksdagar men var enligt egen utsago inte riktigt "inne i bataljen". Givetvis verkade han ändå tillsammans med andra för reformer i liberal riktning. I representationsfrågan, 1840-talets avgjort största politiska trätoämne, profilerade han sig inte i särskilt hög grad, och ÖC uppfattades inte som en radikal pressröst revolutionsåret 1848. För R tjänade det norska stortinget med sin bondedominans som förebild för en reformerad sv representation. Vid behandlingen av frågan 1844 markerade han emellertid sin anslutning till en liberal adelslinje genom att kräva höjning av census samt ett större hänsynstagande till "förmögenhet och bildning". R deltog aktivt i det östgötska reformsällskapet och var dess representant vid reformmötena 1849 och 1850. Under intryck av 1848 års händelser torgförde han i stort Sthlms reformsällskaps program. Nu gällde det att bredda representationen till nya grupper och att "ligga långt framom" tidigare presenterade förslag. Den norska grundlagen skulle utgöra modell och genom likartade statsskick i Norden skulle en bastion kunna skapas mot absolutismen i öster (Christensen).

Inte oväntat engagerades R av skandinavismen. Liksom andra liberala tidningar understödde ÖC den sv militära insatsen på Fyn 1848 och tidningen följde händelserna förhållandevis detaljerat. Men ett genomgående drag, som nog var tydligare i ÖC än i flertalet andra tidningar, var den starka antipatin mot Ryssland. 1854 förordade R ett aktivistiskt program. Han ville ha krig för att återta Finland, men Gripenstedt smulade i ett brev fullständigt sönder hans strategiska beräkningar och taktik-plan, tydligen i syfte att dämpa tonen i tidningen. Hotet om att R själv skulle dra på sig uniformen och marschera mot sin hembygd uppe i Roslagen tog Gripenstedt inte riktigt på allvar.

Mot slutet av 1840-talet, och särskilt på 1850-talet, började konturerna av ÖC som ledande tidsenligt provinsorgan bli allt tydligare. ÖC liksom andra liberala provinstidningar levde länge i ett starkt beroendeförhållande till Aftonbladet men drev också en kampanj för den liberala landsortspressens "emancipering" från storstadspressen. Inledningsvis hörde R till dem som gick i bräschen i den kampen; bl a polemiserade han häftigt mot Aftonbladet och föreslog 1841 ett opinionsmöte med landsortens liberala redaktörer. Aret därpå argumenterade han dock för en ny oppositionstidning, en "chefstidning" i Sthlm, tydligen med sig själv på ledande post. När R efter ett uppehåll återanställdes som medarbetare i Aftonbladet 1846 konstaterade han att emancipationsarbetet nått sitt syfte. Uttalandet fick Palmasr att rasa. "Riddargapet" hade nu flyttat in i Aftonbladet och gjort "sin ÖC till ett torp därunder." Sedan anställningen upphört sökte R, bl a vid reformriksdagarna, åter distansera sig från Aftonbladet.

R satte som mål att göra sin tidning till ett allsidigt pressorgan som tid efter annan även uppmärksammade lokala frågor, "ett huvudorgan för provinsens viktigare offentliga angelägenheter". En betydelsefull drivkraft för tidningen var givetvis den starka ekonomiska utvecklingen i regionen och den därav följande uppblomstringen av associationer i olika former. R var själv i högsta grad aktiv i olika föreningar, bl a som ordförande i bildningscirkel, arbetarförening och skarpskyttekår i Linköping. 186872 framträdde han som en förgrundsgestalt inom den landsomfattande arbetarföreningsrörelsen och verkade där för en linje inom moderationens ramar. Vägen till framgång skulle enligt honom gå genom bildning och upplysning. Han tog också initiativ till en för arbetarföreningarna gemensam petition om vidgad rösträtt.

Ett annat mål för R var att göra ÖC till "medelpunkt" för provinsens bildade kretsar. Efter förebilder från huvudstadens tidningar införde han följetong i ÖC samt utgav 185061 Nytt Kabinetts-Bibliothek af blandad svensk och utländsk romanlitteratur. R översatte en hel del utländsk litteratur men fyllde främst både följetong och kabinettsbiblioteket med egna bidrag. Hans första roman, Frenologen (1844), gick också som följetong i ÖC i 22 avsnitt 184445. Den följdes under åren fram till 1860-talets början av ett stort antal romaner, historiska berättelser och dikter. Han framträdde under denna period också som dramatiker. R var flitigt läst och han lade sig vinn om ett skrivsätt i den breda allmänhetens smak.

R:s historiska romaner Svarta handen (1848) och Drabanten (184950) behandlade sv historia kring sekelskiftet 1800. De byggde på omfattande källstudier även om författaren i sin framställning gav sina subjektiva värderingar fritt spelrum. Han skrev också tendensromaner, bl a Far och son (1853), som behandlade brännvinsbränningen. R:s mest kända verk är hans av den franske författaren Eugène Sue starkt beroende sk sensationsskildringar, Samvetet eller Stockholms-mysterier (1851). I inte mindre än 26 häften om sammanlagt 1 700 sidor skildrade han där förhållandena i huvudstadens undre värld, delvis med ett sociologiskt angreppssätt. Liksom hos förebilden Sue förenas det sociala perspektivet med melodramatiska förvecklingar och ren spekulation, även om R inte klarade av att dramatisera med samma åskådlighet som Sue. R skrev också ett antal reseskildringar från sv städer och från länder i Europa. De är oftast topografiska beskrivningar av hög klass, där hans känsla för detaljer väl kommer till sin rätt.

Genom en 1858 slutförd valrätts- och valbarhetsreform kunde även adelsmän väljas till ledamöter av ståndsriksdagens borgarstånd. R utnyttjade möjligheten och inträdde 1859 som representant för Linköping och Vadstena. Arbetet i det förnyade borgarståndet, dit bl a även August Blanche (bd 4) och Lars Johan Hierta (bd 19) invalts, vitaliserade politikern och journalisten R. Han väckte ett femtontal motioner, de flesta med humanitär inriktning, som prygelstraffets avskaffande och säkerställande av "oäkta" barns arvsrätt. I ekonomiska frågor drev han dock en särlinje, bl a vad gällde finansieringen av järnvägsbyggandet, som gjorde hans relationer till borgarståndets majoritetsparti ansträngda. All utländsk skuldsättning var enligt R:s mening ett fördärv (Tjerneld). Redan 1852 hade han med hetta invänt mot Östgöta hypoteksförenings stora utländska upplåning, och 1865 argumenterade han i Östergötlands läns hushållningssällskap för en ny sorts bank, en jordbrukarbank, som garanterat skulle bygga på sv inlåning. Han anförde i detta sammanhang nationellt konservativa argument.

På sin ålders höst agerade opinionsbildaren R företrädesvis i konservativa profilfrågor, särskilt försvarsfrågan. Från 1869 och framåt såg han ett reformerat indelningsverk som enda vägen dll ett bättre försvar och gillade den koppling mellan försvars- och grundskattefrågorna som riksdagen beslöt om 1873. R:s kritik mot Lantmannapartiets hantering av försvarsfrågan ökade dock, och vid behandlingen av regeringen Posses förslag 1883 om avveckling av indelningsverket stödde ÖC den lantmannafraktion, Indelningsverkets vänner, som leddes av Jöns Rundbäck. Det anses att R därigenom på ett verksamt sätt bidrog till att vända opinionen mot Posses förslag. Närmandet till Rundbäck och hans anhängare torde också ha påverkat den tidigare frihandelsvänlige R till att bejaka den spirande tullskyddsrörelsen.

Även i unionsfrågan kom R mot slutet av sitt liv att inta en utrerad ståndpunkt. 188385 behandlade riksdagen frågan om en omorganisation av den utrikespolitiska ledningen av sv-norska unionen. Från sv konservativ press riktades i det sammanhanget en våldsam kritik mot regeringen men också mot Oscar II personligen. Presskampanjen inleddes i ÖC i okt 1885. R var sedan gammalt mycket kritisk mot den Bernadotteska dynastin. Han hävdade nu, med anspelning på händelserna 1809, att kungen borde avsäga sig norska kronan och inte ge sig in på en kompromisspolitik som hotade sv suveränitet (Elvander).

R var mycket aktiv och uppmärksammad i Linköping, flitig i föreningar och i borgerligt sällskapsliv, beredd att ställa upp med tal och tillfällesvers vid alla högtidliga sammankomster. Han hade emellertid svårare att konstruktivt möta den nya tidens radikalare rörelser. På flera sätt kan R ses som en typisk representant för sin tids ledande tidningsmän. Han hade stor tilltro till tidningsmannens vakenhet för förändringar och ansvar för samhällsutvecklingen. En liberal provinstidning borde, hävdade han, tillmätas särskild betydelse eftersom den stod närmare folket och därmed hade större möjligheter att sakligt bedöma politiska frågor. Otvetydigt hade ÖC under R:s ledning mycket stort inflytande över lokala opinioner, men tidningen spelade också en viktig roll inom rikspolitiken.

Son till R var Carl Wilhelm Edvard R (18431930) som blev underlöjtnant vid Svea livgarde 1864. Han avancerade till överste i armén men lämnade 1900 den aktiva tjänsten. Under sin militära karriär deltog Wilhelm R i flera äventyrliga operationer utomlands och erhöll av Napoleon III utmärkelse för tapperhet i fält. R författade flera person- och krigshistoriska arbeten, bl a Gula gardet (1903), en på arkivforskning grundad samling av biografier över Svea livgardes personal.

Ytterligare en son till R, Carl Anton August R (18481933), slog in på den militära banan men tog avsked 1897 och ägnade sig åt lantbruk på den av fadern förvärvade Berga gård i Linköping. Han grundade Östergötlands museum 1884 och var intendent där till 1904. Av trycket utgav Anton R bl a Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland (12, 187579) samt det stora verket Östergötland (13, 191320).

En brorson till Wilhelm och Anton R, Carl Rudolf Eskil Henningsson R (18811962) var 191029 VD för det företag som utgav Östgöta Correspondenten, 192953 styrelseordförande där och 193153 tidningens chefredaktör. 1941 blev han också styrelseordförande i det konsortium som ägde Norrköpingstidningen Östergötlands Dagblad och fick därigenom en stark position inom länets press. Eskil R var ingen skrivande tidningschef men styrde med stor kraft det redaktionella arbetet, och på 1930-talet utvecklades Östgöta Correspondenten under hans ledning till en av landets mest utrerat protyska provinstidningar. 192326 och 193246 var R ledamot av Linköpings stadsfullmäktige.

Författare

Sven Hellström



Sök i Nationella Arkivdatabasen

Arkivuppgifter

R:s arkiv hos familjen Ridderstad, Nyköping; ms även i KB. - Brev från R i GUB (bl a till C Hellberg o O v Knorring samt många till S A Hedlund), KB (många, bl a ull C F Bergstedt, W Dalman o S A Hedin), LUB (bl a till C Bulow), RA, UUB (bl a till C A Adlersparre), LSB o i SA (till B v Beskow).

Tryckta arbeten

Tryckta arbeten: [Dikter sign Rdd] (Psyche, Poetisk kalender år 1830, Sthlm 1829, s 62262).   (Hebe, poetisk calender för 1831, Sthlm 1830, passim). – Tal på jubeldagen den 28 november 1830. Af Rdd. Sthlm 1830. 32 s. [Sign.]  Tids-runor. Af Rdd. H 1*. Sthlm 1831. 35 s. [Sign.]  [Diktcitat, delvis sign Rdd] (Vår-blommor samlade af A. v. E[hrenheim], Upsala 1831, s 14, 17, 19 f, 27 f, 32).  Wildheim. Romans. Af Rdd. Sthlm 1833. 44 s. [Sign.] – Tids-och krigs-bilder. Skalde-försök. H 1*. Sthlm 1837. XI, 223 s. 2. oförändr [titel] uppl Linköping 1842. - Ungdoms-bilder. Dikter. Bd 1*. Sthlm 1838. 252 s. - [Dikter sign Rdd] (Vinterblommor för 1839, saml af G. H. Mellin, Sthlm 1838, s 2123,5760, 70 f, o 1840, tr 1839, s 5557, 60, 63, 68, 72 f).  Till (Sveriges) herrar litteratörer [1-4] (Eos, litterär tidn [utg av CJ Lénström], årg 1839, Gefle o Upsala, 4:o, n:o 66, 78, 84 o 88).  H Wergeland, Till en resande vän (ibid, 1840, n:o 10; översättn sign Rdd).  Tids-och krigsbilder. 12 (Snösippan. Poetisk vinterkalender för 1841. Utg af N. Lilja, Lund 1840, s 1315).  [Dikter] (Poetisk blomstersamling... ur äldre o nyare sv vitterheten (h 8-12; Sveriges äldre o nyare vitterhet). Utg af S. T. Durietz, h 210, Norrköping 184143, passim).  Snöbollar i barvintern, från Östergöthland. Af C. F. R. Ark [l]-2. Linköping 184243. 23, 16 s. [Sign.] - Salongen. H 14*. Linköping 1843. 100, 100, 99, 101 s.  Rune Eriksson. [Rubr.] [Linköping 1843?] 72* s. [Anon; för h 5 av föreg, ej utg.]  Politiska torneringar. Tillegnade de fyra riksstånden. Linköping 1844. VI, 220 s. - Frenologen, fragmenter ur stockholmslifvet. Linköping 1844. 247 s.  Bönens makt / Döds-ön / Tvisten (Nordstjernan, Witterhetsstycken o poémer Sthlm 1845, s 113116).  Hvad du behagar. Ett politiskt maskerad-skämt (ibid, s 117144).  Till Hulda / Vågskålen / Morgonen (Svenskt album. Valdt utdrag ur äldre och nyare svensk lyrik. Utg af S Ströhm, h 13, Khvn 18[45-]46, s 324328).  Den fattiges magt. Poem. Linköping 1846. 36 s. [Drama.]  Skådespelerskan. Poem. Linköping 1846. 50 s. [D;o.]  Carl IX. Hist skådespel i fem akter. Sthlm 1847. 156 s.  Döds-runor, helgade de tappre, som stupade i bataljen vid Duppelberg, d 5 juni 1848. Linköping 1848. 67 s.  Drottning Kristina i Italien. Skådespel i fem akter. Linköping 1848. 136 s. [Indragen av förf.]  Svarta handen. Roman. D 12. Sthlm 1848. 1 portr, XII, 391,455 s. [Nya Svenska parnassen, 10.] Även: Borgå 1848. (Läse-bibliothek i Finland [årg 1 = 1848 års samling,] 5 [omsl: 4].) [Ny utg] Linköping 1896. 456, 465 s. Övers: Die schwarze Hand, T 1-6, Grimma & Leipzig 1852, 228, 228, 216, 206, 166, 168 s (Europäische Bibliothek der neuen belletristischen Literatur Deutschlands, Frankreichs, Englands, Italiens, Hollands und Skandinaviens, Bd 694697, 703 o 711 = Ser 7: 94-97 o 8: 3,11), även Bd 1-4, Leipzig 1852 (Belletrisusches Lese-Cabinet, Bd 271, 272, 286, 287 = Lieferung 580585, 619625); Den sorte Haand, D 12, Khvn 1860, 349, 413 s [följetong ur Nyhedsposten]; Czarna reka, T 1-2, Lwow 1873, 286, 270 s (Biblioteka najciekawszych powiesci i romansöwa, T 5152).  Samlade smärre berättelser och utkast. D 13. Linköping 184849. 1.1848. 196 s. 23. 1849. 176, 202 s.  En scen från polska revolutionskriget 1831 (Noveller af svenska författare, 1*, Sthlm 1848, s 133-160,1 pl).  Diamant-ringen (ibid, s 161230, 1 pl). - Syskonen eller Hattarnas och mössornas sista strid. Skådespel i fem akter. Uppförd på Kongl. theatern. Linköping 1849. 124 s.  Johan III. Gustaf II Adolf. Carl XII. Carl XIV Johan. Några minnesrunor, teckn. Linköping 1849. 62 s. [Dikter.]  Krigarens dröm (Sånger för mansröster Svenska arméen tillegnade af J. P. Cronhamn, [Sthlm 1849,] text införd i Partitur, s 10, o fyra sep sångstämmor; omtr tills med Krigssång 1850 se nedan).  Drabanten. Roman. D 12. Linköping 184950. 580, 680 s. ([Omsl:] Nytt kabinetts-bibliothek ... [utg] af C. F. R, årg 1, 1850, h 120.) [Ny utg] 189697. 619, 921 s. Övers: Der Trabant, T 1-6, Grimma und Leipzig 1851,231,180, 207, 299, 251, 292 s (Europäische Bibliothek .... 519-524 = Ser 6:19-24), även [Bd 1-4 =] Bdcfien 121, Stuttgart 1852, 316, 290, 343, 368 s (Das belletristische Aus-land, Kabinetsbibliothek der classischen Romane al-ler Nationen, Bd 177090), [utdrag:] Vincent, T 12, Paris 1857, 189, 194 s, Un conspirateur, 12, Bruxelles et Leipzig 1858, 218, 212 s; Drabanten, D 16, Khvn 1861. - Också en julklapp. Innehållande berättelser o utkast. D 12. Linköping 1850.196,200 s.  Krigssång. Ord till H. k. h. prins Gustafs marsch. [Omsl.] Linköping 1850. 8 s. [Utvidgad utg:] ... Gustafs marche sjungen af Kongl. 2:dra lif-grenadier-regementet på öfningsmötet å Ladugårdsgärdet 1850 / Krigarens dröm. Linköping 1850. (8) s. [Anon.]  Samvetet eller Stockholms-mysterier. Roman. D 13. Linköping 1851. 448, 512, 720 s. (Nytt kabinetts-bibliothek 2, 1851, h 126.) [Ny utg:] D 14. 18991900. 428, 395, 389, 437 s. [Ny utg:] Stockholms-mysterier... Textred o efterskrift A Öhman. Gideå 1994. 715 s. Övers: Das Gewissen oder die Geheimnisse von Stockholm, T 1-9, Grimma und Leipzig 185152, 172, 188, 226, 228, 220, 200, 222,164,191 s (Europäische Bibliothek 484486, 543545, 631632 o 648 = Ser 5: 8486, 6: 4345 o 7: 31, 32,48), även:... oder Geheimnisse [Bd 1-6 =] Bdchen 128, Stuttgart 185253,259, 206, 238, 314, 308, 462 s (Das belletristische Ausland 184168); Samvittigheden eller Stockholms Mysterier, D 14, Khvn 1853-54, 567, 574, 625, 613 s, Stockholms Mysterier eller Samvittigheden, 13, Helsingör 185354.  Fritz von der Länken och Paqualin. Skizz ur militärlifvet af C. F. Linköping 1851. 58 s. [Sign.] (Ibid, h 28-29.)  Fursten. Roman. D 12. Linköping 1852. 496, 434 s. (Ibid, 3, 1852, h 1-15.) [Ny utg] 1898. 512, 428 s. Övers: Der Furst, T 1-7, Grimma und Leipzig 1852, 228, 214, 224, 219, 192, 191, 165 s (Europäische Bibliothek 734-736, 769-770, 784 o 808 = Ser 8: 34-36, 69-70, 84 o 9: 8), även Leipzig 1852 (Belletristisches Lese-Cabinet, Bd 276-277, 283284, 306, 309 = Lieferung 594597, 612618, 671672, 679682), o [Bd 12 =] Bdchen 114, Stuttgart 1852-53, 274, 684 s (Das belletristische Ausland 144558); Fyrsten, D 15, Odense 1867, 219, 210, 219,251, 357 s; Le prince, T 13, Paris 1857, 287, 295, 302 s, 2. éd [titeluppl] Bruxelles 1858.  Far och son. Roman. D [l]-2. Linköping 185253. 516, 363 s. (Ibid, 4, 1853, h 114.) [Ny utg:] 12. 1901. 525, 376 s. Övers: Väter und Sohn, [Bd 13 =] Bdchen 116, Stuttgart 1854, 360, 377, 210 s (Das belletristische Ausland 2034-49), även Wien 1854?, 152,156,156, 199 s (Neues belletristisches Lese-Cabinet, Lieferung 70-78); La fille d'honneur, 13, Bruxelles 1855, 1854, 1854, 160, 144, 120 s; Fader og Son, D 12, Khvn 187475, 663, 469 s.  Verser deklamerade och afsjungne vid sorgefesten, i anledning af H. k, h. hertigens af Upland, prins Gustafs frånfälle, gifven af Musikaliska sällskapet, i Linköping, d 21 o 22 nov 1852. Linköping 1852. 8 s. [Anon.]  Sophie / Den gamle finnen (Freja, poetisk kalender för 1854. Red o utg af B. Cronholm, Lund 1853, s 53-60, 67-69; sign Rdd). – 1772 eller Guldringarne. Roman. Linköping 1854. 64* s. [För början av Nytt kabinetts-bibliothek 5, makulerad av förf.]  Drottning Lovisa Ulrikas hof. Roman. D 13. Linköping 1854-56. (Nytt kabinetts--bibliothek, 6, 1855, h 1-10, o 7, 1856, h 3, 5, 7, 9, 28-30.) 1.1854[-55]. 271 s. 2.1855. 368 s. 3.1856-57. 416 s. [Ny utg:] 12. 189899. 513, 542 s. Övers: Königin Luise Ulrike und ihr Hof, Bd 1-5 [omsl] = Bdchen 124, Stuttgart 185657, 227, 213, 346, 237 s; 256 s (Das belletristische Ausland 2240-63); Dronning Lovisa Ulrikas Hof, D 13, Khvn 1862, 144, 176, 188 s [följetong i Folkets Avis].  Samlade dikter. D 13. Linköping 185562. (Ibid, 7,1856, h 1, 2, 4, 6, 8, 10, 11, ibid 8, 1857, h 2430, o 12, 1861, h 2632.) 1. 1856. 468 s. 2. 1858. 430 s. 3. 1862. 450 s. [Makulerad av förf:] 4.1864. 32* s.  Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger. Linköping 1855. IV, 126 s. [Anon.] (Historiskt memoire-bibliothek ... [utg:] CF R, årg 1,1855, h 35, även som Minnen från äldre och nyare tider saml af C. F. R, h 2.)  Den svenske utgifvarens Företal till andra afdelningen / Sånger i skogen, 15 (Q F Heckel,] Kyssarnes bok, [inre titel:... af den lärde polyhistore, herr J F Hekelio, men sedermera ... förökad af G Wernern, Linköping 1855, s 61 f, 7984).  Skarpskytte-sång. Af Rdd. Linköping 1861. (3) s. [Sign.] Omtr: Skarpskyttesånger och marscher. Saml o utg af En Skarpskytt, Gefle 1865, s 21 f; sign. – Prolog af Rdd. (Säljes till förmån för Linköpings frivilliga skarpskytte-förenings kassa.) [Inre titel: Den siste hedningen.] Linköping 1862. 15 s. [Sign.]  Skarpskyttarne före, under och efter striden. I tre tableauer. [Omsl:] Tillfällighetsstycke af Rdd. Linköping 1862. 64 s. [Sign.]  Vester eller öster om Sömmen. Linköping 1863. 47 s. [Anon.]  Till H. k. h. prins Amadeus, hertig af Savoyen. Linköping 1863. 4:o. (4) s. [Dikt.] -Dagrar och skuggor. Berättelser, reseintryck, anteckningar, klockspel. Linköping 1864. 96* s.  Historiska minnen från Östergöthland. H 15. [Omsl.] Linköping 186467. 1. S:t Ragnhild. Romantisk berättelse. 1864. 59 s. 2. Stolts Elisif ... 1864. 157 s. 3. Ekenäs ... 1865. 225 s. 4. Kallerstad. Hist pennteckn. 1867. 14 s. 5. Tönne Green ... 1867. 252 s. - Perlorna / H. C. An-dersen (Skaldestycken af åtskillige författare till läse-öfningar för flick-skolan [utg af E. G. Munck], Linköping 1864, s 5 f, 46 f; [2. uppl] 1865; [3. uppl:] ... för ungdomen, 1866, s 6 f, 46 f). - Förslag till bolagsreg-lor för Östergöthlands jordbruks- och industri-bank. Linköping 1865. 4:o. Ils. [Anon.] [Annan utg:] ... Östergöthlands enskildajordbruks-... 1868. 4:o. 7 s. -Midsommar-råg eller Johannis-råg. [Rubr.] Linköping 1867. 4:o. (4) s.  Zouaw-sång. [Rubr.] Linköping 1867. (1) s. [Undert.]  1870. [Rubr.] Linköping 1870.4 s. [Dikt, undert Rdd.]  Östra stambanan. Katrineholm-Nässjö. Efter Östgöta Correspondenten. Linköping 1875. 182 s. [Anon; tills med Reinhold Ericsson.]  Samlade skrifter. 18 = Afd 1: 15, 2: 13. Linköping 1876-81. [Utg i 52 häften.] 1. Drabanten. D 12. 1876-77. VII, 502, 729 s. 2. Fursten. D 1-2. 187778. 414, 344 s. 3. Drottning Lovisa Ulrikas hof. D 12. 1878. 414, 439 s. 4. Svarta handen. D 12. 1878. 362,376 s. 5. Historiska berättelser från Östergötland. [13.] 1878. l.Ekenäs. 154 s. [Ny uppl] 1902. 251 s. 2. Tönne Green. 220 s. 3. Stolts Elisif. 104 s. 6. Far och son. D 12. 1879. 423, 304 s. 7. Samvetet eller Stockholms mysterier. D 14. 1880. 348, 322, 315, 352 s. 8. Dagrar och skuggor. Berättelser o utkast. D 12. 1881. 716, III, 719 s.  Den gamle publicisten. [Omsl: Poem.] Linköping 1877. 32 s.  Förslag till ny härordning, hvilande på den indelta arméns bibehållande, men med öfverflyttandet af alla dess onera och besvär dels på staten och dels på landstingen. Linköping 1877. 4 s. [Ur ÖC 12/6 s å.]  [Dikter sign Rdd] (Betty m fl, Höstblommor, Vers o prosa, Linköping 1879, s 3 f, 31, 84).  Explosionen. En tidsbild af Rdd. Linköping 1880. 47 s. [Sign.]  Europa. Samtid och framtid. Politisk trosbekännelse. Linköping 1881. 131 s.  Henrik Wergeland. 17 maj 1881. Dräpa. Linköping 1881. 21 s. - Wergelands monument af Rdd. Linköping 1881. 16 s. [Sign; ur ÖC 19 o 21/4 s å.] - Regnbågen. Interiörer från olika tider. Anteckningar o minnen. D 1*. Linköping (omsl tr Sthlm) 1882[-83]. 672 s. - Leon Gambetta 1883. Linköping 1883. 15 s. [Dikt.]  Victor Hugo. 1883. Linköping 1883. 9 s. [Dikt.] - Sånger i skogen. Linköping 1884. 400 s. -Minnen och anteckningar af Rdd. Carl Johan Ludvig Almqvist. Linköping 1884. (24) s. [Sign; montage ur ÖC oktdec s å.]  Rikedom och fattigdom. Ett öre. [Rubr.] Linköping 1885. 8 s. [Dikt undert Rdd.] -Ferdinand de Lesseps. Helsning. Linköping 1885. (6) s. [Dikt.] - En skälm mindre eller Anderssons, Petterssons och Lundströms äfventyr i Amerika. Berättelse ur folklifvet. Vestervik 1886. 32 s. [Nya utg:] 1891. 31 s. 1903.16s. (Skrifter för folket. Historier o. berättelser m. m.)  Svenska historiska romaner. Godtköps-uppl. [1-4.] Sthlm 1888. 1. Drottning Lovisa Ulrikas hof. Roman. D 12. XVI, 318, 336 s. 2. Drabanten ... 12. 384, 568 s. 3. Fursten ... 12. 319, 264 s. 4. Svarta handen ... 12. 284, 288 s.  Ofullständiga o odaterade: [Finska kriget 1808.] [Linköping] u å. 120* s. + [Napoleoniderna.] U o o å [tidigast 1860]. 64* s. [18 dikter.]  I sep tr, oftast ur ÖC, även andra artiklar o verser om aktuella ämnen o personer; anföranden, motioner, petitioner, upprop osv i mötestryck från riksdag, landsting, kommun, reformrörelse, publicistväsen m m; vidare bidrag i bl a Aftonbladet 1830-47 o DN 1865.

Utgivit (redigerat): Östgötha Correspondenten (ÖC, inkl Extra-blad från 1870 o Östergötlands läns tidning och allmänna annonsblad från 1877, samt veckouppl nedan). 184286. Linköping. Fol. [De facto red från 1840.]  Den närvarande ståndsrepresentationens brister, ett fullständigt sammandr från flere förf. Bih till den af Hans Jansson m. fl. utg adress till Sveriges allmoge o alla fosterlandets vänner. Linköping 1844. 47 s. [Föret; adressen i OC n:o 26.]  Salongen, tidn för fruntimmer. N:r 1/2-51/52. Linköping 184647. 4;o. (208) s. [Anon, tills med C. C. U;a Berger o H. C:a Vestman.]  Gömdt är icke glömdt. Hist bidr, saml. H [1]12. Linköping 184653. [1.] Förord / Upplysningar uti svenska historien ... 1792 till... 1796 ... 1846. 6, 67 s. 2. J. C. Toll, Bref / [m fl brev o handl]. 1846. 56 s. 3. C. A. Boheman, Lefnadshändelser, teckn af honom sjelf ... 1846. 104 s. [Ny utg:] En svensk Monte Cristo ... Bohemans levnadsbeskrivning. Linköping 1957. 4:o. 31 s. [Bilaga till ÖC 18/10 s å.] 4. G M Armfelt, Bref... 1807-1811. 1847. 72 s. 5. Memoirer om Sverges krig emot Ryssland, åren 1788-1790 / [m fl brev o handl]. 1849. 78 s. 6. [M] Klingspor, Egenhändiga concepter om Finlands försvar. 1850. 64 s. 7. [U G] Franc, Bref... till baron G M Armfelt, åren 17921793. 1850. 79 s. [6-7: även gemensam titel.] 8. [G M] Armfelt, Anteckningar ... 1794 [m fl brev o handl]. 1851. 85 s. 9. M C Rudensköld, (Sjelfbiografi). 1851. 24 s. 10. Gardes-regemen-ternas förhållande i allmänhet under sista finska kriget ... [m fl brev o handl]. 1851. 66 s, 1 karta. 11. Anecdota Benzeliana. 1852. 80 s. 12. H Liljensparres egenhändiga allerunderdånigste berättelse ... 1792. 1853. 39 s. - Nytt kabinetts-bibliothek af blandad svensk och utländsk roman-litteratur. Årg 112, 1850-61. [Omsl.] Linköping 184962. [Profnr 1849, 11 s, 30 nr/år om ca 64 s.] 1850: R, Drabanten [U S v Strussenfelt,] En monomanie, roman af Philaletes, 267 s, [A Dudevant, pseud] George Sand, Teverino, 126 s, W Carleton, Propheten, 291 s. 1851: R, Samvetet [L] Re[y]baud, Jerome Paturot.... 102 s, [R,] Fritz von der Länken C. F. v Rumohr, Den siste Savello, 63 s. 1852: R, Fursten [v Strussenfelt,] En åsk-vigg, roman af Pilgrimen, 377 s (övers utg av R: Der Schicksalsschläge, T 13, i Europäische Bibliothek Bd 815-817, Wien 1852, 240, 213, 21 s), [G P R James,] Ett infall och dess följder, 465 s, A Achard, En gammal diplomat 166 s. 1853: R, Far och son []] Méry, André Chénier, 302 s, George Sand, Slottet Mont-Revéche, 172, 190 s, P Féval, Parvenyerne, 139, 154 s, L A v Arnim, Prins Carl Stuarts äfventyr, 55 s, A. E. Meinert, Berättelser om Köpenhamn, 29 s. 1854: J Kavanagh, Nathalie, 377, 337 s, [C Bronté, pseud] Currer Bell, Villette, 301, 298 s, W. Harrison Ainsworth, Stjernkammaren, 247, 240 s, [v Strussenfelt,] Det svenska lejonets sista dagar, 50 s, Susanna eller Stugan i Hampshire, 90 s. 1855: R, Drottning Lovisa Ulrikas hof, 1-2, 1854-55, Ainsworth, Dunmov/s lands-sed [3] 35 s, [A Marsh-Caldwell,] Emilia Wyndham, 256, 282 s, J Janin, Grefvinnan Egmont, 102 s, A Karr, Agathe och Cecile, 1856, 122, 110 s, E Wehse, Kejsar Franz Joseph I1856, 23 s, Furst Menschikoffs nattsäck.... 1856, 38 s. 1856: R, Samlade dikter, 1, 1855, R, Drottning 3: 1, [v Strussenfelt,] Pehr Brahe d y, 533, 512 s, R, Drottning 3: 2,1857. 1857: [v Strussenfelt,] Bröderne eller 1808 och 1809, 291, 301, 200 s, [T Austen,] Emma 387 s, Currer Bell, Professoren, 1858, 279 s, R, Saml dikter, 2,1858. 1858: [M S Cummings,] Mabel Vaughan, 554 s, [v Strussenfelt,] Den tysta eden, 578 s, [C M Yonge,] Arvingen till Redclyffe, 430,410 s. 1859: dens, Den goda engeln, 487, 451 s, [v Strussenfelt,] Paykull, hist roman, 145 s, [dens,] Magnus Stenbock... af Pilgrimen, 612 s, A Trollope, Disponenten, 1860, 250 s. 1860: B Disraeli, Henriette Temple, 1859[60], 544 s, A Dumas [d ä], Ludvig den sextonde, 15, 131, 121, 115, 118,157 s, [v Strussenfelt,] Arfgodset... af Pilgrimen, 513 s, G. I. Whyte Melville, Kate Coventry, 243 s. 1861: [Yonge,] Familjen Dynevor384, 351 s, [v Strussenfelt,] Templet vid Ganges stränder, 301, 426 s, George Sand, Den svarta staden, 1862, 158 s, R, Saml dikter, 3, 1862, 450 s.  Historiskt memoire-bibliothek, om-vexlande sv o ud, utg. Arg 1-2, 185556. Linköping 185457. [Varje häfte 48 ä 64 s.] 1: h 13. [C D Hamilton,] Anteckningar af en gammal gustavian. 185455. XV, 144 s. 1: 4-5. [C F R,] Drottning Lovisa Ulrikas och Sprengtportens intriger. 1855. IX, 126 s. 1: 626. L. Veron, En pariser-borgares memoirer, 16. 1855. 230, V, 286, VI, 239, V, 205, V, 286, V, 197 s. 1: 2730. Danska hofvets hemliga historia från 1752 till 1772, 132 s, C Rudensköld, Lefverne, upptecknadt af honom sjelf... 89 s, [M Sundevall,] Rörande svenska örlogsflottans fälttåg år 1789 24 s, Bihang till 1788-89-90 [rubr], lOs. 1856. [Arb av Hamilton, R o Rudensköld osv även som: Minnen från äldre och nyare tider, saml. H 1-3.] 2: h 1-31. P Lacroix, Napoleon III:s och napoleonidernas historia. D 13, 4. 185657. 506, 492, 493, 487 s.  [T S Stael von Holstein, f Roos,] Annie Dalcrona. Tre namn. Utan spegel. Berättelser af Kersti. Norrköping (tr Sthlm) 1870. 147, 42,14 s. [Föret.]  Östergötlands veckoblad, folk-tidn för Linköpings län o stift. 188586. Linköping. Fol. [Veckouppl till ÖC.]

Källor och litteratur

Källor o litt: B Borell, De sv liberalerna o representationsfrågan på 1840-talet (1948); J Christensen, Jönköpingsliberalerna o representationsfrågan (Liberalernas Jönköping. Stad i omvandl 18251875, ed B Berglund m fl, 1990); De liberala genombrotten 18301890 (Den sv litt:en, ed L Lönnroth o S Delblanc, 3, 1988); N Elvander, Harald Hjärne o konservatismen (1961); A Kjellén, R:s Sthlms-mysterier. En social roman från Oscar I:s tid (SSEA 1943); Ö Lind-berger, Wergeland o Sverige (1947); Linköpings hist, 4-5, ed S Hellström (1978-81); B Lundberg, Epoken C F R (Östgöta Correspondenten 150 år. En min-nesskr, 1988); G B Nilsson, André Oscar Wallenberg, 13 (198494); I Oscarsson, "Fortsättning följer". Följetong o fortsättmroman i dagspressen till ca 1850 (1980); SMoK; S Stolpe, En sv nyckelroman. Om C F Ridderstads "Frenologen" o dess bakgrund (PHT 1953); Svbiogr lex, N F, 8 (187981); ATjerneld, Från borgarståndets storhetstid. Statsbudgeten som parti-skiljande fråga i den sena ståndsriksdagen (1983); Tvåkammarriksdagen 18671970, 2 (1985); O Widerström, Henrik Bernhard Palmaer (1951).



Hänvisa till den här artikeln

Bäst är förstås om man kan göra en hänvisning till den tryckta versionen. Om man vill hänvisa till webbversionen måste man göra en länk till aktuell sida så att det är tydligt att det är webbversionen man hänvisar till. Ett exempel på en hänvisning till denna artikeln är:
Carl Fredrik Ridderstad, https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/6743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Hellström), hämtad 2018-11-15.

Du kan också hänvisa till den här artikeln med hjälp av dess unika URN-nummer som är: urn:sbl:6743
URN står för Uniform Resource Name och är en logisk identifierare för denna artikel, till skillnad från dess länk, som är en fysisk identifierare. Det betyder att en hänvisning till artikelns URN alltid kommer att vara giltig, oavsett framtida förändringar av denna webbsida.
En sådan hänvisning kan se ut på följande sätt:
Carl Fredrik Ridderstad, urn:sbl:6743, Svenskt biografiskt lexikon (art av Sven Hellström), hämtad 2018-11-15.

Rättelser

Skicka gärna in en rättelse på denna artikel om du hittar något fel. Observera dock att endast regelrätta faktafel samt inläsningsfel korrigeras. Några strykningar/tillägg eller andra ändringar i databasen kan inte göras, då den endast är en kopia av originalet (den tryckta utgåvan) och därför måste spegla detta.

Din e-postadress (frivillig uppgift): 
Vad heter Sveriges huvudstad? (förhindrar spam): 
Riksarkivet Utgivare: Svenskt biografiskt lexikon E-post: sbl[snabel-a]riksarkivet.se